Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ”Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.” Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel. Modellen tar upp fyra strategier konsumenter använder sig av för att hantera risk; kalkylerad risk, förebyggande, förtroende och undvikande. Med hjälp av en webbenkät undersöktes studenter vid tre institutioner vid Högskolan i Borås.Vi fann att studenter vid Högskolan i Borås oroar sig för miljön, detta gäller dock inte enbart etiska konsumenter, överraskande nog oroade sig merparten av studenterna för miljön. Majoriteten hade också en mycket låg tilltro till livsmedelsproducenter. Vi ser att etiska konsumenter är något mer hälsomedvetna än mindre etiska konsumenter. Sammantaget visar vår studie på att många av dessa studenter troligtvis har potential att bli etiska konsumenter, om de bara övertygas om att de kan göra skillnad. / Program: Civilekonomprogrammet

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ”fast fashion” modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder. Det är svårt att minska konsumenters klädinköp och fokus borde därför riktas mot vad konsumenter gör med sina kläder som inte längre används.Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar och styr unga kvinnors val att göra sig av med sina avlagda kläder samt hur de väljer att avyttra sina klädesplagg. Resultaten ska vara till hjälp för berörda aktörer, såsom kommuner, välgörenhetsorganisationer och klädföretag då dessa har möjlighet att påverka konsumenters beteende vid avyttring av kläder. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Tre fokusgruppsintervjuer med fem till sex respondenter i varje grupp har genomförts, med kvinnor i åldrarna 20 till 29 år.Av studien framgår det att unga kvinnors beslut om avyttring främst påverkas av deras relation till kläder. Relationen kännetecknas av hur väl ett klädesplagg överensstämmer med en individs självbild och identitet eller om klädesplagget symboliserar något betydelsefullt i konsumentens liv. Vidare inbegriper relationen även av hur plagget har införskaffats, närmare bestämt, om en konsument har fått det av någon speciell eller om klädesplagget kostade mycket vid inköpstillfället. Ett avyttringsbeslut påverkas även av ett klädesplaggs funktionalitet, användbarhet, skick och kvalitet. När det kommer till hur unga kvinnor avyttrar sina kläder spelar tillgänglighet och närhet av de olika avyttringsalternativen en betydande roll. De vanligaste avyttringsalternativen är att skänka, dela eller slänga sina kläder. / Program: Civilekonomprogrammet

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen. De har också likartade åsikter om vad som påverkar barns synsätt på materiell status. Föräldrar och pedagoger är medvetna om att det finns en risk för utanförskap när det gäller att följa den rådande normen för att uppnå status. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identiteter skapas genom konsumtion och särskilt i relation till etisk konsumtion. Vi har genomfört 16 intervjuer för att samla material som vi sedan transkriberat och tematiskt analyserat. Frågorna vi har sökt svar på är hur människor resonerar kring konsumtion av ekologiska varor och varor som potentiellt innehåller konfliktmineraler. Vi har kunnat se hur det hos alla våra informanter fanns en stark vilja att konsumera mer ekologiskt och etiskt. Att bland annat konsumera ekologiska varor för hälsoaspekten var ett återkommande argument. Vi har fått se samband mellan informanternas strävan efter etisk konsumtion och deras föreställningar om hur konsumtion påverkade deras närhet. Vi har även sett en diskrepans mellan identitetsskapande konsumtion gällande hälsoaspekten som låg till grund för konusmtion av ekologiska varor för och konsumtion kopplad till miljöaspekten av ekokonsumtion. Nyckelord: Konfliktmineraler, etisk konsumtion, identitet, konsumtionsteori

