Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically.   The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions.   My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS). Throughout the survey a sense of how common the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds were amongst these girls was formed. The girls' critical views of their bodies permeate my research, whereas almost half of all girls are experiencing dissatisfaction with their body weight and the majority of the girls want to lose body weight. Regarding the girls' attitudes towards the use of illegal weight loss compounds, one result accounted that almost half of all girls could think of using one if it guaranteed them to be thinner. My research also shows that more information needs to be targeted towards young girls; in order to make them conscious about the dangers of these illegal weight loss compounds. / Tidningsartiklar och media har belyst att bruk av illegala viktminskningspreparat såsom efedrin och Melanotan blir allt mer vanligt bland unga flickor och som riskerar att bli en ny grupp missbrukare. Dessa flickor är sällan medvetna om riskerna och följderna som negativt kan påverka deras kroppar både psykiskt och fysiskt vid bruk av dessa preparat.   Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av bruk och attityd till illegala viktminskningspreparat bland flickor i årskurs tre på gymnasiet. För att kunna ge svar på syftet utfördes en enkätundersökning på 120 flickor på fem olika gymnasieskolor, med varierande studieförberedande och yrkesförberedande programinriktning. Genom undersökningen skapades en uppfattning om hur förekommande bruket av och attityder till illegala viktminskningspreparat var bland flickorna.   Min enkätundersökning visar att 7 % av respondenterna har använt ett illegalt viktminskningspreparat, främst efedrin. Detta resultat överstiger tidigare undersökningars och studiers resultat avseende pojkars bruk av anabola androgena steroider (AAS). Flickornas kritiska syn på sina kroppar genomsyrar min undersökning då nästan hälften upplever missnöje med sin kroppsvikt och majoriteten av flickorna önskar att gå ned i vikt. Avseende flickornas attityd gällande bruk av illegala viktminskningspreparat svarade nästan hälften att de inte är främmande till ett bruk ifall det garanterade dem att bli smala. Min undersökning visar också att mer information behöver riktas mot unga flickor för att medvetandegöra dem om farorna av dessa illegala viktminskningspreparat.

<p>Breast cancer is the most common form of cancer affecting women. The treatment of breast cancer may lead to forcing the woman to remove her breast. The breast is a symbol of femininity and sexuality for many women. The purpose of this literature-based study is to describe women's experiences of altered body image and sexuality after mastectomy. This may provide a better understanding of the nurse in responding to these breast cancer patients. The method used is a qualitative literature-based method, based on qualitative analysis of 13 articles. The results show that women undergoing mastectomy feel loss of part of the body, loss of sexuality and womanhood and that their bodies and sexuality are changing. Many women feel that their bodies have been mutilated and disfigured which leads to decreased sexual desire. The desire to feel normal again is great and to meet that many women undergoing breast reconstruction or prosthesis wear. Given that many women suffer as a result out of their changing body image and sexuality following a mastectomy, it is important that the nurse has knowledge of women’s experience of altered body and sexuality. The knowledge leads to better response from the nurse to patients' experiences of illness and suffering and to mitigate this as far as possible.</p> / <p>Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar kvinnor. Behandlingen av bröstcancer kan leda till att kvinnan är tvungen att ta bort sitt bröst. Bröstet är en symbol för kvinnlighet och sexualitet för många kvinnor. Syftet var med denna litteraturbaserade studie är att beskriva kvinnors upplevelser av förändrad kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Detta kan ge en ökad förståelse hos sjuksköterskan i bemötandet av dessa bröstcancerdrabbade patienter. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturbaserad metod baserat på analys av 13 kvalitativa artiklar. Resultatet visar att kvinnor som genomgår mastektomi upplever förlust av kroppsdel, förlust av sexualitet och kvinnlighet och att deras kropp och sexualitet förändras. Många kvinnor upplever sina kroppar som stympade och vanställda vilket leder till minskad sexuell lust. Önskan om att få känna sig normal igen är stor och för att uppfylla detta genomgår många kvinnor bröstrekonstruktion eller bär protes. Eftersom att många kvinnor lider på grund av sin förändrade kroppsuppfattning och sexualitet efter en mastektomi är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelse av förändrad kroppsuppfattning och sexualitet. Kunskapen leder till att sjuksköterskan kan bemöta patienters sjukdomsupplevelser och lidande på ett bättre sätt och så långt som möjligt lindra detta.</p>

