Denna studie undersöker hur det är att få diagnosen typ 1 diabetes i vuxen ålder, hur en kronisk sjukdom påverkar identiteten och känslan av att vara annorlunda. Det görs med hjälp av en hermeneutisk metod. Genom att intervjua fem individer undersöks vilka känslor, tankar och bemötande en individ med typ 1 diabetes kan stöta på. Med fokus på livet innan, diagnostillfället och det första året studeras deltagarnas omvandling av identiteten, den inre resa de har gjort och hur de har hanterat denna livskris. Det existentiella perspektivets teori angående kris samt Goffmans teori om den stämplades roll och identitet har använts för att fördjupa förståelsen för individernas berättelser. Dessa två teorier ligger till grund för både den fördjupade tolkningen och huvudtolkningen.

Covid-19 pandemin har haft en enorm påverkan på världen. Speciellt drabbad blev restauranger som har varit tvungna att anpassa sig till regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som förändrades flertalet gånger under krisens gång. De statliga uppmaningarna till allmänheten att undvika folktäta miljöer har resulterat till färre besökare hos restauranger. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamling av det empiriska materialet har skett genom tre kvalitativa intervjuer från respondenter som har gedigen erfarenhet inom restaurangbranschen. Studien har undersökt vilken roll Covid-19 pandemin har haft på restaurangernas kommunikationsstrategier samt vilka typer av krishanteringsåtgärder restaurangerna använt sig av för att hantera förändringarna som Covid-19 pandemin medfört. Helhetsbilden från analysen visade att företagen drabbades mycket hårt av krisen men lyckades ändå hålla sin verksamhet levande genom att tänka innovativt och hitta kreativa lösningar. Företagen har inte kunnat använda sig av någon tydlig planering i deras strategiarbete under Covid-19 då situationen ständigt har förändrats och de har konstant behövt anpassa sig efter de rådande omständigheter som har varit. Strategiarbetet har i stället fokuserat på kreativt entreprenörskap, kortsiktig planering samt nytänkande. Avslutningsvis är grunden för ett fungerande strategiarbete under pandemin utifrån företagen i studien att möta en ofrivillig förändring med nytänkande och snabbt beslutsfattande.

Problemformulering och syfte: När en kris uppstår för en organisation är image och ett starkt varumärke en viktig del som lätt kan ta skada av krisen. För organisationer är bilden av varumärket en viktig grundpelare, där det finns begrepp som profil, image och identitet (Larsson, 2014:125-127). Syftet med studien är att analysera hur ett företag arbetar med sin kommunikation för att rädda sitt anseende när krisen är framme, där Pepsi används som ett exempel på ett företag som genomgått en kris. Metod och material: I studien har en kvalitativ innehållsanalys med semiotiskt inslag används. Där en analys genomfördes på twitterinlägg publicerade av Pepsi och dessmottagare. Det semiotiska inslaget genomfördes som ett första steg på Pepsis kampanjfilm. Detta för att få en djupare förståelse kring kritiken som Pepsi utsattes för och förstå innebörden av kampanjfilmen genom denotationer och konnotationer. Den kvalitativa innehållsanalysen på twitterinlägg utgick med frågeställningar med koppling till teorierna image repair och corporate apologia. Genom detta kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Huvudresultat: Resultatet i studien visade att en snabb och välformulerad ursäkt kan vara helt avgörande för hur mottagarna ska ta emot den. Genom att stå för det som skett och att budskapet landade fel kan rädda ett varumärkes image. Med hänsyn till de valda teorierna fanns det mycket som gick att koppla från handling till teori och för framtida varumärkensom genomgår en kris så finns det mycket hos Pepsi att inspireras av. Genom djupareförståelse i de olika strategierna i respektive teori kan en kris hanteras på ett föredömligt sätt,där det i denna studie var Pepsi som fick framstå som det goda exemplet.

