The world is in a stage of climate crisis where the average temperature is rising, with consequences such as, melting ice sheets, increasing sea levels, and floods. The climate panel of the UN, IPCC, has stated that this is a reaction of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The most important gas is carbon dioxide, which contributes with 80 per cent to the on going climate crisis. The increasing emissions of carbon dioxide are connected to human consumption patterns. This puts pressure on the earth, as humans demand more and more resources. Today the earth needs one and a half year to regenerate the resources humans’ demand of it, by the year 2030 we will need two planets in order to cope with this increasing demand of resources. At a global level it is established that richer countries have a stronger consumption pattern than poorer, and thus generate higher levels of carbon dioxide emissions. The goal of this essay was to examine if this pattern appeared the same at a local level; to see if different socioeconomic profiles lead to variations regarding consumption and thus emissions of carbon dioxide. This study has shown that socioeconomic factors play a part regarding sustainable development, where more wealthy residential areas contribute with higher levels of carbon dioxide emissions than the poorer do. Thus, what this essay has shown is that the global pattern is consistent with the local.

No description available.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd. Detta kallas för Hållbar marknadsföring. Men fungerar det?   Genom en omfattande enkätstudie i Umeå har vi undersökt i vilken utsträckning det existerar ett samband mellan just hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion.   Av denna enkätstudie kan vi dra slutsatsen att konsumenter i Umeå är medvetna vad gäller deras hållbara konsumtion och hur den påverkas av hållbar marknadsföring. De upplever att deras hållbara konsumtion ökar av hållbar marknadsföring, att miljöcertifieringar stärker deras slutgiltiga val av varor och att de i viss mån väljer att i större utsträckning handla från företag med en hållbarhetsprofil. De anser även att tillgängligheten av hållbara varor är av vikt och att de är villiga att betala ett högre pris för en hållbar vara, så länge de är övertygande om att varan faktiskt är hållbar. Ibland ter sig däremot konsumenterna vara inkonsekventa i deras svar, där de uppvisar ett konsumtionsmönster som avviker från deras positiva attityd gentemot hållbar marknadsföring. Detta indikerar att sambandet mellan hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion inte alltid är helt “svart och vitt”.

Denna uppsats undersöker koreansk populärmusiks explosiva framfart från slutet av 1990-talet och framåt. Den försöker svara på vad K-pop och dess idoler mer specifikt har representerat och erbjudit fans att konsumera och koppla detta till dess växande popularitet i ett historiskt perspektiv. Vidare försöker uppsatsen svara på varför K-pop gradvis har vuxit markant från slutet av 2000-talet i perifera regioner som Sverige. Uppsatsen analyserar ett urval av idolers representation i olika medier och källor som behandlar hur svenska fans förhåller sig till K-pop. Resultaten visar att idoler historiskt och med tid mer frekvent medverkat i många olika medieformat där de byggt upp en performativ image i relation till den rådande diskursen som en form av skådespeleri. Samtidigt har de idoler som följt kopierat originalkonceptet till det yttersta, vilket då också inbegriper plastkirurgi. Detta har resulterat i en ökning av ofta oskiljbara men visuellt vackra idoler. För många fans så ligger här en stor del av attraktionen; möjligheten att konstruera sin egen avgränsade konception av idoler för att fylla olika behov. För svenska fans så verkar det som att detta likaså är en del av anledning till dess växande popularitet när gränsen mellan det verkliga och fiktiva suddas ut. Det är också en möjlighet att anamma ett annat figurativt universum där exotiska idoler i sin allomfattande roll fritt kan konsumeras inom K-pop diskursen.