The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp. Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige. Studien var en del av en interventionsstudie med inriktning på livskvalitet. Resultat: Den sexuella aktiviteten förbättrades 12 månader efter ingrepp bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi. Kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi hade bättre kroppsuppfattning vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Det fanns samband av bättre kroppsuppfattning vid högre ålder vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp. Det fanns även samband av bättre sexuell aktivitet vid lägre ålder under samma tidsperiod. Slutsats: Den sexuella aktiviteten förbättras 12 månader efter behandling med bröstbevarande kirurgi. Kvinnor opererade med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning strax efter ingrepp samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som genomgått mastektomi. Ålder har inverkan på kroppsuppfattning och sexuell aktivitet bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women in Sweden. The initial treatment is mainly surgical with breast conserving therapy or mastectomy. International research shows that women who have been treated with breast conserving therapy have a better body image and sexual activity compared to women who have been treated with mastectomy. Few studies have been done in Sweden regarding sexuality and body image with a time perspective over the first year after surgery. Objective: The study aim at investigating differences of sexuality and body image over time between women who had undergone breast conserving therapy compared to women who had been treated with mastectomy. Methods: A quantitative study design with a longitudinal design was used. The participants were women diagnosed with breast cancer who were treated with breast conserving therapy or mastectomy at three hospitals in the middle of Sweden. The study was part of an intervention study with focus on quality of life. Results: The sexual activity improved 12 months after surgery among women who had undergone breast conserving therapy. Women who had undergone breast conserving therapy had a better body image at inclusion and 12 months after surgery compared to women who had been treated with mastectomy. There were correlations of a better body image at higher age at inclusion and 12 months after surgery. There were also correlations of a better sexual activity at lower age over the same period of time. Conclusion: Sexual activity improves 12 months after treatment with breast conserving therapy. Women operated with breast conserving therapy have a better body image shortly after surgery and 12 months after surgery in comparison to women who have undergone mastectomy. Age has an impact in body image and sexual activity among women who have been treated with breast conserving therapy or mastectomy.

Bakgrund: Att få en stomi kan innebära flera olika förändringar i en människas liv. Individens självbild kan förändras efter operationen, till följd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredsställande sexliv är starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva patienters upplevelser samt eventuella förändringar som kan uppstå kring deras sexualitet efter att ha erhållit en stomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på originalartiklar som beskriver personers upplevelser av att leva med en stomi. Resultat: Resultatet visar att både män och kvinnor uppfattar flera olika omställningar i och med den förändrade kroppsliga funktionen och det nya utseendet. Stomin medförde konsekvenser hos deltagarna som ofta påverkade identitets- och kroppsuppfattningen negativt, och deltagare hade därför svårt att acceptera sin stomi och dess utseende. Sexlivet kunde påverkas i och med att stomin medförde rädsla och osäkerhet för andra människors reaktioner, då själva stomin ansågs vara oattraktiv. Även oförändrat sexliv förekom. Slutsats: Att personal kan bemöta frågor gällande sexualitet och intimitet är viktigt efter en stomioperation, och måste anpassas efter varje enskild individs behov. Detta ändamål kräver utökade studier för personal som kommer i kontakt med patienter som erhållit stomi. / Background: An ostomy comes with several changes in a person’s daily life. One’s self image may change due to the bodily changes, both esthetical and functional. A satisfying sex life is strongly correlated to psychosocial- and physical well being. Purpose: The aim of this study was to obtain an understanding of people’s experiences and possible changes in their sexuality after an ostomy formation. Method: This literary review is based on original qualitative articles studying people’s experiences following the life-altering changes an ostomy means. Findings: The results showed that both men and women felt that getting the ostomy involved adapting to it in many ways, due to their bodily modification. Consequences of the ostomy often affected the participant’s identity- and body image negatively, which often made it hard for the participants to accept their ostomy and its appearance. The sex life was often affected, as the ostomy, considered unattractive, induced fear and insecurity with the participant as to how other people would react to it. Some participants experienced a non- changed sex life. Conclusions: It’s important that questions regarding sexuality and intimacy following an ostomy formation can be answered appropriately, and must be adapted to the specific needs of the individual. This requires further studies, enabling professionals in contact with ostomy patients to better manage such situations.