Varumärkesaktivism är en allt mer uppmärksammad marknadsföringsstrategi som har utvecklats till följd av en turbulent och polariserad samtid med globala, regionala och lokala utmaningar. Den har gett upphov till sociopolitiska diskussioner och ökade krav från konsumenter gentemot företag. Vad som inte är helt klarlagt är vad som händer om ett varumärkesaktivistiskt företag drabbas av en kris och hur de kommunicerar för att upprätthålla sin trovärdighet. Studiens övergripande syfte är att analysera hur varumärkesaktivism och kriskommunikation kan samverka för att upprätthålla ett varumärkesaktivistiskt företags trovärdighet i händelse av kris. Uppsatsen strävar således efter att generera insikter om och konkretisera dynamiken mellan varumärkesaktivism och kriskommunikation. Studien tar avstamp i en kvalitativ innehållsanalys av den kommunikation som publicerats av havredrycksföretaget Oatly under den kris som uppstod till följd av att de tog emot en finansiell investering av investeringsbolaget Blackstone. Studien visar att varumärkesaktivistiska kommunikationsstrategier och kriskommunikation kan samverka med det gemensamma målet att upprätthålla trovärdighet. Sociopolitiska ställningstaganden i samband med en strävan efter samhällsförändring kan, genom att ta stöd i förtroendeingivande organisationer, användas och förstärkas genom att som företag upprätthålla en enhetlig och transparent kommunikation.  Därmed kan ytterligare indikationer ges inom den akademiska diskursen om varumärkesaktivism och kristeori samt hur de två teorierna samspelar med varandra.

Ledarskap är ett väl utforskat område, hur ledarskapet påverkas av krissituationer är däremot ettområde som fått ett allt större vetenskapligt intresse de senaste årtiondena. Detta beror blandannat på att modern teknik blir mer och mer komplicerad vilket leder till mer omfattande krisernär de väl uppstår. Industribranschen är i många avseenden en riskfylld bransch där komplexaprocesser, system och maskiner används, man kan därför misstänka att ledarskapets krishanteringi denna bransch sätts på prov relativt ofta. Trots detta visar tidigare forskning att många företaginte prioriterar krisberedskap. Med en utgångspunkt i detta område, samt de ökadeinvesteringarna på industrier i norra Sverige, ser vi ett behov av att bredda kunskapen kringledarskap och krishantering inom industribranschen.Denna studie avser därför att förstå och synliggöra hur ledarrollen förändras i en krissituation,samt att påpeka de aspekter inom ledarskapet som visat sig ha en avgörande roll ikrishanteringen. Detta har gjorts genom en fallstudie på smältverket Rönnskärsverket somnyligen genomgått en omfattande kris. Studien består av intervjuer med personer i ledarrollerinom företaget, deras erfarenheter från krisen har sedan analyserats ur ett perspektiv grundat iteori och tidigare forskning.Studiens resultat visar att kommunikation, både inom och mellan avdelningar, är engrundläggande aspekt för att kunna bedriva ett effektivt ledarskap. Vidare synliggörs vikten aven väl utvecklad krisberedskap, där ledare över avdelningar med mindre beredskap upplevde ettstörre behov av att vara mer kontrollerande och inte lika utvecklande ledare som de vanligtvis är.Slutligen visar det sig att krisens natur påverkar både organisationskulturen och ledarrollen, därframförallt tidspress bidrar till ett mer auktoritärt ledarskap och direkt beslutsfattande

