Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion? Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa. Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt. Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik. / This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption? The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers. Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally. The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.

Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss. / There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.

Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad. Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk. Detta genom identifierade viktiga faktorer inom de teoretiska områdena jagen, symbolisk konsumtion, influensprinciper samt social media. Således har studien ett deduktivt förhållningssätt då faktorer som visats influera individer till symbolisk konsumtion har utgjort underlag för studiens utförande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer vilka utformats utifrån de identifierade påverkande faktorerna, med tio stycken respondenter med varierande boendeort, livsstil och sysselsättning i åldrarna 20-25 år. Den slutsats vi drar är att influenser till symbolisk konsumtion via sociala nätverk har betydligt lägre effekt än influenser i verkliga livet, vilket beror på individers kritiska förhållningssätt till material som publiceras i dessa kontexter. Detta då studiens samtliga respondenter har visat sig tämligen motståndskraftiga för influenser på sociala nätverk då de uppfattar dessa som en kontext där vänner kan förställa sin virtuella identitet vilket gör dessa mindre trovärdiga och därmed mindre influerande i termer av symbolisk konsumtion. Influenser och dess effekt på sociala nätverk kan vidare bero på individers livssituation samt referensgruppers varande eller icke varande i termer av aktivitet på sociala nätverk.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig. Således får konsumtionskulturforskningen inte genomslag i de undersökta läroböckerna. Resultaten visar även att läroböckernas idealkonsument fram till mitten av 1980-talet präglats av sparsamhet med egna resurser, medan det därefter varit hushållning med jordens begränsade resurser som motiverat en återhållsam konsumtion.

Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande. Vi vill istället fokusera på bloggläsarnas perspektiv. Studier som har haft bloggläsare som utgångspunkt har visat att en stor del av de som läser bloggar någon gång har köpt en produkt eller tjänst som de har läst om i en blogg. Det har också framkommit att tjejer i högre grad än killar hämtar inspiration till framtida inköp genom bloggar. Vårt empiriska material består av tematiskt öppna intervjuer med sju aktiva kvinnliga bloggläsare. Vår teoretiska ram bygger på teorier om identitetskapande och angränsande teorier av Anthony Giddens, Thomas Ziehe och Erving Goffman. Vi har även inkluderat grundläggande teorier om konsumtion av Zygmunt Bauman och Thorstein Veblen samt en grundläggande teori om mode av Georg Simmel. Vårt resultat visar att respondenterna använder bloggen som en inspirationskälla till konsumtion. Det gäller främst klädinköp, kosmetikainköp, smyckeinköp och i viss mån matinköp. Respondenterna söker inte inspiration i bloggar till resor och plastikoperationer och de anser inte att de konsumerar mer som ett resultat av att de är bloggläsare. De efterstävar inte bloggarens utseende i helhet. Respondenterna är medvetna om att bloggare blir sponsrade och får betalt för att skriva om vissa varor och tjänster, men det stoppar dem inte från att inhandla varan eller utnyttja tjänsten. Bloggarna är en av de grupper som tagit över den arbetsfria klassens roll som inspirationskälla till konsumtion hos respondenterna. Trots detta skäms de över att de läser bloggar och vill inte att alla ska veta om det. Bloggen fungerar även som ett verktyg i respondenternas skapande och återskapande av självidentiteten då bloggläsandet leder till en viss sorts konsumtion, som i sin tur leder till identitetsskapande.

Unwanted pregnancies and induced abortions are made among Thai youths. The aim of this studywas to examine the knowledge, use and perceptions of Emergency contraceptive pills (ECPs) among undergraduate university students in Bangkok, Thailand, and also investigatedifferences between genders concerning these issues. An empirical descriptive cross- sectional study was performed. A quantitative method was used and Dorothea Orem’s Nursing Theory of Self- care deficit was provided as the theoretical framework. A questionnaire was distributed to 210 students at a university outside Bangkok. The result shows that 84% of the male and 88.9% of the female students knew that the purpose of using ECPs is to avoid unwanted pregnancies. About 36% of the males and 36% of the females had the misconception that ECPs aborts fertilized ovum. Around 21% of the male and 13.7% of the female students had the experience of using ECPs.One common perception among the students was that ECPs are the best method to prevent from unwanted pregnancies, 14.7% of the males and 27.7% of the females perceived that. This study results indicate that more knowledge about ECPs are required for these students. / Även om det är olagligt med aborter i Thailand, förutom under vissa omständigheter, sker dessa. Oönskade graviditeter och inducerade aborter förekommer bland unga thailändare. Syftet med denna studie var att undersöka kunskap, användande och uppfattningar av akut p-piller bland universitetsstudenter i Bangkok, Thailand, och även undersöka skillnaderna mellan kön gällande dessa områden. En empirisk deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes och en kvantitativ metod användes. Dorotea Orems egenvårdteori användes som teoretiskt ramverk i studien. Ett frågeformulär delades ut till 210 studenter på ett universitet utanför Bangkok. Resultaten visade att majoriteten av studenterna visste att akut p-piller ska användas i syfte att undvika oönskade graviditeter, 84% av de manliga och 88.9% av de kvinnliga studenterna visste det. Ca 36% av männen och 36% av kvinnorna hade missuppfattningen att akut p-piller aborterar ett befruktat ägg. Ungefär 21% av de manliga och 13.7% av de kvinnliga studenterna sa att de hade erfarenhet av akut p-piller-användning. En vanlig uppfattning bland studenterna var att akut p-piller är den bästa metoden för att förebygga oönskade graviditeter, 14.7% av männen och 27.7% av kvinnorna hade den uppfattningen. Resultatet visar på att mer kunskap om akut p-piller behövs bland dessa studenter.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp. Resultaten visar att det finns diskurser kopplade till uppsatsens syfte genom atttidningarna blir en form av expertsystem då dessa tillhandahåller både handfasta råd ochrekommendationer till föräldrarna och dessa råd och rekommendationer bygger på information frånexperter. Det finns även finns diskurser kopplade till identitetsskapande och konsumtion och dessaåterkommer i samtliga tidningar. Resultaten kan emellertid diskuteras eftersom att diskursanalyshandlar om hur forskaren tolkat sitt material, men det finns dock ett flertal tydliga mönster somförekommer i tidningarna.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.

<p>Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp?</p><p>De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten.</p><p>Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön.</p><p>Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.</p>