Construction of culprits within criminal policy programs: A critical discourse analysis. The purpose of this study was to make visible discourses within criminal policy before the elections of 2018 through analysis of the established political parties ́ criminal policy programs. Method qualitative content analysis was used to bring out categories, later analysed with Fairclough ́s critical discourse analysis. Constructions of culprits as “foreigner”, “in gang”, “organized”, “young”, “male” and “non-ethical Swedish” emerged. Other groups were crime victims identified as “children”, “juveniles”, “elders”, “females” and “entrepreneurs/business owners”. The crimes observed were honor crimes, terrorism, crimes of violence (especially domestic violence), sexual offences and internet-based crime. The constructions may create a skewed interpretation of criminality and feelings of “us and them”. This may lead to “them” labelled as the criminals and “us” as their potential victims. The discourses in the programs therefore risk sustaining unequal power configurations in society.

Univ., Diss.--Göttingen, 1997.

Univ., Habil.-Schr.--Hamburg, 2003. / Literaturverz. S. 346 - 387.

Studien avser undersöka slopandet av ungdomsreduktionen mellan 18 och 21 år (med ett straffvärde på minst ett års fängelse) och vilka effekter lagändringen kan komma att få för framtida brottslighet. Vidare ämnar aktuell studie att ta reda på vilka attityder till lagändringen som finns hos aktörer som arbetar med ungdomar, kriminalitet och hjärnans utveckling. Därav kontaktades bråttmålsadvokater, kriminologer, psykiatriker samt aktörer med psykologisk och neurologisk bakgrund. Utifrån ett kvalitativt angreppssätt utfördes 10 semistrukturerade intervjuer som därefter analyserades tematiskt. Genom analysen framkom 5 huvudteman; skepticism, kriminalpolitisk utveckling, experter talar för döva öron, konsekvenser - i bästa fall ingen påverkan samt alternativa påföljdsmöjligheter. Majoriteten av informanterna delar en negativ bild av slopandet, bland annat på grund av ungdomars mognad, och menar att det även finns en sådan konsensus i deras arbetssektor. När de diskuterar möjliga orsaker bakom slopandet genomsyras intervjuerna av den samhällsutvecklingen som har skett, med betoning på den ökade gängkriminaliteten och en hårdare kriminalpolitisk utveckling. Slopandet förväntas även leda till en rad olika framtida konsekvenser. Däribland att antalet intagna på anstalter kommer att öka. Ett flertal informanter lyfter även fram lagändringar som har skett parallellt med slopandet av ungdomsreduktionen och därigenom svårigheten att isolera effekten av en specifik lagändring. Därefter diskuterade majoriteten av informanterna alternativa påföljdsmöjligheter, såsom individanpassning. Slutligen kvarstår fråga om den slopande ungdomsreduktionen kommer leda till ett tillräckligt positivt utfall för att vara värt de negativa konsekvenserna som nyckelinformanterna diskuterat. / The study intends to investigate the abolition of the youth reduction between 18 and 21 years (with a penalty value of at least one year's imprisonment) and what effects the legislative change may have on future crime. Furthermore, the current study aims to find out what attitudes to legislative change exist among actors working with young people, crime and brain development. Therefore, lawyers, criminologists, psychiatrists and actors with a psychological and neurological background were contacted. Based on a qualitative approach, 10 semi-structured interviews were conducted and then analyzed thematically. The analysis revealed five main themes emerged: skepticism, developments in criminal policy, experts talking to deaf ears, consequences - at best no impact and alternative sentencing options. The majority of the informants share a negative view of abolition, partly due to the maturity of youths, and believe that such a consensus also exists in their work sector. When discussing possible reasons for the abolition, the interviews are permeated by the societal developments that have taken place, with an emphasis on the increase in gang crime and a hardening of criminal policy. The abolition is also expected to lead to a variety of future consequences. This includes an increase in the number of inmates in prisons. Several informants also highlighted legislative changes that have taken place in parallel with the abolition of the youth reduction and thus the difficulty of isolating the effect of a specific legislative change. Subsequently, the majority of informants discussed alternative sentencing options, such as personalization. Finally, the question remains whether the abolition of the youth reduction will lead to a sufficiently positive outcome to be worth the negative consequences discussed by the key informants.

