We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer’s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds. Our result shows that the values have changed when it comes to consumption. The ethic when it comes to production has been replaced by an aesthetic of consumption where culture is for free and easily accessible. In addition to the shift in our sense of our role in society has also been rapid technological developments led to the emergence of a gap between the technology available and the laws, policies and ethical standards prevailing in our society.A free culture prevail, in good or bad, where sharing files is a debated fact which the government today are trying to find a solution for.

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie. Intervjuer genomförs sedan för att utreda tänkbara förklaringar till gapet och vi finner att den mest frekvent förekommande orsaken till gapet är att konsumenten väljer bekvämlighet framför etik och låter därigenom priset och smaken avgöra valet av kaffe vid köptillfället. Brist på information framkommer som en ytterligare orsak till attityd-beteende-gapet samt att konsumentens ofta väljer kaffe rutin- eller vanemässigt.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av kosttillskott bland 200 motionärer i Stockholm. Frågeställningarna löd enligt följande: Skiljer sig användandet av kosttillskott mellan män och kvinnor? Skiljer sig användandet av kosttillskott beroende på hur många gånger man tränar per vecka? Metod Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av enkäter, där de tillfrågade bestod av motionärer i Stockholm. Enkäten innehöll; en kort förklaring till vad kosttillskott är, bakgrundsfrågor (kön, ålder, träningsform, träningsduration) samt frågor om kosttillskott (om man använder, vilken stort samt av vilken orsak). All data analyserades därefter i SPSS där vi använde både chi- 2 test och envägs ANOVA test. Resultat Samtliga 200 enkätsvar samlades in utan något bortfall. Studien innefattade 106 kvinnor respektive 94 män. Det visade sig att 49,0 % av de tillfrågade konsumerade kosttillskott (56,1 % av männen, 43,9 % av kvinnorna). Bland de manliga användarna var proteintillskott vanligast (60,0 %) och för kvinnorna vitamintillskott (65,1 %). På frågan om varför de använder kosttillskott svarade 43,6 % av männen; att uppnå muskeluppbyggande effekt. 53,5 % av kvinnorna valde som främsta svarsalternativ att motverka brister i kosten. Vi fann även ett samband mellan träningsfrekvens och konsumtion av kosttillskott. Ju fler dagar i veckan man tränade desto mer vanligt var det att man konsumerade kosttillskott.   Diskussion Hypotesen kring ämnesområdet, var att användningen av kosttillskott hos fysiskt aktiva individer inte skulle vara speciellt stort. Ett till antagande var att vitamin/mineraltillskott skulle vara vanligast bland kvinnorna respektive proteintillskott bland männen. Att nästan varannan tillfrågad motionär(49,0 %) konsumerade kosttillskott var ett högt resultat som förvånade. Om så många svenska motionärer regelbundet intar kosttillskott, är detta något som förtjänar fortsatt uppföljning genom forskning och även tillsyn. Som förväntat var proteintillskott det vanligaste tillskottet för män respektive vitamintillskott för kvinnor. En teori var att den höga konsumtionen bland respondenterna, förklaras av okunskap och begränsad tillgång av tillförlitlig fakta om behov av kostillskott i samband med träning. För de flesta inom målgruppen är en varierad näringsriktig kost fullt tillräcklig

Detta är en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska realityserien The Hills utifrån Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. Frågeställningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i så fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per säsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehållsanalys och vi har sedan använt oss av delar från de olika teoriavsnitten. I vår kvantitativa analys har vi använt oss av en tabell som visar hur många minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö.  I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien. Vårt slutresultat är slutligen att serien egentligen inte skildrar konsumtion men konsumism och förmedlar i sin tur konsumistiska ideal till sina tittare (konsumenter).

Sverige rankas år 2011, enligt United Nations Development Program, som världens mest jämställda land.Mediautgör emellertid en arena som är kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebär att hennes kropp och utseende är allt. I den här uppsatsen används en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material. Materialet som varit föremål för analys är den svenska versionen av månadsmagasinetCosmopolitan, som säger sig tillhandahålla en formel för framgång i livet för unga tjejer. Diskurser som är involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör är: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism. Dessa formar representationer av en kvinna som är beroende av män, men också hävdar sin självständighet - vilken hon demonstrerar med hjälp av konsumtion.

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting. Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön. Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna. Detta har jag gjort ur ett genusperspektiv som har varit den teoretiska ramen för min undersökning. Förutom det har jag även vägt in teorier kring konsumtion och kopplingen till nätdejting. Undersökningen visar att män och kvinnor till viss mån försöker leva upp till samhällets och medias normer och ideal för vad som anses manligt respektive kvinnligt. Detta syns tydligast bland de yngre användarna i åldrarna 20-35 år och det gäller både kvinnor och män. Det finns alltså skillnader i hur användarna framställer sig på bilderna beroende på deras kön men framför allt kopplat till deras ålder. Det har även gått att göra kopplingar till teorierna kring konsumtion. Det går att jämföra nätdejting med en slags marknad där användarna tar sig an olika strategier för att ha större chans på marknaden, en av dem är väl valda bilder. Olika frågor och funderingar har dykt upp under arbetets gång. Det skulle vara intressant att i vidare forskning kunna ta undersökningen steget längre och se vad användarna själva tänker kring valet av bilder. Det skulle också vara intressant att göra en jämförande analys mellan förslagsvis tre olika dejtingsajter, i syfte att se om användarna profilerar sig på olika sätt beroende på förslagsvis ålder. Det skulle även vara intressant att jämföra dejtingsajter med betalande användare och de dejtingsajter där alla funktioner är kostnadsfria. Om det då exempelvis finns skillnader i hur seriösa användarna är med sitt nätdejtande.

I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie kunde relateras till alkoholkonsumtion. / The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits among some university students. The purpose of this study was to find out how the students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption? How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20 to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as back-lying patterns for the alcoholconsumption.