The Russian invasion of Ukraine has affected millions of people in different ways. The everyday lives of Russians has changed significantly. Our purpose in this study is to explore the experiences of Russian immigrants in Sweden. The areas we are specifically interested in are the understanding individuals have of the conflict and the experiences these individuals describe when it comes to how the conflict has affected their sense of identity as well as their personal relationships with friends and family. This qualitiative study was conducted through interviews of these Russian immigrants. The perspective from the Russian diaspora is a rather unexplored one compared to their Ukrainian counterpart. This study covers many different subjects and there is a lack of previous research on this specific topic, likely because of the recency of these events. Considering this, the section on previous research is based on the themes the study discusses. These themes are public opinion of international military interventions, the Russian diaspora, empathy in polarized politics, shame, and group responsibility, and finally the group borders in the Ukrainian solidarity movement. The theoretical framework this study is based on is emotional sociology. A theory has been built out of the combined viewpoints of Goffman’s theory on categorization and stigma, Collins’s theory of group solidarity, interaction ritual, and conflict talk, Hochschild’s theory of deep stories and empathy walls as well as Scheff’s theory on shame and conformity. The final results of the study show that the understanding of the conflict varies wildly between individuals and said understanding tends to affect in which manner the conflict has changed the sense of identity as well as personal relationships. The individuals who share an understanding that agrees with the idea that Russia is at fault tend to feel a larger sense of shame over their identity and it has had a more negative effect on their personal relationships especially with family in Russia. Individuals who are more inclined to either have a more ambivalent- or pro-Putin understanding didn’t express these experiences but instead had different worries, such as receiving negative sanctions for their opinions. Respondents of all understandings expressed a worry about suffering sanctions for their ethnicity, but none of them described personal experiences with this in Sweden. / Den ryska invasionen av Ukraina har påverkat miljontals människor på olika sätt. Ryssars vardagliga liv har förändrats ordentligt av detta. Vårt syfte i denna studie är att undersöka ryska invandrare i Sverige och deras olika upplevelser. De områden vi är specifikt intresserade av är förståelsen individer har av konflikten och de upplevelser de beskriver angående hur konflikten har påverkat deras identitet och relationer till vänner och familj. Denna kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer av dessa ryssar. Den ryska diasporans perspektiv är ett relativt outforskat område i jämförelse med den ukrainska motsvarigheten. Denna studie täcker många olika ämnen och det finns en brist på tidigare forskning på specifikt detta ämne, troligtvis på grund av hur aktuell situationen fortfarande är. Med tanke på detta är sektionen med tidigare forskning baserad på de teman som studien diskuterar. Dessa teman är den allmänna opinionen angående internationella militära interventioner, den ryska diasporan, empati i polariserad politik, skam och gruppansvar och slutligen gruppgränser inom den ukrainska solidaritetsrörelsen. Den teoretiska referensramen vi utgått från är baserad på emotionssociologi. En teori har blivit byggd av de gemensamma synpunkterna av Goffmans teori om kategorisering och stigma, Collins teori om gruppsolidaritet, interatktionsritualer och konfliktsamtal, Hochschilds teori om deep story och empatimurar samt Scheffs teori om skam och konformitet. Resultaten av studien visar att förståelsen av konflikten varierar stort mellan individer och detta tenderar att påverka hur konflikten har förändrat deras identitet och relationer. Individer som delar en förståelse som stämmer överens med idén att konflikten är Rysslands fel tenderar att känna mer skam över deras identitet och det har haft en större negativ påverkan på deras relationer, framförallt med familj i Ryssland. Individer som är mer benägna att antingen ha en mer ambivalent- eller pro-Putinförståelse utryckte inte dessa upplevelser utan andra saker oroade dem, som att lida negativa sociala sanktioner för deras åsikter. Respondenter från alla olika former av förståelse utryckte en oro över att få lida sanktioner på grund av deras etnicitet, men ingen beskrev några personliga erfarenheter av detta i Sverige.

Denna studie utforskar hur motståndskraft, ett koncept inom krishantering, tar sig uttryck inom en organisation i praktiken och om arbetet med att utveckla motståndskraft medför organisatoriska fördelar. Studien undersöker motståndskraft genom att skapa en analysmodell som arbetsklädesföretaget Fristads analyseras genom. Fristads är ett företag som i närtid hanterat en rad kriser. Resultatet tyder på att kriser som faller inom den organisatoriska förståelsen kan förklaras genom denna studies analysmodell. Däremot kriser som faller utanför den organisatoriska förståelsen, och som därmed inte har förberetts inför, kan inte förklaras genom analysmodellen. Detta föranleder ett behov av en revidering av denna, där den organisatoriska förståelsen tas i beaktning för att göra det möjligt att förklara hur motståndskraft tar sig uttryck inom en organisation. Därutöver drar studien slutsatsen att ett förberedelsearbete inför en kris höjer den motståndskraftiga potentialen inom en organisation.Detta skapar organisatoriska resurser nödvändiga för att kunna hantera kriser mer effektivt, vilket i sin tur skapar organisatoriska fördelar.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

