SAMMANFATTNINGJohansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige (Diet and exercise – a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige ser ut. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är: Hur ser den fysiska hälsan, med avseende på kost och motion, ut hos eleverna i årskurs fyra på skolan. Utifrån resultat och litteratur diskuteras även vad skolan kan göra för att bibehålla eller förbättra, dessa elevers fysiska hälsa.Fallstudien har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätundersökning där 53 elever deltagit. Resultaten har bearbetats statistiskt med hjälp av SPSS och har analyserats utifrån rådande teorier om kost och motion hos barn. Studier visar att många barn idag är för stillasittande och inte äter i enlighet med rekommendationer. De elever som deltagit i undersökningen har relativt goda matvanor. De äter frukost nästan varje dag och äter nästan alltid skollunch och frukt och grönsaker. Resultatet är mindre positivt med avseende på motion. Många av eleverna är aktiva men det finns ett flertal som inte rör sig tillräckligt på fritiden. De elever som är stillasittande på fritiden är också de elever som inte vill ha mer idrott i skolan. Det skolan kan göra för att bibehålla och förbättra kost- och motionsvanorna är att uppmuntra lågaktiva elever att röra sig mer, införa fler friluftsaktiviteter och framför allt att i undervisningen betona vikten av att äta rätt och röra sig så att eleverna förstår sambandet mellan kost, motion och ett hälsosamt liv.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i detta. I mitt föreliggande arbete har jag undersökt hur ansvarsfördelning och samarbetet, som gäller mellan föräldrar och skola vad avser barns matvanor, sett ut på en skola i Malmö. Föräldrar, skolledning och skolkökspersonal har blivit intervjuade. Vidare har jag satt samarbete i fokus och resultat visar bland annat att de intervjuade föräldrarna anser att det stora ansvaret för deras barns matvanor och hälsa ligger på föräldrarna själva.. Föräldrar ansåg dock att skolans betydelse för maten och hälsan är stor. Resultat från föräldrarna visar också att tidsbrist var den största faktorn för barns idag osundare liv. Brister i kommunikation och samarbetet mellan föräldrar och skola är ett faktum. Ingen av föräldrarna hade något intryck att skolan arbetade för att främja betydelsen av mat och hälsa. Varje part kämpar vidare med sina problem, utan att ta hjälp av övriga, vilket är mycket otillfredsställande.

SAMMANFATTNINGJohansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige (Diet and exercise – a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige ser ut. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är: Hur ser den fysiska hälsan, med avseende på kost och motion, ut hos eleverna i årskurs fyra på skolan. Utifrån resultat och litteratur diskuteras även vad skolan kan göra för att bibehålla eller förbättra, dessa elevers fysiska hälsa.Fallstudien har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätundersökning där 53 elever deltagit. Resultaten har bearbetats statistiskt med hjälp av SPSS och har analyserats utifrån rådande teorier om kost och motion hos barn. Studier visar att många barn idag är för stillasittande och inte äter i enlighet med rekommendationer. De elever som deltagit i undersökningen har relativt goda matvanor. De äter frukost nästan varje dag och äter nästan alltid skollunch och frukt och grönsaker. Resultatet är mindre positivt med avseende på motion. Många av eleverna är aktiva men det finns ett flertal som inte rör sig tillräckligt på fritiden. De elever som är stillasittande på fritiden är också de elever som inte vill ha mer idrott i skolan. Det skolan kan göra för att bibehålla och förbättra kost- och motionsvanorna är att uppmuntra lågaktiva elever att röra sig mer, införa fler friluftsaktiviteter och framför allt att i undervisningen betona vikten av att äta rätt och röra sig så att eleverna förstår sambandet mellan kost, motion och ett hälsosamt liv. Nyckelord: kost, motion, elever, skola, hälsa

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne. Vi kom fram till att måltidsverksamheten kan se olika ut på olika skolor. Pedagogerna använder sig av olika metoder för att lära ut om kost i skolan. Båda skolorna använder sig av ett forum för att eleverna ska få säga sitt om skolmåltiderna där både elever, pedagoger, måltidspersonal och rektor deltar. Synen på kost i skolan och direktiv angående kosten skiljer sig på skolorna och de väljer olika sätt att arbeta på.

Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor. Resultatet av undersökningen visar att skolan har ett stort ansvar för bättre kosthållning och hälsovanor. Slutsatsen i min undersökning är att skolan är en viktig arena för att motivera barn och ungdomar till en bra och sund kost och till att förbättra deras hälsovanor. Förslag till fortsatt forskning skulle vara att undersöka om det skulle bli någon positiv förändring angående kost och hälsovanor om det satsades mer pengar, tid och resurser på ämnet idrott och hälsa. / What can school do to improve the diet and health habits of young people?

Bakgrund Matpriser har gett upphov till en större oro särskilt bland ekonomiskt utsattapersoner. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har blivit 20,95% dyrare frånfebruari 2022 till februari 2023. Matpriserna påverkar vad konsumenterna köper, och pålång sikt kan dessa ändrade matvanor leda till negativa effekter på vår folkhälsa. Syfte Studiens syfte var att undersöka om stigande matpriser påverkar kostval ochkostvanor hos norrländska konsumenter, och i så fall på vilket sätt. Metod För att kunna besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod genom enwebbaserad enkät. Respondenterna rekryterades genom sociala medier som Facebook ochInstagram. Insamlat data analyserades med hjälp av SPSS Statistics. Det som analyseradesvar skillnader i konsumtion mellan olika åldersgrupper och skillnader i konsumtion mellanfolk i storstad respektive mindre samhälle. För att uppfylla studiens syfte har deskriptivstatistik samt tolkande statistik i form av Chi2-test använts. Resultat Totalt deltog 96 deltagare. Av dessa var 74 kvinnor och 21 män, 1 personuppgav ”annat”. Medianålder för deltagarna var 28 år medan medelålder var 37 år. 79(82,3%) bodde i ett samhälle med fler än 10 000 invånare och 17 (17,7%) bodde i ettsamhälle med mindre än 10 000 invånare. Bland de två åldersgrupperna (18–35 och >35)åt de yngre mindre ekologiska produkter. De yngre åt även mer produkter på extrapris ochlågprismärken kontra den äldre åldersgruppen. Bland de livsmedel som minskats frånkosten låg frukt och grönsaker och fisk och skaldjur högst. Slutsats Den största förändringen som uppstått på grund av högre matpriser var skillnaderi konsumtion av ekologiskt, lokalproducerat, produkter på extrapris, svenska livsmedeloch lågprismärken samt att livsmedelskategorier såsom frukt och grönsaker och fiskminskats i konsumtion. Detta kan på sikt leda till att folkhälsan försämras då exempelvisfrukt och grönsaker minskats i stor utsträckning, som är en produktkategori som harväldiga hälsofördelar.

Inledning Studien tar upp dels vad samtal om kost har för betydelse i förskolans verksamhet samt hur förskollärare resonerar kring matsvinn. Studien fokuserar på hur kost, matsvinn och hållbar utveckling kan bli ett lärande i förskolan. Studiens syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare samtalar om mat i barngrupperna och ta reda på hur förskollärare resonerar kring matsvinn och överblivna rester på förskolan. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade frågor har använts i studien. Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna anser att samtal om mat och matsvinn är betydande för barnen och är något som behöver lyftas i verksamheten. Dock är detta ofta samtal som det inte ges tid till eller glöms bort. Intervjuerna som genomfördes visade på att förskollärarna använder sig av olika strategier för att på ett didaktiskt vis kunna minska matsvinnet tillsammans med barngruppen i verksamheten. Resultatet visar även att kosten på ett sätt hade en större del i verksamheten förr i tiden än vad den har idag. Barn fick vara delaktiga i matlagning och hushållsarbete på ett bredare plan än vad barnen får idag. Dock är pedagogiken och medvetenheten kring mat mer synlig idag vilket bidrar till att det samtalas om mat på ett annat sätt nu än förr.

