<p>Undersökningen behandlar outsourcing av ekonomifunktioner. Syftet var att undersöka vilka åtgärder outsourcingföretag kan vidta för att motverka att deras kunder förlorar kontroll vid utkontraktering. Studien innefattar även hur outsourcingföretag kan förvissa sina kunder om detta.</p><p>Vi valde att genomföra intervjuer eftersom vi ansåg att det var den mest lämpliga metoden för vår undersökning. Under intervjuerna framkom det olika synpunkter beträffande om kontroll överhuvudtaget förloras eller inte. Outsourcingföretagen var dock relativt samstämmiga om vilka åtgärder som behöver vidtas samt vad som förvissar kunder om att de inte förlorar kontroll vid outsourcing. Detta stämde även relativt väl överens med den teoretiska referensram som användes i uppsatsen.</p><p>En huvudsaklig slutsats i studien var att åtgärder bör vidtas av outsourcingföretag för att kunder inte ska förlora kontroll. Exempelvis bör kundföretag ha tillgång till utvecklade elektroniska system där de själva kan hitta specifika transaktioner och rapporter. Undersökningen kom även fram till att det ligger ett ansvar på kunderna själva avseende att ställa krav på outsourcingföretag.</p><p>Vi anser att de intervjuade företagen upplever att deras kunder är förvissade om att de inte riskerar att förlora kontroll. Dock har en viktig slutsats dragits om att outsourcingföretag bör fokusera mer på att förvissa framtida kunder om att kontroll inte förloras. Detta baserat på studier som visar på att svenska företag tenderar att vara försiktigare (jämfört med övriga världen) när det gäller outsourcing. Här finns alltså en stor potentiell marknad för outsourcingföretag om de lyckas sälja trygghet.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p>Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.  </p><p>Enkäten hade för avsikt att mäta hur lärarna upplever sina arbetsvillkor avseende arbetskrav, kontroll och inflytande i arbetet samt socialt stöd i arbetet, och hur dessa faktorer påverkar arbetstillfredsställelsen. Frågorna i enkäten har utformats utifrån etablerade teorier inom psykosocial arbetsmiljö. Det är främst Karseks arbete-stress-modell och vidare-utvecklingen av denna samt Hertzbergs motivations- och hygienteori som legat till grund för påståendena i enkäten. Karaseks modell förevisar hur arbetstillfredsställelse kan uppnås genom att arbetar finner balans mellan arbetskraven och den egna kontrollen av att hantera och kunna påverka arbetsprocessen, medan Herzbergs teori tar upp sex hygienfaktorer vilka lägger grunden för arbetstillfredsställelse och sex motivationsfaktorer vilka i sig skapar arbetstillfredsställelse.</p><p>Generellt visar undersökningen att större delen av lärarna i Sunne kommun har en positiv inställning till arbetskraven och att arbetskraven tillsammans med kontroll och inflytande har betydelse när det gäller arbetstillfredsställelsen. Däremot saknar det sociala stödet mellan kollegor och andra medarbetare förklaringsvärde i den här studien när det kommer an på arbetstillfredsställelse. Undersökningen visar också att det finns ett starkt samband mellan kontroll och inflytande i arbetet och arbetskraven. Lärare med en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet tenderar i högre grad att uppleva arbetskraven som positiva. Kontroll och inflytande i arbetet har likaså ett samband med arbetstillfredsställelse varpå undersökningens hypotes bestyrks och det går att konstatera att en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet leder till en högre arbetstillfredsställelse hos lärarna.  </p><p>För en mer utförlig detaljbeskrivning av undersökningens resultat av grundskolelärarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och grad av inflytande över arbetssituationen som anställd vid Sunne kommun, hänvisar jag till studiens slutdel där resultatet visas i sin helhet.<strong> </strong></p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>This composition is based on a survey which purpose is to look into how teachers' work satisfaction is influenced by the work conditions prevailed for teachers at their workplaces. The teachers' profession is interesting because of the reason that there has been many changes within the school's field of activities as there has been a change-over to target governing, a change that got consequences for teachers not at least in form of an increasing responsibility,  and more involvement in matters of school organisation. The study has been made within the Community of Sunne and covers every teacher in class 1-6 and daycentre educationalists working in both nursery- and comprehensive school. 79 questionnaires were replayed to by teachers and educationalists in the community where the study was executed under two weeks in the end of November 2004.The category included in the study are teachers who by then were employed for the time being as teachers in the comprehensive school or as daycentre educationalists. None of them were absent by any reason.</p><p>The purpose of the study was to measure how teachers experience their work conditions with reference to work demands, control and influence in their work and social support in the work and how these factors influence the work satisfaction. The questions in the poll were formed from established theories within psychosocial working environment It is primary Karaseks work-stress-model and the further developing of this and Hertzbergs theory of motivation and hygiene that has been the basis of the statements in the questionnaire. Karaseks model shows how work satisfaction can be reached when the worker finds a balance between the working demands and his own control of handling and be able to influence the working process. Hertzbergs theories on the other hand brings up six factors of hygiene which are the foundations of work satisfaction and six factors of motivation which creates work satisfaction.</p><p>The survey in generally shows that the bigger part of the teachers in the Community of Sunne have a positive attitude to their work demands. The demands together with control and influence have significance when it comes to work satisfaction. On the other hand there is no predictive power between the social support between colleagues and other collaborators in this study when it comes to work satisfaction. The survey also shows that there is a strong association between control influence at work and work demands. Teachers with a high degree of control and influence at work are tending to experience the work demands more positive. Control and influence at work have also a connection to work satisfaction on which the studies hypothesis is confirmed and one can certify that a high degree of control and influence at work leads to a higher work satisfaction among the teachers.</p><p>For a more detailed description of the results of the study of teachers' experiences of psychosocial work environment and degree of influence on their work situation as employed in the Community of  Sunne, I refer to the last part of the essay where the results are shown in its entirety.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Intern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.</p><p>Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer. Vi utgick ifrån en kvalitativ metod då vi ville rikta in oss på att få en djupare förståelse för ämnet och inte sökte att få några generella svar på vår undersökning.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att intern kontroll är av stor betydelse för både företag och revisorer. Enligt de revisorer vi intervjuade innebär god intern kontroll hos kunden, en betydligt effektivare revision än om den interna kontrollen skulle visa sig vara bristfällig eller avsaknad. God intern kontroll innebär enligt revisorerna, förenklat revisionsarbete och därmed ett lägre revisionsarvode för kunden. I mindre bolag är den interna kontrollen dock så gott som obefintlig då intern kontroll bygger på kontroll i flera led.</p><p>Vår studie visade även att en viktig aspekt i sammanhanget är den internationella utvecklingen som under de senaste åren har medfört att intern kontroll kommit i blickpunkten tillföljd av de bolagsskandaler som inträffade i USA. Även i Sverige har det skett förändringar i och med ersättningen av revisionsprocessen (RP) med revisionsstandard i Sverige (RS), som är en anpassning till europeiska revisionsstandarder (ISA) med syfte att uppnå gemensamma riktlinjer inom revisionsområdet. Införandet av svensk kod för bolagsstyrning kommer också att påverka den interna kontrollens utveckling även om den i dagsläget saknar tydliga riktlinjer för revision. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intern kontroll i Sverige är ett område under utveckling och med största sannolikhet kommer svenska revisionsdirektiv att harmoniseras mer med de internationella inom en snar framtid. Dock är det svårt att spekulera i framtidens påverkan på området, då det fortfarande råder delade meningar om hur betydelsen av intern kontroll skall värderas och bedömas.</p>