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer är kirurgi, där ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgått mastektomi skattar sin livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var även att beskriva om det finns skillnader i livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie använts. Enkäter skickades till samtliga (975) kvinnor som inom en treårsperiod genomgått mastektomi i Uppsala, Gävle eller Falun. Livskvalitet och kroppsuppfattning mättes med de standardiserade frågeformulären Life Satisfaction Questionnaire och Body Image Scale. Enkätdatan sammanställdes i statistikprogrammet SPSS och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation och Mann-Witney U-test. Resultat: Medianvärdet för kvinnornas livskvalitet var 76,5 på en skala 0 till 100, högre värde representerar mer positiv livskvalitet. Medianvärdet för kroppsuppfattning var 7 på en skala 0 till 30, lägre värde representerar mer positiv kroppsuppfattning. Ett moderat samband påvisades mellan skattningen av livskvalitet och kroppsuppfattning. Ju högre livskvalitet desto bättre kroppsuppfattning. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i livskvalitet eller kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått och inte genomgått rekonstruktion.   Slutsats: Livkvalitet och kroppsuppfattning skattades högt och det fanns ett samband mellan bättre livskvalitet och mer positiv kroppsuppfattning. Rekonstruktion kunde inte visas spela någon avgörande roll i hur kvinnorna skattade sin livskvalitet och kroppsuppfattning. Mer forskning behövs för att identifiera eventuella andra faktorer som kan påverka detta. / Background: The most common treatment for breast cancer is surgery, sometimes the entire breast is removed (mastectomy) and sometimes reconstruction is done. Mastectomy can have negative impact on women´s quality of life and body image.   Objective: The aim was to explore how women that underwent mastectomy rate their quality of life and body image, and if a correlation exists between these. The aim was also to explore if differences exists in quality of life and body image, between women who underwent reconstruction after their mastectomy or not.   Methods: A quantitative cross-sectional study was used, surveys were sent out to 975 women in Uppsala, Gävle and Falun. The Life Satisfaction Questionnaire and Body Image Scale were used to measure quality of life and body image. Data were analyzed with descriptive statistics, Spearman’s rank correlation and Mann-Whitney U-test.   Results: Median value for women’s quality of life was 76.5 on a 0-100 scale, the higher value the higher quality of life. Median value for women’s body image was 7 on a 0-30 scale, the lower value showed more positive body image. A moderate correlation was found between quality of life and body image. No significant differences existed in quality of life and body image between women that underwent reconstruction or not.   Conclusions: Quality of life and body image were rated high and a correlation between better quality of life and body image was demonstrated. Reconstruction did not seem to have a crucial role in how the women rated their quality of life and body image, more studies are necessary to identify if there is other factors that affect this more.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer. Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Resultat: Att genomgå lumpektomi eller mastektomi visade sig ha en inverkan på kvinnornas identitet och feminitet. Det resulterade också i en upplevelse av asymmetri. Kvinnorna hade svårigheter att bemöta operationsområdet och sörjde sina tidigare kroppar. De copingstrategier som kvinnorna använde sig av för att hantera kroppsuppfattningen var anpassning av klädval, protesanvändning eller bröstrekonstruktion. Kroppsuppfattningen som kvinnorna erhöll efter operationen inverkade på deras sexualitet. Deras partner och andra sociala faktorer inverkade också på den kroppsuppfattning kvinnorna erhöll efter bröstoperationerna. Konklusion: Resultatet visar på att upplevelsen av kroppsuppfattningen efter bröstoperation är komplex. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet av den bröstopererade kvinnan. / Background: Breast cancer is the leading cancer among women worldwide. Surgery is the main treatment for breast cancer and leads to that part of the breast or the whole breast being removed. Following the surgery women can choose either to reconstruct their breast or use prosthesis. Many women describe an altered body image after the breast surgeries. Aim: The aim with the study was to illustrate women’s experience of their body image and its impact on everyday life after breast surgery due to breast cancer. Method: Twelve qualitative articles were included and were compiled and analyzed with qualitative content analysis. The article search was performed in CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were also searched manually. Results: To undergo lumpectomy or mastectomy was found to have an impact on the identity and the femininity. It also resulted in an experience of asymmetry. The women had difficulties to face the surgical site and mourned their former bodies. The coping strategies that the women used to deal with their body image were to adapt their clothing choices, use prosthesis or undergo breast reconstruction. The body image the women received after the surgery had an impact on the women’s sexuality. Their partners and other social factors influenced the body image that the women received after the breast surgeries. Conclusion: The results show that the perception of body image after breast surgery is complex. That is why it is important that the nurse have an person-centered approach in the treatment of the breast operated woman.