Fortsatt stigande konsumtionsnivå i redan rika länder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella välfärdseffekter och är en orsak till ett allt högre tempo i samhället. Ekonomisk tillväxt kan användas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivå eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus på tidsbaserad välfärd framför ständiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angående deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förändrade ekonomiska och tidsmässiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle påverkas av minskad arbetstid?Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet. De tror att det skulle vara positivt för deras livskvalitet att arbeta mindre och de uttrycker en vilja att arbeta mindre. Strukturen på arbetsmarknaden samt lägre inkomst upplevs som de största hindren angående informanternas möjlighet att gå ner i arbetstid. / Further rising level of consumption in already rich countries have negative environmental consequenses, gives very mariginal effects on welfare and is a cause of a rising pace in society. Economic growth can be used to rise income- and consumptionlevel or to shorten working time. From an environmental point of view it would be positive with a greater focus on time-based welfare rather than continuous rising material standard.This study is based on qualitative interviews with five recently graduated students about their new situation as full-time workers. How do they experience the changes in their economical and temporal situation and what are their thoughts on how their life circumstances would change if they shortened their working days?The result shows that the informants regard higher income as a positive and decreased free-time as a negative aspect of full-time work. They think it would be positive for their quality of life to work less and they express intentions to work less. The stucture in the labour market and lower income is experienced as the biggest impediments regarding the informants possibilities to reduce work time.

Bakgrund En väl sammansatt kosthållning med mat och dryck anses tillräckligt för att uppnå god prestation, träningseffekt och återhämtning. Trots detta uppmanar vissa tränare ungdomar till att använda proteinpulver, och många influencers med inriktning på träning marknadsför proteintillskott på sina sociala plattformar. En stor del av tidigare forskning om ungdomars proteinpulverkonsumtion baserar sig på elitidrottare, medan ungdomar i allmänhet ofta inte undersöks. Syfte Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinpulver bland ungdomar i gymnasieålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning genomfördes hösten 2023. Enkäten mejlades ut till rektorer, idrottsföreningar och delades på Instagram för att nå ut till ungdomar. Totalt besvarades enkäten av 328 varav 86 föll inom inklusionskriterierna. Insamlade data analyserades sedan och olika statistiska tester genomfördes beroende på datanivå och normalfördelning. Resultat Medelåldern för att börja använda proteinpulver var 15,1 år (SD 1,6). Majoriteten av de som konsumerade proteinpulver var fysiskt aktiva på fritiden. Merparten av studiens deltagare använde proteinpulver i syfte att bygga muskelmassa. Pojkar konsumerade proteinpulver efter träning i större utsträckning än flickor (p<0,001). Flickor ersatte oftare hela måltider med proteinpulver jämfört med pojkar (21% vs. 5%, p=0,032). Flickor ersatte också delar av måltider oftare än pojkar (47% vs. 23%, p=0,044). Slutsats Strävan efter att bygga muskelmassa verkar vara en stor påverkande faktor till att konsumera proteinpulver hos både flickor och pojkar. Merparten av deltagarna konsumerade proteinpulver några gånger per vecka. En del börjar konsumera proteinpulver redan i ung ålder vilket gör det extra viktigt att nå ut med information om kost och kosttillskott till ungdomar.

Bakgrund: Försäljningen av energidryck har ökat med 160 % mellan 2009 och 2016, och konsumtion av energidryck bland ungdomar fortsätter att öka. Watt et al. (2023) diskuterar hur sociala medier, marknadsföring och reklam har en betydande påverkan på inköp av energidryck och har spelat en central roll för den framgångsrika lanseringen av energidrycken Prime.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumtionen av energidryck bland elever i årskurs 9 samt att undersöka orsak bakom deras konsumtion och deras inställning till att dricka energidryck i samband med idrottsaktiviteter.   Metod: En kvantitativ metod valdes för denna studie. Elever i årskurs 9 blev tillfrågade att besvara en webbenkät som utformades med avseende för studiens syfte. Studien genomfördes på två stycken olika skolor i mellersta Sverige och insamlad data presenteras deskriptivt.   Resultat: I den här studien dricker tjejer (n=44), killarna (n=41) och annat (n=5) energidryck någon gång i månaden och orsak till att första gången prova energidryck var att det var gott (n=41) och/eller en nyfikenhet att prova (n=39). Där den främsta orsaken till att de fortsatte att dricka energidryck var att de var gott (n=73). Fördelningen mellan tjejer och killar var över lag jämn på alla svarsalternativ vid konsumtion gånger/vecka och konsumtion per dag. Den vanligaste svaren om ungdomar drack energidryck vid idrottsaktivitet i skolan eller på fritiden var att de gjorde det ganska ofta (n=26) och orsaken var att öka på energinivån (n=54).   Slutsats: Studien visar att många ungdomar konsumerar energidryck regelbundet, vilket kräver en förståelse och hantering av deras konsumtionsbeteende. Ungdomar dras främst till energidrycker på grund av deras goda smak. Det är oroande att vissa ungdomar överkonsumerar energidrycker, vilket kräver åtgärder för att begränsa tillgången för dem. Många ungdomar kopplar energidrycker till idrottsaktiviteter och använder dem för att öka energinivån. Sammantaget pekar slutsatserna på behovet av en integrerad strategi för att hantera energidryckskonsumtion bland ungdomar.