Syfte - Trots att kriser sägs vara vardagliga händelser saknas en tydlig definition avkrisbegreppet och kategorisering av de olika kristyper. Vi har identifierat två dimensioner,den externa och interna. Den externa dimensionen med fokus på hårda kriser har domineratområdet krisforskning. Således är hantering av interna och mjuka kriser ett outforskatområde. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för hur svenska myndigheterarbetar med hanteringen av mjuka kriser.Metod - Denna studie tar sin grund i en kvalitativ metodansats där datainsamlingengenomfördes genom fem semistrukturerade intervjuer.Resultat - Fenomenet mjuka kriser är svårt att undersöka då detta är svårt att definiera ochfaller inom HR´s ansvarsområdet. Den traditionella krisforskningen med fokus på hårdakriser saknar kunskap kring hantering av interna mjuka kriser. Trots det visar resultaten attprecis som med hårda kriser, kan mjuka kriser studeras utifrån samtliga krisfaser. Merforskning kring fenomenet är således önskvärd.Bidrag - Denna studie skapar ett större förståelse kring definitionen av mjuka kriser samtskapar medvetenhet kring olika mjuka aspekter som skiljer sig från de externa /fysiska / hårdakriserna. Studien belyser problematiken kring olika aspekter inom mjuk krishantering ochsåledes är problematiseringen av mjuka kriser ett bidrag. Denna studie är även användbar förorganisationer som har ambitionen att inkludera hantering av mjuka kriser i sin krishantering. / Purpose - Although crises are said to be everyday events, there is no clear definition of theconcept of crisis and categorization of different types of crisis. We have identified twodimensions, the external and the internal. The external dimension with a focus on hard-corecrises has dominated the area of crisis research. Thus, dealing with internal and soft-corecrises is an unexplored area. The purpose of this study is to contribute to the understanding ofhow Swedish authorities work with the management of soft crises.Methodology - This study is based on a qualitative method approach where data collectionwas carried out through five semi-structured interviews.Results - The phenomenon of soft crises is difficult to investigate as the concept is fairly newand difficult to define, and falls within the responsibility of HR instead of crisis management.Traditional crisis research with a focus on hard-core crises lacks knowledge about handlinginternal soft crises. Nevertheless, the results show that just as with hard-core crises, soft-corecrises can be studied based on all crisis phases. More research on the phenomenon is thusdesirable.Contribution - This study contributes to the understanding of the definition of soft-corecrises and creates awareness of different soft aspects that differ from the external / physical /hard crises. The study sheds light on the problems surrounding various aspects of soft-corecrisis management and thus is the problematization of soft-core crises a contribution. Thisstudy is also useful for organizations that have the ambition to include the management ofsoft-core crises in their crisis management.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal. / Pour respecter les droits d'auteur, la version électronique de cette thèse ou ce mémoire a été dépouillée, le cas échéant, de ses documents visuels et audio-visuels. La version intégrale de la thèse ou du mémoire a été déposée au Service de la gestion des documents et des archives de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal / Pour respecter les droits d'auteur, la version électronique de cette thèse ou ce mémoire a été dépouillée, le cas échéant, de ses documents visuels et audio-visuels. La version intégrale de la thèse ou du mémoire a été déposée au Service de la gestion des documents et des archives de l'Université de Montréal.

Sammanfattning Titel: Hälso- och sjukvården och Covid-19 en kvalitativ studie om strategiförändringar under en kris Författare: Lucas Dahlstedt & Jacob Rundberg  Handledare: Cristoffer Lokatt  Examinator: Pia Nylinder Bakgrund: Senaste året har varit tufft för många, i början av 2020 spred sig covid-19 över världen vilket har haft stor påverkan på bland annat hälso- och sjukvården. Det strategiska arbetet har varit en central del i att hantera den kraftiga omställningen. Hälso- och sjukvården har varit tvungen att hantera denna omställning för att klara av att vårda de sjuka till följd av covid-19. Tidigare forskning kring strategi i offentliga sektorn under kristider har fokuserat på ekonomiska och politiska konsekvenser där forskning kring hälso- och sjukvårdens tillämpning av strategi i kristider har varit bristfällig. Tiden under covid-19 gav oss ett unikt tillfälle att studera hur det strategiska arbetet förändras i kristider för att hantera en ny verklighet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hur det strategiska arbetet har påverkats av pandemin och vilka konsekvenser pandemin har medfört till det strategiska arbetet. För att kunna analysera detta kommer teorier om strategi och strategi under kris att användas där vi kommer att kunna se likheter och skillnader. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har varit grunden för empiriinsamlingen. Vår empiri baseras på tre anställda från region Kronoberg vars arbetsuppgifter har legat kring strategiarbetet för hälso- och sjukvården under pandemin. Slutsats: Strategin i hälso- och sjukvården har genomgått förändringar för att hantera krisen. Studien visar att vid denna kris övergick hälso- och sjukvården från strategi som plan till en mer processorienterad strategi, där fokus på operativ nivå lades på snabbt informationsflöde för att gynna strategiska beslut. Detta gjorde så att man kunde effektivt fördela resurser och möta nya behov inom organisationen. Strategin under krisen fokuserade mer på att främja kärnvärdena i hälso- och sjukvården medans kostnadseffektivitet och framtida planer sköts framåt.  Nyckelord: Strategi, strategi i offentliga sektorn, covid-19, kris, strategistyrning, strategiförändring i kris. / Abstract Title: Public health care and Covid-19 a qualitative study about strategy changes during a crisis Authors: Lucas Dahlstedt & Jacob Rundberg Supervisor: Cristoffer Lokatt Examiner: Pia Nylinder  Background: Last year has been rough for many of us. In early 2020 the covid-19 virus spread across the world and had a big impact especially on public health care. The strategic work is a central part to handle the major change. Public health has been forced to handle this major change to be able to take care of people in need. Studies about strategy in the public sector in times of crises have mainly focused on economic and political consequences while studies about strategy and how it is applied in crises are limited in public health care. Time during covid-19 gave us a rare opportunity to study how strategic work has changed in times of crisis to deal with a new reality.  Purpose: The purpose of this study is to examine and get an understanding of how the pandemic has influenced the strategic work and what consequences the pandemic has brought to the strategic work. To be able to analyze this, theories about strategy and strategy under turbulence will be used where we will be able to see similarities and differences. Method: The study has been conducted by a qualitative approach. Semi-structured interviews have been the basis for receiving the empirical data. Our empirical data is based on three employees whose tasks revolve around the strategic work for the public health care department during the crisis.  Conclusion: The strategy in public health care has undergone changes to deal with the crisis. The study shows that during a crisis, public health care crossed from a strategy as a plan to a strategy as a process where focus on an operational level was put on quick information flows to facilitate strategic decisions. This resulted in efficient resource distribution and to meet new demands within the organisation. The strategy during the crisis was directed to support the core values of the organisation while cost efficiency and future plans were pushed forward. Keywords: Strategy, strategy in the public sector, covid-19, crisis, Strategy management, Strategy changes in time of crisis.

