In this theses I have investigated what a landscape perspective can say about communities during the Migration Period and what variations may have existed between them. I have done this by using landscape analysis on 16 selected south Swedish localities of bracteates. By analyzing the sites contexts, monument images and landscape formations I have been able to see similarities between places that indicate that the communities had interregional as well as continental contacts. My analysis has also shown that there were variations between sites in how the bracteates were deposited. Most of the bracteates have been found in hoards or as stray find, which indicates that they were not used as personal items. Instead it is more likely that there was some type of organization behind the deposits of the bracteates, that possibly even decided who got to wear bracteates when they were in use. Since the sites are all located close to different types of water sources it is possible that there were also religious reasons to why the bracteates have been deposited in these landscapes.

<p>The conductive area of a stationary electrical contact consists of many small contact spots. The contact spots can be described as narrow metal bridges across the interface between two conductors. Deterioration of a contact is closely related to processes occurring in these microscopic areas. The objective of this work is to clarify the basic mechanisms affecting the reliability and degradation of an electrical contact by closely studying the contact spots.</p><p>Particular emphasis has been put on examining the contact spots occurring in aluminium-aluminium interfaces when passing AC. Due to the small thermal capacity of a contact spot the temperature in the contact spot cycles with twice the frequency of the applied AC. The minimum temperature attained during one cycle being the bulk temperature of the conductor, the maximum temperature can in heavily stressed contacts be close to the melting point of the conductor material. In the idealized contact used in the present investigation, this thermal cycling may initiate thermal fatigue processes in the contact spot region.</p><p>Microscopic cracks appear in the contact spot region as the result of thermal fatigue processes. The cracks not only lower the mechanical strength of the conductor in close vicinity of the contact spot, they also cause a higher electrical resistivity in these areas.</p><p>Alloying a tracer metal in one of the electrodes of the contact allows for closer investigation of the crack propagation as it occurred during the experiments. The tracer migrates into the heated contact spot region of the opposite electrode where the cracks constitute a barrier impairing further diffusion into the electrode. Further information on the thermal fatigue processes in the contact spot region is obtained when examining metallographic images of cross sectioned contact spots. Here it can be seen that the repetitive thermal stresses give rise to clearly localized recrystallisation in the contact spot region.</p><p>Thermal fatigue is a well known failure mechanism in mechanical structures. It has to the authors knowledge not previously been associated with the deterioration of contact spots. However, the mechanical damage in the contact spot region caused by the temperature cycling also has a detrimental effect on the electrical behaviour of the contact. It is therefore suggested that thermal fatigue is of considerable importance to the reliability and degradation of stationary electrical contacts.</p>

