Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.

This thesis examines how online fashion retailers utilize blogs and other social media in their marketing process. The study is focused on internet retailer Nelly and how they make use of fashion blogger Kenza in their marketing. Drawing on Kawamura’s fashion-ology theory, the study emphasizes the new role of the fashion bloggers in the fashion system, and illustrates their consumption power vis-a-vis the retailers, the consumers, each other and the whole industry as such.

Människans konsumtionsbeteenden bidrar till växande negativ miljöpåverkan, och för att bryta utvecklingen krävs arbete på flera nivåer, däribland individnivån. Eventuellt kan massmedia bidra till sådant arbete. Denna studies syfte var att med fokus på konsumtionsbeteenden undersöka miljöbudskap i en nyhetstidnings webbpublicerade artiklar. Jag analyserade artiklarna med kvalitativ, teoretisk, tematisk analys, samt kvantitativt genom att kontrollera i hur många artiklar olika budskap identifierats. Analysens utgångspunkt var en lätt modifierad version av Sterns VBN-teori (Value Belief Norm theory), som fokuserar på attityder relevanta för miljövänligt beteende. Jag analyserade budskap i 57 artiklar som jag bedömt betonade vikten av konsumtionsrelaterade beteendeförändringar med hänvisning till miljön, och identifierade sju övergripande teman. De innefattade 14 underteman utifrån VBN-teorin och sex kategorier av beteendeuppmaningar. Jag bedömde att artiklarna som helhet i högre utsträckning innehöll budskap formulerade i linje med miljömässigt fördelaktiga attitydfaktorer än det motsatta, samt att artiklarna ofta uppmanade till konsumtionsrelaterade beteenden med förhållandevis god miljönytta vid utförande.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu). Resultatet visar att konsumtionskulturen har ett inflytande på studenter på Högskolan i Halmstad. Dem sociala konsekvenser konsumtionskulturen har bidragit med är att upprätthålla identiteter som grundar sig på den bild som individen försöker upprätthålla med sin konsumtion. Studenterna använder varor till sin intrycksstyrning för att de anser att varor presenterar deras identitet. De visar sig att konsumtion ger en identitet en tillhörighet till sociala grupper som studenterna vill tillhöra samt ett medlemskap i konsumtionssamhället, som ska ange respektabilitet. / The aim of this paper is to sensitize readers about consumer culture and how it can affect the identity of individuals. Research shows us that we live in a consumer culture that affects people's identity and what social consequences this can create. Therefore the aim is to increase understanding of how students experience the culture of consumption. The study is of a qualitative nature of hermeneutics as a method approach and has been implemented with the support of eight interviews of students at Halmstad University. The empirical data is interpreted based on theories of consumers’ society (Bauman), interaction (Goffman) and respectability and capital (Skeggs & Bourdieu). The result shows that consumer culture has an influence on the students at Halmstad University. The social impacts consumer culture has contributed to is, maintaining the identities that are based on the picture the individuals are trying to maintain trough consumption. Students use the products for their impression management because they believe that their identity is presented by this. Students wants to belong to social groups and it is shown that consumption provides an identity of belonging and a membership in a consumer society, which should indicate respectability.

Product sharing systems is recently starting to become a more common phenomenon. Carpools exist in more than 40 Swedish towns and both Stockholm and Gothenburg have established bicycle sharing systems. Other products for which sharing systems have been established throughout Sweden are clothing and tools. From the point of view of the consumer, product sharing systems is a form of consumption which can be placed somewhere in between renting and privately owning a product, where the consumers usually pay a membership fee or a monthly fee to have access to the products whenever they need them. The concept is relatively new, and there are many products for which product sharing systems do not exist. As a consequence, previous research in the area is scarce, with the exception of car pools. However, some research discussing product sharing systems in general exists, such as the research by Lamberton & Rose and Mont. In this thesis, previous research is further developed by analyzing what enables and hinders product sharing systems, and for what type of products these systems are suitable. A mix between a quantitative and a qualitative method is used, as both interviews with owners of sharing systems and a questionnaire survey with potential consumers are carried out. To analyze the concept, institutional and behavioral economic theory is used as well as traditional microeconomics. Both the interviews and the survey indicate that the general knowledge of product sharing systems is low and that it is hard in general for companies to reach out to new users. For the consumers, one of the biggest problems is the perceived risk of not having access to the products when they are needed. Another conclusion is that products for which variety is desired, such as clothing and books, that are used frequently, are especially suitable for product sharing systems. / Produktdelningssystem har under de senaste åren blivit ett allt vanligare fenomen. Bilpooler går att finna i över 40 orter runt om i Sverige, och i både Stockholm och Göteborg har cykeldelningssystem upprättats. Övriga produkter som delningssystem har uppkommit för på olika ställen i Sverige är bland annat kläder och verktyg. Ur konsumentens synpunkt kan delningssystemen ses som ett mellanting mellan hyrande och privat ägande, då konsumenterna oftast betalar någon sorts medlemsavgift eller månadsavgift för att få använda en produkt då de har behovet. Konceptet är relativt nytt och för många produkter finns det ännu inga produktdelningssystem. På grund av detta har produktdelning inte behandlats mycket av tidigare forskning, där undantaget är kring bildelning. En del forskning finns dock att hitta som behandlar produktdelning mer generellt, som exempelvis av Lamberton & Rose och Mont. I denna uppsats vidareutvecklas den tidigare forskningen genom att undersöka vad det är som möjliggör respektive förhindrar produktdelningssystemens uppkomst, och för vilka produkter dessa system är mest lämpade. En blandning av kvantitativ och kvalitativ metod används då både intervjuer med ägare av delningssystem och en enkätundersökning med potentiella konsumenter utförs. För att analysera konceptet använder vi oss av institutionell och beteendeekonomisk teori i kombination med traditionell mikroekonomi. Både intervjuerna och enkäterna tyder på att kännedomen om produktdelningssystem är låg och att det är svårt för företagen att nå ut till kunder. För konsumenternas del är ett av de största problemen den upplevda risken att inte ha tillgång till produkterna då de behövs. En annan slutsats som kan dras är att de produkter för vilka variation önskas, exempelvis kläder och böcker, är lämpade för produktdelning under förutsättningen att produkterna används ofta.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser, sammanbundna med avhandlingen.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007.

Examensarbetets syfte är att få kunskaper i hur storytelling används som redskap för att verksamheter ska anses besöksvärda samt hur kulturhistoriska värden kan fungera som en av de attraktioner som förmedlas genom berättandet. I den här studien ligger fokus på Reijmyre glasbruk och vad som är dess strategi i relation till ovan nämnda koncept. Genom fältobservationer, intervjuer med personal på bruket samt genomgång av det digitala berättandet på deras hemsidor analyseras vilka olika former av berättande som uttrycks samt vilka bilder och budskap som förmedlas. Resultatet visar att glasbruket är en plats för upplevelser och att deras förflutna får stå som nyckelfaktor i promotandet av deras märke, samt att det som konsumeras på platsen är lika mycket symbolik som faktisk produkt.