<p>Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.<strong></strong></p>

<p>I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras.</p><p>Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori. Det empiriska materialet, bestående av dels formella avtal och uppföljningsdokument för fallet i fråga samt en personlig intervju med en ansvarig utredare vid Landstinget i Uppsala Län, har sedan ställts i ljuset av denna teori. Det formella empiriska materialet består av själva avtalskontraktet och har av författarna sållats, så att endast material relevant för uppsatsens syfte presenteras. Detta material har sedan analyserats utifrån den presenterade vetenskapliga teorin och satts i relation till uppsatsens syfte. Resultatet i denna studie är att Landstinget i Uppsala län styr Uppsala Närakut genom mål och kontraktsstyrning där yttre belöningar ska motivera enheten att sträva mot Landstingets mål. För att kontrollera enheten använder sig Landstinget av ett befäst ersättningsbaserat datorsystem för vård och patientregistrering samt administration.  De förlitar sig även på Uppsala Närakut i tron att god vilja skapar ömsesidig tillit genom goda relationer vilket motiverar enheten genom inre belöningar att lämna korrekta uppgifter.</p>

<p>Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.</p>

Vi har genom vår studie identifierat ett kontrollmönster där ett antal faktorer är avgörande för vilka kontrollmekanismer som används. Dessa kontrollmekanismer använder franchisegivaren som hjälpmedel för att kontrollera att franchisetagaren jobbar i enlighet med det befintliga affärskonceptet. Vi kan se att kontrollmekanismerna används olika beroende på i vilket stadium samarbetet parterna befinner sig i.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister. Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet. Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige. Den andra delen är uppbyggd utifrån de fem områden som COSO-rapporten anser att den interna kontrollen kan delas upp i. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, kommunikation/information samt tillsyn. Vårt insamlade empiriska material har redovisats utifrån COSO-rapportens fem områden som även har behandlats i den teoretiska referensramen. Vi valde att sammanställa alla respondenters svar gemensamt under varje område. När vi sedan analyserade det insamlade materialet valde vi att följa detta upplägg som vi tidigare haft i både teori- och empiriavsnittet. Studien visar att den interna kontrollen har stor betydelse för de fyra revisorerna vid genomförandet av revisionen. Om de anser att det finns brister kommer de att genomföra ytterligare substansgranskning samt ge råd hur den interna kontrollen kan förbättras. Det framkom även i studien att revisorns tidigare kunskaper och erfarenheter har en stor betydelse för bedömningen av den interna kontrollen. Ytterligare en aspekt som är av betydelse gällande den interna kontrollen är vilken inställning företagsledningen har. I slutänden är det viktigaste att företagen har ordning och reda.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn. Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll. Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen. Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringen om intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket. Kunskap om COSO-modellen kan därför vara en god hjälp i förståelsen för styrelsernas rapporter om intern kontroll.

I en allt mer föränderlig omgivning utgör innovation ett nödvändigt redskap. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ett gruppklimat som främjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrån Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrån Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som främjar innovation. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 83 respondenter fördelade på 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn. Enkäten är en sammanställning av Team Climate Inventory och valda delar av QPSNordic. Studien visar att endast arbetskontroll har en betydelse för ett gruppklimat som främjar innovation.