The subject of this bachelor thesis in political science has been the drivingfactors behind crime. More specifically how Sweden’s two leading politicalparties (The Social democratic party & the Moderate Party) portrayed thecauses of crime in their public communication during the election campaignof 2022. To study this subject a WPR or what’s the problem represented tobe analysis method has been used. To better the study’s validity andreliability three models of explaining what causes crime have been used tocompare with the two parties’ public communication.Trough the use of this method the study has found that the Moderate party’spublic communication in mainly in line with an economic way of explainingthe causes of crime, whereas the Social democratic party’s publiccommunication mainly falls in line with a sociological way of explaining thecauses of crime.

Intresset för föreliggande uppsatsarbete har varit att analysera synen på unga lagöverträdare som döms till frihetsberövande påföljder. Avstamp har gjorts i propositionen som 1998 föreslog att sluten ungdomsvård skulle införas i påföljdssystemet i en ambition att undvika fängelsestraff för unga (Prop. 1997/98:96) samt i betänkandet som 2023 föreslår att unga lagöverträdare återigen ska verkställa fängelsestraff (SOU 2023:44). Utifrån en diskursanalytisk ansats var syftet att synliggöra hur påföljdssystemet för unga framställs som ett ’problem’, hur dessa problemrepresentationer motiverar respektive förslag om frihetsberövande påföljd samt hur det kan förstås i ljuset av en ’straffande vändning’. Resultatet visar att påföljdssystemet i propositionen framställs som ett rättssäkerhetsproblem där en framträdande juridisk diskurs har ökat såväl samhällets rättsmedvetande som det enskilda barnets rättsstatus. I betänkandet framställs påföljdssystemet i stället som ett trygghetsproblem, baserat på en alarmistisk bild av ökad och grövre brottslighet bland unga vilka samhället behöver skyddas från. En utveckling har skett från att unga lagöverträdare betraktas vara i fara, offer för en social utsatthet, till att de betraktas som farliga barn som skapar otrygghet i samhället. Det är den senaste kategorin av ‘farliga barn’ som betänkandets förslag vilar på. Ett förslag som förväntas bidra till ökade samhällsklyftor och ökad stigmatisering av en redan utsatt grupp unga lagöverträdare. Ett förslag som också får direkta konsekvenser, i huvudsak för de barn som underrepresenteras i betänkandet: De barn som är flickor, och de barn som är i särskilt behov av stöd, vård och behandling. / The interest in the present study has been to analyze the way juvenile offenders, who are sentenced to a custodial sanction, are portrayed. The study draws from the proposition that 1998 suggested the new sanction of youth custody in an aspiration to replace prison for juvenile offenders (Prop. 1997/98:96) and in the deliberation that 2023 suggested that juvenile offenders once again should be sentenced to prison (SOU 2023:44). Drawing from a discourse analysis, this study aims to uncover the way the youth penal system is produced as a ‘problem’, how this problem representation justifies the different suggestions about custodial sanctions and how it could be understood in the light of a ‘punitive turn’. The results show that the penal system in the first document is produced as a problem regarding penal certainty, whereas a prominent juridical discourse has raised a general legal awareness as well as the legal status for the individual child. In the second document the penal policy is produced as a problem regarding public safety, based on the view of an increased and rougher crime scene among youngsters whom society needs to be protected from. A development can be identified from where juvenile offenders are portrayed as being in danger, victims of social circumstances, to that they are portrayed as dangerous kids that constitutes a threat to the society. It is the latter category of ‘dangerous kids’ that the suggestions in the second document lays upon. Suggestions that are expected to contribute to increased stigmatization of an already exposed group of juvenile offenders. Suggestions that also have direct consequences, especially for those who are underrepresented in the second document: Kids who are girls, and kids who need care, treatment, and protection.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöka de svenska riksdagspartiernas framställning av våld i nära relation, samt vilka likheter och skillnader som fanns partierna emellan. Som teoretiskt ramverk användes feministisk kriminologi och viktimologiska begrepp. Resultatet visade att våld i nära relation i huvudsak framhålls som en underkategori till mäns våld mot kvinnor och belyses ur ett jämställdhetsperspektiv. Förståelsen för fenomenet grundar sig även i tre huvudsakliga områden: könsmaktsperspektivet, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och kulturella normer. Vikten av ett stärkt brottsofferperspektiv, ofta på bekostnad av förövarna, genomsyrar partiernas framställningar trots skillnader i förståelser och åtgärdsförslag. Ett behov av kompetenshöjning för alla samhällsinstanser som kommer i kontakt med våldsutsatta lyfts även fram. Slutligen dras slutsatserna att en bristande förståelse för våldets orsaker och mekanismer finns inom politiken, tillsammans med få förslag om våldsförebyggande insatser. / The unacceptable violence: A thematic content analysis of the Swedish parliamentary parties' portrayal of domestic violence. The purpose of this thesis was to examine how the parties in the Swedish parliament depicts domestic violence and list common denominators through thematic analysis. Both feminist criminology and victimological concepts were used as theoretical frameworks. The results show that domestic violence, explained as a subcategory to male violence against women, is presented through perspectives of equality, gendered power, human rights, honor violence and cultural norms. The importance of an empowered victim perspective, often at the expense of the offenders, permeates the parties' depictions even though there are differences in their understandings and action proposals. Furthermore, there is an emphasis on the need to elevate competence levels across all community agencies that may interact with victims. Lastly, it is concluded that there is a lack of understanding in politics regarding the causes and mechanisms of domestic violence, as well as limited proposals for its prevention.

