Sverige påstås vara världens mest jämställda land år 2019 men trots att vi toppar listan över de mest jämställda länderna så är vi långt ifrån att inte vara ett könssegregerat land. Den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning könssegregerad. Det här är en kvantitativ studie genomförd på ett mansdominerat företag vars syfte är att undersöka vilka könsskillnader vi kan se i arbetsmiljön och om det existerar könsskillnader i hur jämställdheten upplevs på arbetsplatsen.I studiens teoretiska referensram presenteras läsaren för tidigare forskning och teorier om bland annat genus, segregering, arbetsmiljö och modellen om krav-, kontroll och socialt stöd av Karasek och Theorell.  I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga med datainsamling, hur enkäten skapats och utformats samt hur vi gått tillväga i databearbetningen. I studiens resultat och analys redogör vi för könsskillnader utifrån krav, kontroll och socialt stöd samt jämställdhet. Vi diskuterar även varför dessa könsskillnader uppstår. I resultatet framkommer det att kvinnor i större utsträckning upplever högre krav, högre kontroll och ett högt socialt stöd i jämförelse med män. Det framkommer även att majoriteten av kvinnorna anser att det finns en sexistisk och kränkande jargong om män och kvinnor på arbetsplatsen samtidigt som majoriteten av dem anser att alla behandlas lika på sin arbetsplats. I den sammanfattande diskussionen besvaras frågeställningarna och syftet och vidare förs en diskussion om förslag till vidare forskning samt förbättringar.

Our purpose with this qualitative study is to investigate how teachers experience their work situation, using Karasek and Theorell’s demand-, control- and support model. The study is based upon ten semi-structured interviews with gymnasium teachers. The interviews were transcribed and coded with three different themes; demand, control and support. We analyzed the results with Karasek and Theorell’s mentioned model. The results shows that all three dimensions – demand, control and support – seem important for teachers’ experienced work situation. Though we found that social support seems to be more important than the degree of control, which is the most important dimension according to Karasek and Theorell’s model, as well as according to previous research within the area of psychosocial disorder. Further, we reached the conclusion that a high level of control does not always have to be favorable, as it might cause more stress for the employees. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare på en utvald gymnasieskola upplever sin arbetssituation, utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. Vi önskar få en djupare förståelse för hur lärares välmående påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetet. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer med gymnasielärare på den utvalda skolan. Intervjumaterialet transkriberades och kodades därefter utifrån tre olika teman; krav, kontroll samt stöd. Analysen gjordes utifrån Karaseks och Theorells ovan nämnda modell. Resultatet visar att samtliga dimensioner tycks ha en stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssituation. Vi fann att den dimension som verkar vara mest betydelsefull för lärares upplevda arbetssituation är det sociala stödet, och således inte i första hand egenkontroll, som framgår av Karaseks och Theorells modell samt i tidigare forskning. Studien visar vidare att hög egenkontroll inte per automatik behöver vara någonting positivt, som det framstår vid studerande av Karaseks och Theorells modell.

Digital development has taken place at a dramatic pace, this development has brought about new work-related challenges for those who work with software development. This qualitative essay highlights the IT staff's experience of their work situation. The study is based on a number of individuals who work in the IT sector. In view of the fact that sick leave in the IT sector has increased in recent years, the purpose of this paper is to provide an in-depth understanding of their work situation, focusing on requirements, control and social support, thus providing some explanations for the increased sickness absence. The theoretical reference framework applied to empirin is the requirement-control and support model as well as previous research on occupational health. The study follows a qualitative method where semistructured interviews have been conducted with IT staff. The empirical result indicates that IT staff at different levels have different requirements and that self-control is an important factor in managing them. Self-control also means that the boundary between work and leisure is wiped out, which may reduce the possibility of recovery. The result shows that social support creates a cooperative spirit with IT staff, which results in a good working environment. The essay thus shows that it may be a good idea to try to implement measures, which allows less work-life-free interfaces and improve the informative support to reduce sick leave. / Den digitala utvecklingen har skett i en dramatisk takt, denna utveckling har medfört nya arbetsrelaterade utmaningar hos dem som arbetar med mjukvaruutveckling. Denna kvalitativa uppsats belyser IT-personalens upplevelse av sin arbetssituation. Studien tar sitt avstamp ifrån ett flertal individer vilka jobbar inom IT-sektorn. Mot bakgrund av att sjukskrivningarna inom IT-sektorn har ökat de senaste åren är syftet med denna uppsats att ge en fördjupad förståelse för deras arbetssituation med fokus på krav, kontroll och socialt stöd och därmed ge några förklaringar till de ökade sjukskrivningarna. Den teoretiska referensram som appliceras på empirin är krav-kontroll-och stödmodellen samt tidigare forskning kring arbetsrelaterad hälsa. Studien följer en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har skett med IT-personal. Det empiriska resultatet tyder på att IT-personalen har i varierande nivå olika slags krav och att egenkontrollen utgör en viktig faktor för att hantera dessa. Egenkontrollen innebär även att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket kan innebära att möjligheten till återhämtning minskar. Resultatet visar att det sociala stödet skapar en samarbetsanda hos IT-personalen vilket resulterar i ett gott samarbetsklimat. Uppsatsen visar således att det kan vara en god ide att försöka implementera åtgärder vilket möjliggör en mindre gränslöshet mellan arbete och fritid samt att förbättra det informativa stödet för att minska sjukskrivningarna.