Covid-19 pandemin har haft stor påverkan på vårt samhälle. I Sverige är restaurangbranschenen av de branscherna som har drabbats värst. Vid en kris som denna krävs det att ledare agerar för att se till att deras organisation kan överleva. En ledare kan påverka organisationen inom alla aspekter, allt från ekonomi till personalhantering. Därav bär ledaren ett stort ansvar på sina axlar. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kris som Covid-19 påverkar ledarskap inom restaurangbranschen och vilka förändringar som ledare gör för att hantera pandemin. Studien kommer förhoppningsvis att bidra till ökad förståelsen kring hur ledarskap har förändratsunder pandemin Covid-19 och vad det har haft för effekter. Den insamlade datan i denna studie ska förhoppningsvis förklaras med hjälp av tre olika ledarskapsstilar. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer medutvalda ledare inom restaurangbranschen. Resultatet för studien visar skillnader och förändringar som har skett i ledarskapet hos de ledare som har intervjuats. Samtliga intervjuer har tolkats och jämförts med studiens teoretiska ramverk. En kris som pandemin Covid-19 har haft stor effekt på organisationers sammanhållning samt motivation hos medarbetare och har resulterat i ett större mänskligt fokus från ledarnas sida. / The Covid-19 pandemic has had a big impact on our society. In Sweden the restaurant industry is one of the most affected industries. In a crisis like this it is required that leaders act to ensure that the organization survives. The leader is the one who can affect the organization in all aspects, from financial decisions to personnel management. Therefore, the leaders carry a big responsibility on their shoulders. The purpose with this study is to investigate how a crisis like Covid-19 affects leadership within the restaurant industry and what changes leaders have made to be able to deal with the pandemic. This study will hopefully contribute to increased understanding on how leadership has changed during the Covid-19 pandemic and what effects it has had. The collected data in this study will hopefully be explained by three different leadership styles. The study has been implemented with a qualitative method through semi structured interviews with leaders within the restaurant industry. The result of this study shows differences and changes that have taken place in the leadership of the leaders who have been interviewed. All interviews have been interpreted and compared with the study’s theoretical framework. A crisis such as the Covid-19 pandemic has had a major effect on organizational cohesion and employee motivation. This has resulted in a focus directed towards the human factor of the leadership. This study is written in Swedish.