Diet is mentioned by many seamen as a subject of joy and aims to give nutritional value and sufficient energy to manage a long working day at sea. The purpose with this investigation is to examine if there is a need among seamen to receive more information about diet regulations onboard and if they wish that it was shaped differently to meet their demands. The study is based on a literature part where diet regulations are examined and an interview part with semi structured qualitative interviews with five seamen. The conclusion of the study indicates that seamen have limited knowledge about the enunciation of the regulation, where it is to be found and consider it to be imprecise. Interviews showed that seamen believe that variety is the most important factor in diet intake and it was this expression that they primarily wanted stated in the regulations. There are legitimate reasons to assume that Livsmedelsverket´s (compare NFA) recommendations also are applicable regarding diet at sea. A good diet is not only good for the individual’s health but also gains including safety and quality of work performed. / Kosten anges av många sjömän som ett glädjeämne ombord och ska ge den näring och energi som krävs för att orka med en lång arbetsdag på sjön. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov hos sjömän att få mera information om kostregleringen ombord och om de önskar att den vore utformad annorlunda för att möta deras krav. Arbetet baseras på en litteraturdel där kostregleringen undersöks och en intervjudel med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem sjömän.  Sammanfattningsvis tyder vår undersökning på att sjömän har bristande kännedom om regleringens utformning, var den återfinns samt anser att den är oprecis. Intervjuerna visade att sjömän anser att variation är den viktigaste faktorn i kostintaget och det var också detta uttryck som främst önskades framgå av regleringen. Det finns välmotiverade skäl att utgå från Livsmedelsverkets rekommendationer även på sjön. Ett bra kostintag är inte bara bra för individens hälsa utan ger också vinster i bland annat säkerheten och kvaliteten på utfört arbete.

Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka. Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation. Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön. Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv. / Background: In Sweden 35% of children with separated parents live in equally shared care on an every-other-week basis. There is a lack of studies in research addressing equally shared care and dietary concerns. It is a family situation like no other: neither a single-parent household, nor a single-member household, nor cohabitation in the usual sense. Life changes affect dietary habits. The shift to shared custody can be considered such a change and is therefore worth investigating. Objective: The aim was to assess how parents living in shared-care situations experienced dietary concerns, and to examine what challenges foodwise such a family construct may evoke. Method: Four men and three women were interviewed using a semi-structural interview guide about their dietary concerns as parents with equally shared care of children. Collected data from the interview were analysed with a qualitative content analysis method. Result: There were some special qualities in this family situation that are not found in other household settings. Most significant was the duality in the household structure: there was the importance of continued cooperation with the other parent, time and food were more important with the children than without them, and there was a sense of lack when the children were not there. All informants, regardless of gender, expressed that they spent much more time and care preparing meals during weeks with the children. Conclusion: There was a duality in the way dietary concerns were valued between weeks with and without children. There exists an emotional as well as a practical difference between the weeks which affect diet and possibly health. Gender roles of the parents are seemingly being equalized. Equally shared care differs enough as a household setting to warrant more studying to understand how parents are affected by this way of living.

Diabetes Mellitus typ 2 är en endokrin sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Sjukdomen utvecklas under en längre tid till följd av höga plasmaglukoshalter i blodet orsakade av insulinresistens i skelettmuskulaturen och defekta betaceller i pankreas. Orsaker till sjukdomen är relaterat till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, obesitas men även genetiska anlag kan påverka utvecklingen av diabetes typ 2. För att patienten skall förbättra sitt sjukdomstillstånd och öka sitt välbefinnande och sin livskvalité krävs livsstilsförändringar och egenvård. Sjuksköterskan har ansvar för att ha adekvat kunskap om effekter av egenvård vid diabetes typ 2 för att korrekt kunna informera och undervisa patienter med diagnosen. Syftet med studien var att beskriva effekterna av egenvård vid diabetes typ 2 med inriktning på fysisk aktivitet och hälsosam kost. Fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203–220) modell och sammanställts i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra huvudteman: Fysiologiska förändringar, Förebyggande vård, Att bryta gamla vanor och Behov av kunskap om diabetes typ 2. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet kan främja patientens livskvalité. Det kan även bidra till fysiologiska förändringar så som sänkt HbA1c  och sänkta plasmaglukosnivåer i blodet. Aktuell forskning visar att all form av fysisk aktivitet kan ge positiva effekter. Patienter kan uppleva svårigheter att bryta gamla levnadsvanor och resultatet vittnar om att kosten kan vara en ständig kamp vid diabetes typ 2. I diskussionen framkommer sjuksköterskans stödjande roll och patientens delaktighet.