<p>Det råder just nu en lågkonjunktur i Sverige och denna lågkonjunktur slår hårt mot många företag. Däremot kommer underklädesbranschen enbart att backa 0,8 % i år enligt Dagens Industri. Kvinnorna är den största kundgruppen sett till underkläder och de spenderar i genomsnitt 520 kronor per år på underkläder. Oavsett om konjunkturen sviktar påstår många forskare att det är viktigt att företagen positionerar sig för att kunderna ska välja deras varumärke istället för konkurrenternas. Det gäller alltså för företagen att ta reda på vilka faktorer som påverkar kunderna i deras köpbeslutsprocess för att de ska kunna fokusera på rätt efterfrågan. Detta för att företaget ska kunna förbättra sin försäljning och stärka konkurrenskraften.</p><p>Det finns många tidigare studier gjorda om kundens köpbeslutsprocess gällande kläder och vilka omkringliggande faktorer som påverkar. Efter en genomgång av befintlig litteratur inom ämnet har vi inte lyckats finna någon forskning som lägger tyngdpunkten på underkläder. Eftersom underkläder skiljer sig från övriga plagg både funktionellt och emotionellt har vi valt att studera detta närmare.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur butiksmiljön har betydelse för den kvinnliga konsumentens köpbeslutsprocess av underkläder. Vi kommer även att studera hur yttre och inre faktorer kan påverka köpbeslutsprocessen.</p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att angripa studien eftersom vårt arbete i många avseenden handlar om att tolka och reflektera faktorer som vi tror påverkar kvinnan i köpbeslutsprocessen. Vår undersökning utformade vi efter en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att det skulle skänka mer djup till våra iakttagelser. Vi valde att intervjua sex stycken respondenter i samband med en köpsituation av underkläder.</p><p>I våra slutsatser framgår det att butiksmiljön påverkar kunden starkt innan ett köp blir genomfört. Vi fann även att andra yttre och inre faktorer påverkar men inte i samma utsträckning som inflytandet butiken har. Exempelvis studerade vi interna faktorer som kundens tidigare erfarenheter samt dennes värderingar och attityder. De yttre faktorerna vi undersökte var bland annat reklamens inverkan samt betydelsen av andra personers åsikter. Vår slutsats kan sammanfattas i att vid köp av underkläder är det i huvudsak butiken och dess omgivning som avgör om det skall bli något köp.  Vi fann dock även att demografiska faktorer som ålder och inkomst påverkade kundens preferenser i val av en produkts egenskaper.</p>

<p>Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt.</p><p>Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic. På företagets hemsida kan besökare knappa in ett nummer som står på Dole Organics frukter för att få tillgång till bland annat text och bilder på plantagen där frukten odlades. Vi anser att det som Dole Organic förmedlar, det vill säga information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö, är helt rätt i tiden eftersom information om företags ansvarstagande aktiviteter är bristfällig och problematisk att kommunicera. Vi ställer därför frågan: Vad har konsumenter för attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö?</p><p>Då information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö är ett helt nytt koncept som det, enligt vår vetskap, inte har bedrivits någon forskning kring tidigare väljer vi att utföra en explorativ studie. Vi väljer vidare att genomföra en kvalitativ fokusgruppsstudie för att få förståelse för så många aspekter av ämnet som möjligt samt då vi anser att konsumenterna behöver befinna sig i en stimulerande och kreativ miljö för att bli motiverade att tänka fritt och fundera fram olika alternativ till en av våra frågeställningar.</p><p>Konsumenterna i fokusgrupperna efterfrågar följande information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö: information om samtliga led i en produkts produktionsprocess inklusive information om antibiotika, arbetsförhållanden, besprutning, distribution, djurens föda, djurhållning, energikällor, exakt adress, genmodifiering, manuell/automatisk produktion, miljöutsläpp, paketering, rensning, resväg, slakt, smaksättning, transportmedel, vilka som arbetar med produkten och återvinning.</p><p>Konsumenterna föreslår bland annat att information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö ska kommuniceras på en hemsida där man kan klicka på samtliga delar av en produkts produktionsprocess. Den specifika information som bör finnas på hemsidan är bilder och text om de miljöer som produkten passerar, bilder på hur arbetarna arbetar, bilder på hur djur som medverkar i produktionen har det, film via en webbkamera på produktionen och djur i transporter, karta över hur produkten transporteras, möjlighet att zooma in fabriken via Google Earth, samt intervjuer med arbetarna.</p><p>Vi kommer bland annat fram till att de konsumenter i vår studie som konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller information om de etiska frågor som de själva värdesätter och som tillfredsställer deras inre känsla av nyttighet, struktur, värdering, struktur och/eller personförsvar och att de konsumenter som inte konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller trovärdig information och som kommuniceras på ett trovärdigt sätt och som tillfredsställer deras inre känsla av struktur.</p>

<p>Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.</p>

<p>En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier.</p><p>Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ.</p><p>Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.</p>

<p>In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others. Morever I discuss if the older people feel at that the city is a place for them, or if they consider it as being a place for younger people.</p> / <p>I denna uppsats analyserar jag hur musikkritiker skriver recensioner om jazzmusik. Med hjälp av kritisk diskursanalys och Pierre Bourdieus begrepp om kapital, fält och habitus analyseras att antal jazzrecensioner. Med hjälp av denna analys försöker jag se hur recensenterna uttrycker sin kunskap kring jazz, och om de med hjälp av denna kunskap anser sig ha tolkningsföreträde att definiera vad som anses vara god musiksmak. Jag tittar även på vilka delar av musiken som lyfts fram i recensionerna och hur de olika delarna beskrivs.</p>

<p>This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.</p> / <p>Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.</p>