Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett vanligt folkhälsoproblem som orsakar hög dödlighet såväl nationell som internationell. Sjukdomen skapar en succesiv försämring i lungfunktionen som påverkar patienternas livs avseende värt. Syftet medstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL, vilket besvaras med hjälp av en integrerande samanställning av kvalitativ forskning. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Medline, vilket resulterade i nio artiklar som belyser ämnet och täcker studiens syfte. Sammanställningen av dessa artiklar skapade studiens resultat, och visar på den omfattande inverkan KOL har på patienternas tillvaro. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysisk och psykiskt, genom besvären av andnöd, hur de kämpar med att försöka sluta röka och framför allt den upplevda känslan av att ha självförvållat sitt sjukdomstillstånd. Avslutningsvis visar resultatet det behov av stöd, empati och information som återfinns hos patienterna för att på bästa möjliga vis kunna förstå sin sjukdom och kunna handskas med den. Genom att förstå dessa upplevelser kan samhället och sjukvården få en bättre förståelse för denna patientgrupp.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett folkhälsoproblem och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL påverkar andningsvägar och lungor och leder till begränsning av luftflödet in och ut ur lungorna. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Sjukdomen påverkar patientens välbefinnande negativt och leder till lidande. Syftet:  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).  Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna var fysisk påverkan, psykisk påverkan och upplevelser av vård på sjukhus och i hemmet. Subkategorierna var trötthet och andfåddhet, att anpassa sig efter allt, måltidsupplevelse, rädsla, ångestframkallande känslor, isolering, patientupplevelser av sjukhusvistelse och patientupplevelser av att få vård från sina närstående. Slutsats: Patientupplevelser av KOL måste beaktas för att utveckla kunskapen om sjukdomen för denna patientgrupp. Psykiska och fysiska symtom såsom dyspné, ångest, rädsla för kvävning och begränsningar relaterade till trötthet och andningssvårigheter är den gemensamma upplevelsen som patienter med KOL beskrev. Att sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap om sjukdomen är viktigt eftersom det skapar förtroende för behandlingen och ger trygghet till patienten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a public health issue and the third leading cause of death worldwide. COPD affects the airways and lungs and leads to restriction of air flow in and out of the lungs. The main cause of the disease is smoking. The disease affects the patients’ well-being negatively and leads to suffering.  Aim: The aim was to describe the patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: A literature review with ten scientific articles and qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories were identified. The three categories were physical impact, psychological impact, and experiences of care in hospital and at home. Subcategories were fatigue and shortness of breath, adjusting to everything, meal experience, fear, anxiety-provoking emotions, isolation, patient experiences of hospitalization and patient experiences of receiving care from their relatives.  Conclusion: The patient experience of COPD must be taken into account in order to develop knowledge about the disease for this patient group. Mental and physical effects such as dyspnea, anxiety, fear of suffocation and limitations related to fatigue and breathing difficulties are the common experiences described by patients with COPD. That the nurse has sufficient knowledge about the disease is important because it creates confidence in the treatment and gives security to the patient.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som mellan 500 000 och 700 000 människor beräknas lida av i Sverige idag och det är en sjukdom som blir allt vanligare. Enligt nya riktlinjer ifrån Socialstyrelsen kan daglig träning i form av styrka och kondition ge en ökad livskvalité för personer som är sjuka i KOL. Det är dock svårt att få patienterna till daglig fysisk träning, en av anledningarna är att patienterna har svårt att andas vilket leder till ångest vid till exempel pulshöjning. Vi ställer oss därmed frågan om patienterna med hjälp av en applikation till smartphones som har inslag av spelifiering skulle kunna öka sin motivation till daglig träning.Arbetet inleds med en förundersökning där det utförs en litteraturstudie, en analys av fyra olika motivations-applikationer samt intervjuer med fem stycken sjuksköterskor och sjukgymnaster som arbetar med KOL-patienter inom primärvården. Detta görs för att få ett underlag om vad för funktionalitet och vilken design applikationen bör ha för att tilltala sin målgrupp. Utifrån det underlaget utarbetas en applikation som testas på sex personer genom användartester med efterföljande intervjuer.Resultat visar på att det framtagna konceptet är intressant och de tillfrågade anser att applikationen kan öka deras motivationen till daglig träning. Graden av spelifiering i applikationen upplevs motiverande och kul och att det finns utrymme för vidareutveckling av detta. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a disease that is estimated to affect 500 000 to 700 000 people in Sweden today and it is a disease that keeps becoming more common. According to new guidelines from The National Board of Health and Welfare daily exercise give increased quality of life to a person ill from COPD. It is however difficult to get these people to exercise daily due to the fact that their breathing difficulties increase during training. So we want to examine the possibilities to increase these peoples motivation to enhance their daily exercise with a mobile application containing elements of gamification.With that in mind we start of by performing a literature study, an analysis of four motivational applications and interviewing five people who works with COPD in the primary care units. The goal of this is to get a feel of what functionality this kind of application should contain. We then develop an application and test it on six people to get an indication whether the design works or not. The tests are followed by an interview of each of the testers. What we find is that the application as a concept works very well. The interviewed people think it is an interesting solution to increase their daily exercise. The degree of gamification that the application contains is perceived to be motivational and fun.