<p>Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.</p><p>I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta.</p><p>I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som</p><p>utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.</p>

<p><em>Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.</em></p><p><em>Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.</em></p><p><em>Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.</em></p><p><em>Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.</em></p><p><em>Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</em></p><p> </p><p><em> </em></p>

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?</p><p>Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.</p><p>Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.</p><p>Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.</p> / <p>This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?</p><p>The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.</p><p>Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.</p><p>The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.</p>

<p>Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss.</p> / <p>There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.</p>

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.</p>

<p>I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.</p>

This thesis aims at examining factors that influence women’s choice of clothing. Focus lies on what women want to communicate with their clothes, how consumption is used as a means of expression, women’s attitude towards the clothing and the body image that media has created. Is there an underlying idea in a women’s choice of clothing and is she trying to express something specific? Why do women buy the clothes they do? The aim with this thesis is to identify if there is a difference between people from an urban area and those from a small town, as well what role the geographic difference plays in how fashion conscious you are or how you choose your clothes. The theoretical framework applied primarily includes Jean Baudrillard and Zygmunt Bauman's theories of consumption, Pierre Bourdieu's theory of distinction and a feminist theory of Judith Butler and Susan Bordo. A qualitative methodology has been applied in the form of extensive interviews with 18 women aged 20-30 living in Stockholm and Karlskrona. The results showed how women use clothing to express their personality in different ways depending on the social situation they’re in. Furthermore the results showed that other women are a woman’s biggest threat and men do not have a big impact on women’s choice of clothing.

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering. De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien. Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.