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva.  Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet.  Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla. Dessa föll in under de tre huvudkategorierna: kvinnans kroppsuppfattning i relation till jaget, till andra och den sociala omgivningen. Slutsats: Kvinnorna upplevde en negativt förändrad kroppsuppfattning sompåverkade identiteten samt feminiteten. Utöver kirurgins inverkan på kvinnan själv påvisades även att kvinnans relationer till närstående samt den sociala omgivningen hade påverkats till följd av den upplevda förändrade kroppen. Klinisk relevans: Denna litteraturöversikt kan leda till en ökad medvetenhet och förståelse av kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur leda till att kvinnorna upplever bättre stöd och omvårdnad efter genomförd kirurgi efter bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most occurring cancer form among women worldwide. The most common treatment of breast cancer is surgical treatment, which involves mastectomy where the whole breast tissue is removed or lumpectomy where only a part of the breast tissue is removed. The surgical operation can imply negative consequences for the woman in a physical, emotional and social perspective. It can also affect women´s body image as well as how they look upon themselves. Aim: To describe women’s body image after surgical treatment following breast cancer. Method: A literature review of 12 qualitative articles that illustrate woman’s body image after completed surgical treatment. All articles where assessed regarding quality and was profoundly searched through for similarities and differences, which compiled into subcategories and main categories presented in the results. Result: Eight different subcategories were found: feeling, an attack against the body image, identity and femininity, attraction, decreased femininity, the external facade, social norms and ideals and fear. These were divided into the three main categories: the woman’s body image in relation to myself, others and the social surroundings. Conclusion: The women experienced a negative change in their body image that influenced their identity and femininity. In addition to the impact of the surgery on the woman herself, the result also showed an impact on the relationships to people those who are close to them as well as the interactions within the society. Clinical Implication: This literature review can lead to an increased awareness and understanding of women’s body image after surgical treatment amongst nurses. In turn this can further lead to women feeling better support and care after surgical treatment following breast cancer.

Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar som både var kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier: Kvinnornas visuella syn på sig själva, som handlar om hur kvinnorna ser sin kropp och dess förändringar samt hur detta påverkar dem. Kvinnornas emotionella upplevelser, som beskriver kvinnornas känslor runt mastektomi. Kvinnornas upplevelser av en förändrad kvinnlighet som tar upp hur mastektomi har påverkat deras känsla av kvinnlighet. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde ofta en förändrad kroppsuppfattning. Över lag upplevde kvinnorna negativa känslor kring självbilden. Det visade även att brister i kommunikationen mellan patient och sjuksköterska hade en inverkan på kvinnornas upplevelser av vården. / Background: One treatment option for breast cancer is mastectomy, removing the whole breast .Women have a dynamic and personal perception of their bodies that can be divided in to three different components, real appearance of the body,ideal of the body and the presentation of the body. Body perception changes by health as well by sickness or injury. Failure in one of the components can lead to a changed body perception related to sickness. Aim: The aim was to describe women’s experiences with breast cancer who had undergone mastectomy with focus on their body perception. Method: It was carried out as a systematic literature review and was based on eleven qualitative and quantitative articles. Results: The analysis formed three categories, Women’s visual sight on themselves: how women look at the changed body and how it affects them.Women’s emotional experiences: the women’s feelings about the mastectomy and Women’s experience of a changed femininity: how mastectomy affects the femininity. Conclusion: Women that underwent mastectomy often experienced a change body perception. Overall the women experienced negative thoughts about their self-image. It also showed that lack of communication between patient and nurse had an impact on the women’s experiences around their healthcare.