Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition. Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg. Konsekvensen om man inte ständigt köper nya materiella ting är att en blir utesluten ur den sociala gruppen. Föräldrarna är oftast möjliggörarna i denna beteendeproblematik då konsumtionen fungerar som en social buffert. I dagens senmoderna, kapitalistiska välfärdssamhälle har barnet kommit att styras av konsumtion och materiella ting i jakten efter starka förnimmelser.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser. Som metod används enkät- och intervjuundersökningar. Det huvudsakliga källmaterialet består av dessa enkät- och intervjustudier. Resultatet visar att både prisskillnad produkterna emellan och andra faktorer styr konsumenten och det förekommer vissa skillnader i livsmedelskonsumtionen i Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm.

Sammanfattning Konsumtion och ekonomi är områden som på olika sätt påverkar människors liv. Forskning visar att värderingar, identiteter och idéer grundas på konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som är ett kunskapsområde inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var även intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan två skolor bland elever i årskurs nio som skiljer sig åt vad gäller upptagningsområde och skolans geografiska läge. 153 enkäter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Två korta intervjuer genomfördes med lärare i hem- och konsumentkunskap för att få bakgrundsinformation om elevernas förutsättningar till att utveckla sina förmågor som handlar om konsumtion och ekonomi. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader mellan skolorna vad gäller elevernas attityder som handlar om miljön i samband med konsumtion. Skillnader fanns även bland elevernas kunskaper och beteenden. Eleverna ansåg att skolan är den största informationskällan till kunskaper om rättigheter och skyldigheter som konsumenter. Eleverna ansåg även att varje enskild person samt staten är de som har störst ansvar för att spara på jordens resurser. Elevernas intresse för konsumtion och ekonomi var lågt även fast de ansåg att det är ett viktigt ämne att ha kunskaper om. Nyckelord: Undervisning, Elever, Enkät, Hem- och konsumentkunskap, Konsumtion och ekonomi. Abstract Consumption and economy are areas that affect people’s lives in various ways. Research show that values, identities and ideas are based on consumption. The purpose of this study was to examine students’ attitudes, knowledge and behavior in consumption and economy which are an area of knowledge in the subject of home economics. The author was also interested in examining whether there were differences between the two schools among students in ninth grade, differing in terms of catchment area and schools geographical location. 153 questionnaires were distributed and the result was analyzed with the software IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Two short interviews with teachers of home economics were done to get background information on students’ opportunities to develop their abilities about consumption and economy. The results showed statistically significant differences between the schools in terms of students’ attitude about the environment in the context of consumption. Differences were also found among students’ knowledge and behavior. The students felt that school is the main source of information for understanding the rights and responsibilities as a consumer. Students also considered that any individual and the state are those with the greatest responsibility to conserve the earth´s resources. Students interests in consumption and economy was low, even though they felt it is an important subject to have knowledge of. Keywords: Teaching, Students, Survey, Home and consumer studies, Consumption and economy.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Never before have we invested so much time and money in our homes as we do today. The increased interest in home interior is partly due to an increased commercialization of home and interior design on social media, and that people nowadays own housing in a greater extent than before. This in turn, has led to the home becoming a place for identity creation and self-realization. In association with social medias development, the blogosphere has become a powerful source of information that has an impact on the consumption. The purpose of this paper was therefore to investigate how the home is represented on social media and how this exposition is linked with consumption and identity creation for blog readers. In this study, has a qualitative methodological approach been applied in the form of a semiotic analysis of blog posts and semistructured interviews. The study has shown that when the blogger shows and distributes ideals of a home, that often symbolizes status, it shapes receivers’ perception of how a home should look. This can further lead them to such symbolism in their consumption. The daily inspiration from the digital sphere can thus contribute to increased consumption, that shapes the identity of individuals and how they want to be perceived by others. However, this consumption is not always clear and often does not occur directly, but may come to the surface later on. Thus, the study shows that the consumption of home interior has become an important tool for the identity of individuals. That is, both how an individual sees himself, but also how the individual wants to be perceived by others. The home has therefore become more than just a place, it has become a clear sign of status.

SammanfattningBakgrund: Näringsämnen såsom järn och folsyra har visats vara viktiga under graviditeten för att förbättra hälsan hos den blivande mamman och barnet. Om inte alla näringsbehov uppfylls av kosten så kan kosttillskott vara en lösning. Det är viktigt att kartlägga intaget av och eventuell problematik kring kosttillskott, när och under vilka omständigheter kosttillskott verkligen behövs.Syfte: Syftet med studien var att se hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som väljer att konsumera kosttillskott, samt mer specifikt i form av järn, folsyra och vitamin D, och om det finns skillnad i konsumtion av kosttillskott gällande socioekonomisk status, ålder, fysisk aktivitet och kostval.Metod: Enkätdata från 1475 gravida kvinnor, insamlade i ett pågående forskningsprojekt (Northpop) under år 2016 till 2018, analyserades. Chi-2, independent t-test, Kruskal Wallis och Mann Whitney användes för att undersöka om det fanns någon signifikans mellan olika variabler och intag av kosttillskott. Signifikansnivån var p<0,05.Resultat: Av samtliga deltagare i studien (1475 personer) svarade 89,8% att de konsumerade kosttillskott. Gravida med medelhög utbildning hade lägst intag av kosttillskott (p=0,006). Gravida kvinnor som hade ett intag av kosttillskott var generellt sett äldre (p=0,030). Gällande typ av kost så visade sig att gruppen veganer/vegetarianer hade större intag av kosttillskott jämfört med de som åt en blandkost (p=0,021).Slutsats: Studien visade att majoriteteten av gravida kvinnor konsumerade kosttillskott och de mest konsumerade var järn och folsyra. Veganer och vegetarianer utmärkte sig genom att nästan alla konsumerade kosttillskott. Utbildningsnivå och ålder påverkade också intaget. Då gravida kvinnor är viktiga för samhället så är det därför viktigt med en fortsatt utveckling och forskning i området kostvetenskap. Detta för att i förlängningen säkerställa att alla kvinnor får goda förutsättningar att klara en möjlig graviditet.

Beteende styr många gånger de val som individer beslutar sig för. Ett visst beteende inom exempelvis val av transport, energi och mat kan många gånger fortgå trots att det är ett beteende som varken är gynnsamt för individen eller för samhället i stort. Nudging som verktyg anses kunna förändra individers beteenden inom områden som hållbar konsumtion så att valen som individer beslutar sig för gynnar de mål som miljöpolitiken bestämt samtidigt som det bevarar individens valfriheten. I mars 2017 riktade regeringen ett uppdrag till ansvarig myndighet där termen nudging nämndes vilket har lett till ett ökat intresse för användningen av nudging, speciellt inom hållbar konsumtion.Syftet med denna studie har varit att undersöka vetenskapen bakom nudging-metodiken och dess tillämpning inom hållbar utveckling med fokus på miljösmart hållbar konsumtion. En empirisk studie tillsammans med en teoretisk bakgrund har genomförts för att kunna besvara på forskningsfrågorna: 1. Hur har förväntningarna kring nudging som metod för beteendeförändring inom hållbar konsumtion infriats? 2. Vilka begränsningar existerar kring nudging-metodiken?