Masskonsumtionssamhället vi idag lever i har katastrofal inverkan på miljön. Textilindustrin och i synnerhet fast fashion är en stor bidragande faktor. Idag ligger den årliga globala textilkonsumtionen på nästan 90 miljoner ton. År 2050 förutspås en global textilkonsumtion på 250 miljoner ton per år som ett resultat av en ökad världsbefolkning, där fler än idag kommer ha möjlighet att konsumera. En projekterad resursbrist gör det av yttersta vikt att förändra våra konsumtionsvanor för att kunna möta framtidens behov av textilier. Om livslängden per plagg kan ökas och nyproduktionen av kläder minskas sparas resurser som annars förbrukas vid tillverkning. Något som möjliggör detta är kollaborativ konsumtion, som på senare år fått större uppmärksamhet i modesammanhang. Grundprincipen för kollaborativ konsumtion är tillgång framför ägande. Uthyrning som komplement till traditionell försäljning kan vara ett sätt för fler modeföretag att främja hållbar utveckling och samtidigt anpassa sina affärsmodeller till den framskridande kollaborativa ekonomin. Men vilket attityd har konsumenter till att konsumera kläder på detta sätt? Denna studie har ämnat undersöka unga konsumenters attityd till att konsumera kläder genom uthyrning från modeföretag, för vidare analysera konceptets marknadspotential. Studien utgår från två forskningsfrågor; vilken attityd har unga konsumenter till uthyrning av kläder av modeföretag? Finns det en potentiell marknad för modeföretag att hyra ut kläder? Empiri har samlats in med blandad metod. Kvantitativ data togs fram med en enkätundersökning och kompletterades med kvalitativ data från sex enskilda intervjuer. Samtidiga respondenter i båda undersökningar är mellan 18 och 35 år, vilket varit studiens målpopulation. Vårt resultat visar att det råder en öppenhet och antydan till en positiv attityd gentemot att konsumera kläder genom uthyrning, dock saknar majoriteten tillräckligt med kunskap om konceptet för att kunna bilda en klar attityd. De slutsatser vi dragit är att uthyrning av kläder i dagsläget inte passar alla modeföretag, inte alla konsumenter och inte heller alla varukategorier.

Hållbarhet och hållbar utveckling är mycket aktuella frågor idag och detta betonas inte minst i Förenta Nationernas Globala mål. Denna studie syftar till att identifiera och kartlägga hur personer förhåller sig till hållbarhet, hållbarhetskommunikation samt Traderas hållbarhetskommunikation. Målet är att tillföra till forskning kring hållbarhetskommunikationens nutida utmaningar i Sverige samt utforska betydelsen av hållbarhetskommunikation för organisationer idag. I denna uppsats har en enkätundersökning används som metod för att kartlägga attityder och beteenden gentemot hållbarhet och hållbarhetskommunikation. Denna studie uppvisar resultat som visar på att personer i hög grad anser att hållbarhet är viktigt samt även ofta gör aktiva val att konsumera hållbart. Studien visar även på att personer i äldre åldersgrupper i högre grad än personer i lägre åldersgrupper tycker att hållbarhet är viktigt samt gör aktivt hållbara val i sin konsumtion. De respondenter som angett att de i hög grad aktivt väljer att konsumera hållbart är även mer mottagliga för organisationers hållbarhetskommunikation. Traderas kommunikation har inte lett till att personer i stor grad ser dem som en relevant hållbar aktör, dock är de som använt Traderas plattform mer benägna att se Tradera som en hållbar aktör. Vidare dras slutsatsen att hållbarhet är en viktig fråga som organisationer bör förhålla sig till, samt att de framtida kommunikationsutmaningarna blir att skapa positiva attityder gentemot hållbarhet som leder till ett hållbart konsumtionsbeteende bland personer.