Purpose: The purpose of this essay is to find out what role the Swedish civilian population is expected to have in the country's total defense and what the civilians are expected to do in cases where there is a high level of preparedness, crisis, or war. This purpose includes finding out if the authorities questioned have varying views of said role.   Method: The research method on which this essay is based in an interview study and a document analysis. The informants are made up by five different Swedish authorities and one municipality.   Material: All the policy documents that this essay analyzes are taken from the government's data base and deal with the various proposals that came about during the closing down of total defense at the turn of the millennium and the rearmament around the mid 2010's. Furthermore, the material also consists of interviews as mentioned above.   Conclusion: The analysis of the various policy documents and the interviews resulted in a clarification of the civilian population's role in total defense. This is because the authorities gave tangible examples of what they believe the civilian population should do in the event of heightened alert, crisis, or war. The previous ambiguity of the role is explained with the help of the policy documents and reflections from the informants. The study is concluded with a discussion about the role of the civilian population and offers suggestions for further research on the role of the civilian population in the Swedish total defense.

In the light of the ongoing war in Ukraine, the present study has studied the swedish upper secondary school students' perceptions of the subject of social studies. More precisely, the purpose of the study has been to investigate whether the students feel that the subject of social studies - and teaching has been of any use in terms of understanding the prevailing external situation. In the case of the study, the focus group interview has become the methodology that the undersigned found particularly relevant to the purpose of the study [...].

Kriget i Ukraina har nu pågått i mer än ett år och medfört stort lidande, framför allt för den ukrainska civilbefolkningen. Detta krig orsakar även omfattande skador på miljön och olika icke-mänskliga aktörer inom denna. Vilket övervakas och rapporteras av både ukrainska myndigheter och internationella forskare. Kriget är mycket välbevakat av internationell massmedia, vars rapporter gällande kriget och effekterna av det utgör det grundläggande materialet för denna kritiska diskursanalys. Syftet med denna analys var att identifiera vilka värden som diskuterades av media och om krigets miljöpåverkan inkluderades i denna diskussion. Vidare syftade en fördjupning inom analysen till att undersöka om det fanns kunskapsluckor i mediediskursen gällande krigets miljöpåverkans potentiella effekter på de värden som bedömdes som centrala i diskursen. Analysen genomfördes på ett material bestående av 10 texter som hämtats från Svenska Dagbladets ledarsida. Inom analysen identifierades 10 värden; Hälsa, Ekonomi, Kultur, Politik, Internationell handel, Miljö, Religion, Samhällsfunktioner, Mänskliga rättigheter och Krigsförbrytelser. Analysen gjordes utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på politisk ekologi, posthumanism samt teorier kring diskurs respektive ecocide som begrepp. Detta pekade på att samtliga 10 värden diskuterades ur ett rent antropocentriskt och humanistiskt perspektiv. I den fördjupade analysen diskuteras det faktum att det förekommer kunskapsluckor i diskursen, och att potentiella miljörelaterade hot har identifierats som relevanta gällande diskursen för 7 av de 10 värdena. Hälsa, Mänskliga rättigheter, Ekonomi, Internationell handel, Politik, Miljö och Krigsförbrytelser. Hoten förekommer främst i form av omfattande kemiska föroreningar samt topografiska och hydrologiska störningar. Vidare diskuteras även möjligheterna för lagföring av krigsförbrytelser i form av grova miljöbrott via den juridiska definitionen av ecocide. / The war in Ukraine have now been waged for over a year and caused great suffering, especially for the civilian population. But it also causes great damage to the en-vironment and non-human actors within it. Which is being monitored and reported by both Ukrainian authorities and international researchers. The war is well covered by international media, whose reports regarding the war and its effects is the material for this Critical Discourse Analysis. The objective of this study was to identify what values were being discussed by the media, and if the environmental ef-fects were portrayed. The analysis further explored the more in-depth question regarding if the environmental effects of the war could pose a risk to the values that were deemed central within the media discourse. The analysis was conducted upon a material consisting of 10 texts, collected from the editorial pages of the newspaper Svenska Dagbladet. During the analysis 10 values were identified: Health, Econ-omy, Culture, Politics, International Trade, Environment, Religion, Community func-tions, Human rights, and War crimes. The analysis was conducted using a theoretical framework consisting of political ecology, posthumanism and theories regarding the terms discourse and ecocide. The analysis pointed to the fact that all 10 values were discussed from a purely anthropocentric and humanism-based perspective. Within the in-depth analysis the discussion states that there are knowledge gaps in the discourse, and that potential environmental threats can be identified as relevant to the discourse regarding 7 of the 10 values. Health, Human rights, Economy, International Trade, Politics, Environment, and War crimes. The threats mainly consist of extensive chemical pollution and topographic and hydrological disturbances. Furthermore, the discussion also includes the possibilities of prosecution of war crimes in the form of large scale environmental crime, through the juridic definition of ecocide.