Den 29 januari 2015 presenterade den oberoende aktören och marknadsbevakaren Ekowebför sjunde året i rad sin marknadsrapport över Sveriges ekologiska livsmedelsförsäljning. Detsom presenterades i årets rapport var en rekordsiffra som visade att den ekologiskalivsmedelsförsäljningen i Sverige ökade under 2014 med hela 38 procent. Den totalamarknadsandelen är dock relativt låg och prognoser visar att det finns en stor mängdkonsumenter som är på väg att förändra sina ekologiska inköpsvanor.Tidigare forskning har visat på svårigheter med att segmentera den ekologiskalivsmedelsmarknaden då ekologiska konsumenter varken är homogena i demografiska ellerpersonliga aspekter. Forskning gällande den ekologiska livsmedelsmarknaden visarmotsägelsefulla resultat kring huruvida olika segmenteringsvariabler är effektiva eller inte.Det finns en stor och oenhetlig grupp konsumenter som handlar ekologiska livsmedel utifrånen mer tillfällig grund och det är denna grupp som den aktuella undersökningen syftar till attstudera och segmentera. Den aktuella undersökningen avser att öka förståelsen kring desvårigheter som finns med segmentering av den ekologiska livsmedelsmarknaden.Syftet med den aktuella studien är att fördjupa diskussionen kring komplexiteten isegmentering av marknaden för ekologisk. Forskningsfrågan som ska besvaras är följande:vilka är de främsta orsakerna till svårigheterna med att segmentera den ekologiskalivsmedelsmarknaden. Forskningsmetoden har genomförts med en genomgång av tidigareforskning för att förstå fenomenet, dess bakgrund och vilka studier som tidigare gjorts påområdet. Den valda forskningsmetoden är kvalitativ och för att förklara syftet med denaktuella studien har en enkätundersökning genomförts. Enkätundersökningen har sedananalyserats och tolkats med hjälp av vald teori.Den aktuella undersökningen har bidragit till en fördjupning av komplexiteten medsegmentering av den ekologiska livsmedelsmarknaden. Det som framkommit iundersökningen är att en mycket omfattande förståelse för konsumenterna krävs för att lyckasmed en effektiv segmentering. Därmed enbart de traditionella segmenteringsvariablernatillräckliga. Resultaten av den aktuella undersökningen visar att skillnader i konsumentersupplevda och faktiska kunskap kan påverka effektiviteten av segmenteringen då en högupplevd kunskap minskar mottagligheten för ny kunskap och information. Segmentet somidentifierats i studien har en hög subjektiv kunskap men en låg objektiv kunskap som kanhindra dem från att ta del av budskap utformade med hjälp av segmentering. / In January 2015, Ekoweb presented their yearly market report of the Swedish organic foodmarket. The results that were presented in the report showed a remarkable increase in organicfood sales during 2014. According to what was presented by Ekoweb, the organic food salesin Sweden increased by, as much as 38 percent during the last year. Although the marketingshare for organic food in Sweden is still relatively small. Forecasts show that there are a greatgroup of consumers who are about to change their consumer behavior concerning organicfood and that the increase of organic food sales is in the beginning of its progress.Previous studies made in the organic food market have shown difficulties in segmenting theorganic food consumer. One explanation is that organic food buyers tend to differ in bothdemographic and personal aspects. Studies shows contradictory results regarding whetherdifferent segmentation variables are effective or not in the organic food market. There are agreat group of consumers that are homogeneous in both demographic and personal aspectsand who have potential in start buying more organic food. This group of consumers is infocus in the following study. The current study wishes to enhance the understandingregarding the difficulties that exist in segmentation of the organic food market.The purpose of this study is to improve the discussion considering the complexity insegmentation of the organic food market. The research question that this study aims toanswer is; which are the main reasons to the difficulties with segmentation of the organicfood market? In order to answer the research question and to understand the phenomena areview over previous research has been made. The research method in the current study isqualitative and the empirical material has been collected using a survey, which has beenanalysed with the theories presented in the report.The results of the study have contributed with a deeper understanding of the complexity insegmenting the organic food market. The most important conclusion is that a comprehensiveunderstanding of the consumers is required in creating an effective segmentation on theorganic food market. A segmentation using only the traditional segmentation variables istherefore not always enough. The results show variances in consumers’ subjective andobjective knowledge concerning organic food, which can aggravate the segmentation. This,since a high subjective knowledge decreases the consumer’s willingness to receive newknowledge and learn more about what differs organic food from non-organic food. Thesegment that was identified in the study, consumers that have potential in consuming organicfood more frequently, has a high subjective knowledge but a low objective knowledge, whichcan prevent them from becoming involved in marketing actions formed using segmentation.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet. Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur. Dessa har sedan varit grunden i undersökningen som har varit kvantitativ där den huvudsakliga datainsamlingen skedde via enkäter till 125 försäljare hos Åhléns med kompletterande intervjuer med företagets hållbarhetschef och en varuhuschef. Genom en multipel regressionsanalys framkom signifikanta variabler som förklarar möjliga bakomliggande faktorer som är viktiga för att kunna öka försäljningen av hållbara varor. De främsta visade sig vara att försäljaren skulle ha konkreta riktlinjer att arbeta efter, försäljarens värderingar överensstämmer med företagets, försäljarens anpassningsförmåga i en säljsituation och försäljarens arbetsengagemang. Slutligen visade studien att försäljarna anser att de har en stor påverkan på kundens köpbeslut vilket belyser företags möjlighet att fokusera på sina försäljare som medel i att driva försäljningen av hållbara varor.