The conductive area of a stationary electrical contact consists of many small contact spots. The contact spots can be described as narrow metal bridges across the interface between two conductors. Deterioration of a contact is closely related to processes occurring in these microscopic areas. The objective of this work is to clarify the basic mechanisms affecting the reliability and degradation of an electrical contact by closely studying the contact spots. Particular emphasis has been put on examining the contact spots occurring in aluminium-aluminium interfaces when passing AC. Due to the small thermal capacity of a contact spot the temperature in the contact spot cycles with twice the frequency of the applied AC. The minimum temperature attained during one cycle being the bulk temperature of the conductor, the maximum temperature can in heavily stressed contacts be close to the melting point of the conductor material. In the idealized contact used in the present investigation, this thermal cycling may initiate thermal fatigue processes in the contact spot region. Microscopic cracks appear in the contact spot region as the result of thermal fatigue processes. The cracks not only lower the mechanical strength of the conductor in close vicinity of the contact spot, they also cause a higher electrical resistivity in these areas. Alloying a tracer metal in one of the electrodes of the contact allows for closer investigation of the crack propagation as it occurred during the experiments. The tracer migrates into the heated contact spot region of the opposite electrode where the cracks constitute a barrier impairing further diffusion into the electrode. Further information on the thermal fatigue processes in the contact spot region is obtained when examining metallographic images of cross sectioned contact spots. Here it can be seen that the repetitive thermal stresses give rise to clearly localized recrystallisation in the contact spot region. Thermal fatigue is a well known failure mechanism in mechanical structures. It has to the authors knowledge not previously been associated with the deterioration of contact spots. However, the mechanical damage in the contact spot region caused by the temperature cycling also has a detrimental effect on the electrical behaviour of the contact. It is therefore suggested that thermal fatigue is of considerable importance to the reliability and degradation of stationary electrical contacts.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå. Denna studie undersöker de ytliga kontakternas betydelse för unga nyanlända tjejers sociala kapital. Detta görs genom att undersöka vilka ytliga kontakter AxxessUmeå har bidragit med och vilken betydelse de nyanlända tjejerna upplever att dessa kontakter har. Vi har genomfört två deltagande observationer på fritidsaktiviteter där nyanlända tjejer deltagit och intervjuat sju av deltagarna och projektledaren till AxxessUmeå. Samt tagit del av en enkätundersökning, en sammanställning av tre gruppdiskussioner som AxxessUmeå ha rgjort och statistik över vilka aktiviteter som AxxessUmeå rekommenderat under projektets första verksamhetsår. Resultatet visar att deltagarna har fått olika typer av nya ytliga kontakter vilket har ökat deras sociala kapital. Det har dock gett en större ökning av det sammanbindande sociala kapitalet som ger en trygg miljö och ett psykologiskt stöd än det överbryggande sociala kapitalet handlar om kommunikation mellan olika grupper. Delaktighet i föreningslivet ger också en ökad delaktighet i samhället. Deltagarnas ökade individuella sociala kapital gör att det kollektiva sociala kapitalet ökar vilket leder till ett mer välfungerande samhälle där medborgarna har lättare för att samarbeta spontant.

Syftet med denna studie är att med hjälp av intervjuer med utrikesfödda kvinnor från Mellanöstern, gå in på djupet kring deras svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av en sociologisk synvinkel har jag studerat de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever på den svenska arbetsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp teorierna intersektionalitet, socialt kapital och humankapital, något som gör att studien delvis har en deduktiv ansats. Genom analysens gång, för att få en djupare förförståelse av respondenternas upplevelser, började jag dock med en induktiv analys.    Studien visar på att bristande språkkunskaper samt ojämlikheter på basis av etnicitet och kön gör det svårt för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga respondenter i studien anser att de upplevt diskriminering när de sökt arbete, och när de har arbetat, i Sverige. De har blivit diskriminerade i huvudsak på grund av deras kön, etnicitet, och på grund av brister i det svenska språket enligt mina intervjuer med dem. Detta förklaras med hjälp av mina valda teorier, som visar på hur maktstrukturerna på den svenska arbetsmarknaden styr över hur stora deras chanser är till att få ett bra arbete, där de blir väl behandlade. Men de ser inte helt mörkt på sin tillvaro, de har ständigt hopp om att lyckas i Sverige, även om det är svårare för de än för ”svenskar”.

En liberalisering har skett gradvis sedan 1970-talet bland ungdomar i synen på sexuella relationer. Sex behöver inte längre ske inom fasta förhållanden, utan i större omfattning inom lösare relationer, exempelvis i så kallade KK-förhållanden. Vidare har Sverige högst antal tonårsaborter bland de skandinaviska länderna och en pågående klamydiaepidemi. Denna forskningsstudie ämnar undersöka huruvida sannolikheten att utsättas för negativa sexuella konsekvenser ökar bland de individer som har haft ett KK- förhållande/regelbundet fast partner, jämfört med de som inte har haft samma typ av relation. Studien baseras på sekundärdata (insamlat mellan 2010-2011) och består av 670 deltagare i åldern 15-26, 36,1 % män och 63,9 % kvinnor. Som analysmetod av datamaterialet har en logistisk regressionsanalys använts. De främsta riskmåttsvariabler som använts som beroende variabler är: klamydia, kondomanvändning, antal sexpartners, egen riskbedömning tillfälligt okänd partner, tillfälligt känd partner. Den oberoende variabeln som använts var KK/regelbundet känd partner under det senaste året. Resultatet visade att sannolikheten ökar att utsättas för sexuella risker för individer som haft minst ett KK-förhållande/regelbundet känd partner under de senaste 12 månaderna på grund av att de mer sannolikt hade fler än en sexpartners, flera olika tillfälliga sexuella relationer samtidigt, samt vanligen redan smittats av klamydia. Inget samband hittades vad gällande egen kondomanvändning eller riskbedömning.

Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur konsulter inom bemanningsbranschen upplever sin egen anställningsbarhet utifrån aspekter som egenskaper och färdigheter, samt vilken betydelse sociala kontakter och nätverk har för den upplevelsen. Vi valde att göra en kvalitativ studie och använda oss av semistrukturerade intervjuer för insamling av vårt empiriska material. Intervjuerna genomfördes med sju informanter som representerade flera olika bemanningsföretag och kundföretag men som alla arbetade inom tjänstesektorn. När det gäller resultatet framkommer bland annat en känsla av utsatthet hos många av konsulterna och att flexibilitet uppges ha betydelse. Informanterna ser sociala kontakter som något viktigt men det är ändå inget som merparten av dem arbetar aktivt med i någon större utsträckning vad gäller karriärsyfte. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of howsocial contacts can serve as information sources for pregnantwomen. Furthermore, we wanted to examine how women’scontext influences their information seeking and the barriers thatcan occur during information seeking. The theoretical frameworkis founded on Tom Wilson&apos;s model of information needs as contextdependent, and Pamela J. McKenzie&apos;s model of informationpractices in accounts of everyday-life information seeking. Inorder to answer our questions, eight qualitative interviews withpregnant women were conducted. Four were expecting their firstchild and the other four were pregnant for the second time. Theempirical material was compared and divided into nine categories.By analyzing their context and statements about their informationseeking, we could demonstrate how parts of their context affecttheir information seeking and what women usually do when theyuse social contacts as an information source. The results show thatmost women use people who have personal experience ofpregnancy as information source. Information is mainly sought byactively seeking or getting information by proxy from their socialcontacts. They were interested in knowing how other women hadexperienced pregnancy. The women in this study wanted to knowmore about how other women felt, rather than to seek medicalfacts. Furthermore, we found several barriers that preventedwomen from seeking information, such as lack of useful socialcontacts and time. In addition, the issue is a sensitive and apersonal topic, and personal and cultural differences were alsomentioned. / Program: Bibliotekarie

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.</p><p>Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.</p>

<p>The aim of this study is to describe how unemployment is experienced by unemployed persons and how this situation affects their health and wellbeing. A qualitative semi structured interview method has been applied. The study includes seven persons in the age between </p><p>29- 58. Four of them were women and three were men. The following four themes are presented in the study: psychological health and wellbeing and how unemployment is experienced, social factors, economic factors and, how they value a job. The result of the study show that unemployment influences psychological health and wellbeing, to a high extent. All of the interviewed subjects think that social support is important and that it has a positive effect during unemployment. All of them mean that their economical situation becomes worse as a reason of unemployment, and this has a negative influence on their psychological health and wellbeing, and especially of life quality. The interview persons value work highly and mean that it is important to earn money and support oneself. It also turned out that unemployment changes self-image, self-perception, self-esteem and self-confidence. Earlier studies also show that unemployment affects psychological health and wellbeing. The discussion is based on a theoretical interpretation on the result, where the result in this study is compared to earlier studies and theories. The conclusion of this study is that unemployment has a negative affect on the psychological health and wellbeing. </p><p>Keywords: economy, psychological health, social support/network, unemployment, work</p>