The supply chain is the underlying process which enablescompanies and customers to exchange goods and services. Centralto a functional supply chain is its resilience against disruptions.Resilience in the supply chain is its capability to prevent, manageand recover from disruptions. The last couple of years has beencharacterized by events that have caused disturbances in the supplychain. This study is set to research how two Swedish companieshave managed three specific disruptions, the Covid-19 pandemic,the blocking of the Suez Canal and the ongoing war in Ukraine. Thepurpose of this paper is to contribute with knowledge and researchabout resilience in the supply chain and how companies can adaptin a volatile world with unpredictable events that may occur. Themethod used consists of semi-structured interviews with the casecompanies and collection of literature and previous research withinthe research area. The results from the study presents that thecompany operating in the retail industry main strategy is tomaintain a transparent communication to its suppliers as well ascustomers in order to maintain a high level of certainty in its supplychain. The company operating in the forest industry explained inthe interview that the company prioritizes a high level of self-sufficiency in raw materials, energy and transportation in order tomaintain a high level of certainty in the supply chain. The resultalso explains that cooperation between the three abilities, prevent,manage and recover from disruptions is the foundation tomaintaining a high level of certainty in the supply chain. The studycontributes with insights on how companies are affected by andmanage the ongoing situation in Ukraine, with the supply chain as astarting point. / Försörjningskedjan är den bakomliggande processen som möjliggörför utbyte av varor och tjänster mellan företag och kunder. Centraltför en fungerande försörjningskedja är att den är resilient motstörningar. Resiliens i försörjningskedjan handlar om förmågan attförebygga, hantera och återhämta sig från störningar. De senasteåren har präglats av händelser som har orsakat störningar iförsörjningskedjan. Denna studie undersöker hur två svenskaföretag har hanterat tre specifika störningar, Covid-19 pandemin,stoppet i Suezkanalen samt det pågående kriget i Ukraina. Syftetmed detta arbete är att bidra till kunskapen och forskningen omresiliens i försörjningskedjor och hur företag kan anpassa sig till envolatil värld med oförutsägbara händelser som uppstår. Metodenutgörs av semistrukturerade intervjuer med fallföretagen ochinsamling av litteratur samt tidigare forskning inomforskningsområdet. Studiens resultat visar att företaget som verkarinom livsmedelsindustrin främst arbetar med att bibehållatransparent kommunikation till sina leverantörer och kunder för attupprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet i sin försörjningskedja.Företaget som verkar i skogsindustrin anger i intervjun att företagetprioriterar en hög självförsörjningsgrad på råvaror, energi ochtransport för att upprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet iförsörjningskedjan. Studiens resultat redogör dessutom attsamverkan mellan de tre förmågorna, förebygga, hantera ochåterhämta sig från störningar är grunden till att uppnå hög nivå avtillförlitlighet i försörjningskedjan. Studien bidrar bland annat medinsikter om hur företag påverkas och bemöter den rådandesituationen i Ukraina med försörjningskedjan som utgångspunkt.

Sammanfattning: Bristen på luftmaktsteorier för småstater har medfört att de oftast försökt använda sig av luftmaktsteorier för stormakter. Med allt snabbare teknikutveckling och utveckling i militärt tänkande har chanserna ökat för att en småstat ska kunna använda luftmakt till en strategisk fördel mot en stormakt. Genom att småstaten kan utnyttja asymmetriska fördelar med sina förmågor inom luftmakt kan småstaten utmana motståndarens dominans på slagfältet. För att åstadkomma detta måste småstatens säregenskaper och tillgängliga resurser omhändertas i luftmaktsteorierna. Studiens syfte är att studera det första året i kriget mellan Ukraina och Ryssland och pröva två luftmaktsteorier skrivna för småstater ur ukrainskt och ryskt perspektiv avseende luftstridskrafterna. Det två teorierna som prövas är Shaun Clarkes SPOT-paradigm och Arash Pashakhanlous the Underdog´s Model. Studien visar att Pashakhanlous luftmaktsteori kan till del förklara Ukrainas användning av luftstridskrafter men belägg saknas för att förklara Rysslands användning av teorin. Vad avser Clarkes SPOT-paradigm så saknas belägg för användning från båda länderna. Till del kan det förklaras med att Ukrainas militära stöd haft begränsningar att bara användas över ukrainskt territorium.