7 år har passerat sedan metoo-rörelsen inleddes, vilket lett till uppmärksammandet av våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Sveriges politiker har sedan dess infört en rad åtgärder i syfte att motverka våldet, något som tyder på att våld i nära relation är en viktig politisk fråga även idag. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning av våld i nära relation, samt vilken kunskap denna beskrivning vilar på. Genom en tematisk analys har nio kammarprotokoll och sex motioner analyserats, under tidsperioden 2022-01-01 – 2023-12-31. Resultatet har i sin tur analyserats utifrån tidigare forskning som antyder att den svenska kriminalpolitiken idag kommit att bli politiserad och medfört ett skifte från partipolitisk enighet till oenighet, från expert till politiker och från gärningsman till brottsoffer. Tidigare forskning anser även att Socialdemokraterna och socialdemokratiska partier har kommit att bedriva en hårdare kriminalpolitik som liknar konservativa partiers. Analys har även skett utifrån det teoretiska begreppet valence-issue och Socialdemokraternas respektive Sverigedemokraternas bakomliggande ideologier. Utöver detta har även det teoriinspirerade analysverktyget WPR använts, i syfte att finna orsaksförklaringar i de lösningar Socialdemokraterna föreslår.    Resultatet visar att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna över lag är samstämmiga, framför allt när det kommer till partiernas framställningar och lösningar av våld i nära relation. Detta tyder på en politisk högervridning av den svenska kriminalpolitiken där Socialdemokraterna kommit att närma sig Sverigedemokraternas kriminalpolitik. Resultatet visar även att partierna generellt inte hänvisar till något kunskapsunderlag i sina uttalanden. Sverigedemokraterna använder sig däremot av empirisk forskning och expertutlåtanden i större utsträckning, för att potentiellt legitimera uttalandena och stärka dess saklighet. Socialdemokraterna använder sig snarare av egna åsikter och erfarenheter vilket kan tänkas stärka det emotionella i partiets uttalanden. Med hänsyn till ovan och de lösningar partierna föreslår tycks resultatet ge belägg åt att den svenska kriminalpolitiken kommit att bli politiserad. Resultatet har däremot inte gett stöd åt teorin valence-issue.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.