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay’s participants’ manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?   In order to answer the essay’s purpose and questions, two focus group interviews have been made. In these interviews, the participants explain how they express their political consumption and their own motives for and against it. Furthermore, the participants where then given the opportunity to discuss the motives from a broader, more common perspective and a society-based perspective in order to broaden their own view. The results show that the participants expressed themselves through boycotting, boycotting and donations. They discovered a couple of different motives for and against political consumption. Among other things, the participants considered political consumption as a good complement to traditional politicians who wants to contact enterprises, whom today have more authority than before. Furthermore, they considered that many motives are based on egoistic thoughts or guilt and shame, as in that the participants’ own lifestyle is so much better than other people that they would feel guilt and shame if they did not express themselves. The biggest motive against political consumption was money and that the results of their political actions do not affect anything worthwhile. The analysis is based on Sociology, using two sociological theories by Giddens and Beck. The analysis show that the participants’ motives relates to the creation of one’s own identity rather than fear of social development. The motives coincide with other research done about political activity, but differ significantly in one subject, namely how big of a factor their political consumption is. Even though they all express political consumption, they rarely felt that their actions affected the political situation.  With that in mind, one can interpret that the creation of one’s own identity weighs more than the political action.

The consumption levels in Sweden, Denmark, Finland and Norway have been rising fo r the last decade. Even after the financial crisis of 2008, consumption levels continued their upward trend, regardless of the recession. The explanation seems to be, at least partly, that households tends to increase their debt ratio in order to continue the same standard of living as before in terms of consumption. It is clear, based of our results, that there is a connection between increased consumption and debt ratio for households. And the consequences of allowing loans to finance a sustained or increasing consumption may ultimately be difficult to manage. This paper compares Sweden, Norway, Finland and Denmark to analyze if it is possible to see differences in how debt has affected the consumption since the millennium until 2012. Three different regression models were specified to analyze the data. / Konsumtionsutvecklingen för Sverige, Danmark, Finland och Norge har varit stigande under det senaste decenniet. Även efter finanskrisen 2008 har konsumtionsnivåerna fortsatt sin ökande trend, oavsett konjunktur. Förklaringen verkar åtminstone delvis ligga i att konsumtionen finansieras genom att hushållen ökar sin skuldkvot för att fortsätta på samma levnadsnivå som tidigare. Det framgår av våra resultat att det finns samband mellan den ökade konsumtionen och skuldkvoten för hushållen, och konsekvenserna av att låta lån driva en bibehållen eller ökande konsumtion kan i längden vara svåra att hantera. I uppsatsen jämförs Sverige, Norge, Finland och Danmark för att se om det finns skillnader i hur skuldkvoten har påverkat konsumtionen sedan millennieskiftet fram till 2012. Tre olika regressionsmodeller specificerades för att analysera inhämtade data, där permanenta inkomsthypotesen utgör grunden för valet av variabler.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten. Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning. Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap. En tredje konstruktion av en mindre hållbarhetsintresserad konsument uttrycks av de två mest marknadsorienterade organisationerna, som istället vill sälja hållbarhet till ”vanliga” konsumenter med positiva budskap om lust och egennytta. Diskursanalysen synliggör att konstruktioner av konsumenten är kopplade till specifika kontexter. Officiell kommunikation som konstruerar en hållbar konsument nyanseras och ger ny medvetenhet om mindre kommunikativa konstruktioner av konsumenter med begränsad potential till ansvarstagande för hållbar utveckling.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck. Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män. Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck? Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie. Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män. Femtiotvå procent av kvinnorna och 60 % av männen hade hört talas om erosionsskador på tänderna. Fyrtiofem procent av kvinnorna och 40 % av männen svarade att erosionsskador på tänderna är frätskador. Totalt svarade 32 % att de brukar konsumera sport/energidryck. Konklusion: Studien visade att deltagarna hade relativt låg kunskap om dental erosion.