Problemet som den här uppsatsen undersöker är att det finns många varumärken som har liknande erbjudanden till konsumenter, vilket gör det intressant att studera hur varumärken differentierar sig gentemot varandra och hur konsumenterna uppfattar varumärkenas visuella kommunikation utifrån konsumenternas konsumtionsvanor. Samtidigt finns det i dag många företag som försöker kommunicera sina etiska ståndpunkter via förpackningsdesignen. Därigenom är uppsatsens syfte att studera hur nationellt utbredda varumärken kommunicerar visuellt på lokal nivå till konsumenter.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

Den här studien har undersökt hur föräldrar till barn 0-2 år i Karlstad kommun konsumerar till sina barn inom tre produktkategorier; kläder, mat och leksaker. Syftet har varit att se om att få barn kan vara en drivande faktor för att bli en mer medveten konsument. Har personernas konsumtionsbeteende förändrats efter att de har fått barn? Enkäter och fokusgrupper har använts på fyra öppna förskolor i Karlstads kommun för att samla in data. Som teoretiskt ramverk har ekologisk modernisering, politisk konsumtion samt svag och stark hållbar konsumtion använts. Inom de tre produktkategorierna går det att se vissa skillnader. Enkätsvaren säger att respondenterna handlar kläder efter behov, men fokusgrupperna talar om att de handlar för att det är roligt, ett fritidsintresse. Inom mat har många blivit noggrannare med att handla ekologiskt, främst till barnet. Det är dock inte en stark ståndpunkt eftersom de flesta väljer oekologiskt om varan inte finns som ekologisk. Kategorin leksaker hade de flesta deltagarna inte hunnit handla så mycket från än, då deras barn fortfarande är små. De uttrycker dock att det är en svår kategori att veta så mycket om och de går oftast efter vad barnet visar intresse för. Överlag går det att se ett visst förändrat beteende, men deltagarna saknar en helhetssyn över konsumtionskedjan. Resultatet visar också att föräldrarna är starkt styrda av sociala normer som bestämmer vad som anses vara ett behov. Deltagarna reflekterar inte över konsumtionsnivån utan håller sig inom svag hållbar konsumtion där de istället väljer att byta ut vissa saker mot mer hållbara alternativ. Avsaknaden av helhetssynen märks också genom att de inte praktiserar politisk konsumtion i så stor utsträckning, de räknar helt enkelt inte med sig själva i konsumtionskedjan. Detta är kvalitativ studie som möjligen skulle fått andra resultat i andra sammanhang. / This study has examined how parents of children, age 0-2, in Karlstad consumes for their children within three product categories; clothing, food and toys. The aim was to see if having children could be a driving factor to become a more aware consumer. Have the participants consumption behaviour changed after they have had children? Surveys and focus groups have been completed in four open preschools in Karlstad municipality to collect data. As a theoretical framework has ecological modernization, political consumption and weak and strong sustainable consumption been used. Within the three product categories it is possible to see some differences. The survey result say that respondents shop for clothes according to need, but the focus groups talk about that they shop because it is fun, a hobby. It has become more important for the parents to buy organic food, mostly to the child. However, it is not a strong position because most respondents choose to buy conventional produced products if they don’t have an ecological alternative in the store. Because most of the respondents children where still small they hadn’t purchased that many toys yet. They express, however, that it is a difficult category to know that much about and they usually goes on what the child shows interest for. Overall, it is possible to see some changes in behaviour, but participants lack a comprehensive view of the consumption chain. They don’t reflect on the level of consumption and so they pursue on the path of weak sustainable consumption where they consumes the same amount but change to more sustainable materials. The lack of overall vision is also evident in that they don’t practice political consumption to any wider extent, they simply don’t see their own impact on the consumption chain. The result also shows that the parents are strongly guided by social norms that sets the rules for what they consider to be their needs. This is a qualitative study and could therefore have gotten a different result in another context.

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.

<p>Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.</p><p>De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien.</p><p>Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.</p>