Denna studie fokuserar på spänningen mellan ideologiska- och postideologiska argument i riksdagsdebatter och dess effekter för en demokratisk debatt. Studien använder fyra riksdagsdebatter mellan 1980-talet till år 2021 för att redogöra om den svenska kriminalpolitiken rört sig från att vara ideologiskt dominerad till en postideologisk debatt eller vice versa. Studien använder en kvalitativ ideologianalys med analysscheman skapade för att särskilja ideologiska och postideologiska argument i riksdagsdebatter rörande villkorlig frigivning. Resultatet i studien visar att den kriminalpolitiska debatten rör sig mot en ideologiskt inriktad debatt från en tidigare postideologisk debatt. Detta resulterar i slutsatser vilket visar på en pågående demokratisering av kriminalpolitiken där formulering av samhällsproblem är en drivande faktor för den svenska kriminalpolitikens upprepade förändringar.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2008.

Uni,, Diss.--München, 2002.

No description available.

Univ., Diss.--Frankfurt (Main), 1997.

Den kriminalpolitiska debatten kring ungdomsbrottslighet är ständigt pågående och många olika lösningar diskuteras. Kommunerna måste ta ett stort ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet och hur kommunerna ser på problematiken blir därför avgörande för hur de använder sina resurser för att arbeta brottsförebyggande. Studiens syfte var att undersöka hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar samt att undersöka om och i så fall hur, kriminalpolitik på kommunal nivå påverkar arbetet och synen på barn- och ungdomsbrottslighet. Studien är av kvalitativ art och deltagarna i studien har valts ut utifrån yrkesmässig koppling till det lokala brottsförebyggande arbetet samt talespersoner från de kommunala Moderaterna och Socialdemokraterna. Datamaterialet samlades in genom delvis strukturerade intervjuer som genomförts enligt trattprincipen. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar. Det visar också att uppfattningen inom båda kommunerna är att de har en relativt låg barn- och ungdomsbrottslighet jämfört med andra kommuner. Däremot har narkotikarelaterade brott ökat i kommunerna de senaste åren. Resultatet i analysen förklaras med brottspreventionsteorier, där det också framkommer ett samband mellan politiskt parti och vilken preventionsteori partiet format sin kriminalpolitik utifrån. Vidare diskuteras den partipolitiska variation som framkommer i resultatet och hur det trots upplevd diskrepans i vissa fall inte innebär att det endast finns skillnader i hur politiken formulerar sin lokala politik samt hur kommunerna satsar sina resurser för att förebygga brott av barn och ungdomar.

<p>Sedan början på 80-talet går det att konstatera en tydlig förändring i den svenska kriminalpolitiken som kännetecknas av mer strafftänkande och mindre fokus på behandling och återanpassning av kriminella. Denna förändrade kriminalpolitik kännetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fängelsebeläggning. Men det blir också allt mer tydligt i den politiska retoriken att kriminalpolitiken har förändrats; det talas allt mer om säkerhet, kontroll och att använda hårdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med diskursanalys som metod, denna förändrade kriminalpolitik utifrån retoriken i den politiska debatten. Det material som studeras är fyra debattartiklar som publicerades på Dagens Nyheters debattsida i samband med flera i media uppmärksammade rymningar från kriminalvården 2004.</p>

Diss--Passau, 2008.

Freie Univ., Diss.-2005--Berlin, 2004. / Literaturverz. S. [194] - 202.

Zugl.: Köln, Universiẗat, Diss., 2008.