Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gällande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde påverkas genom medvetna val i mödrars eget förhållningssätt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och motion påverkade döttrarnas ätbeteende. De teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i åldern 35-45 år genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas. Det transkriberade materialet kodades systematiskt och tematiskt. Resultatet visade att mödrar till döttrar medvetet upplever att en överföring sker gällande tankar och känslor inför den egna kroppen. Denna medvetenhet hos modern genererade strategier för att försöka förhindra överföring av negativa känslor och tankar kring kropp och utseende till dottern. / This study aimed to explore how mothers, with daughters, experienced the transmission between the two according to opinions about their bodies and appearance. The study also explored the possibility of influencing this transmission according to how the mother decided to talk and behave with regard to their bodies and appearance. The results of previous research showed that the mother's attitude to their own bodies in relation to diet and exercise influenced their daughters' eating behaviors. The theoretical bases for the study were Bowlby’s attachment theory, Mead’s the generalized and significant other, Bourdieu’s hexis and Chodorow’s the reproduction of mothering. Five interviews were conducted with mothers of daughters, ranging in ages from 35-45. All interviews were recorded and transcribed. The transcribed material was analyzed thematically. The results showed that mothers with daughters experience a transmission of the thoughts and feelings about the body. This awareness generated strategies to prevent negative thoughts and feelings surrounding appearance and body image for daughters.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Instagram är en fotodelningsapplikation som i stor utsträckning används av den yngre befolkningen. Det har visat sig att unga tjejer är den målgrupp som i störst utsträckning påverkas av det innehållet som publiceras på Instagram, framförallt när det kommer till aspekter gällande utseende och kroppsideal. Syftet med studien var att undersöka hur unga tjejer förhåller sig till Instagram samt vilka erfarenheter de har av det kroppsrelaterade innehåll som framställs på applikationen och hur det i sin tur kan komma att påverka deras kroppsuppfattning. Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper, i vilka sex tjejer i åldrarna 18 till 19 år deltog, samt genom netnografi. Genom en kvalitativ innehållsanalys har fem teman växt fram, som sedan legat till grund för hur resultatet presenterats. Av resultatet framgår att unga tjejer påverkas såväl medvetet som omedvetet av de kroppsrelaterade innehåll som publiceras på Instagram, vilket leder till både positiva och negativa känslor om den egna kroppen. / <p>2018-06-07</p>

Intresset för self-compassions effekt på psykologiskt välbefinnande har ökat. Self-compassion är negativt associerat med självkritik, ångest och upptagenhet av och utvärdering av den egna kroppen. Self-compassion anses skydda mot de negativa effekterna av perfektionism. Eftersom self-compassion tros förbättra mental hälsa är det av vikt att undersöka vilka variabler som predicerar self-compassion. Denna studies syfte var att undersöka om variablerna kroppsuppfattning och perfektionism predicerade self-compassion. Självskattningsformulären Self-compassion Scale Short Form, Frosts´s Multidimensional Perfectionism Scale och Body Shape Questionnaire-8C administrerades till deltagarna. Resultatet beräknades med hjälp av hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet påvisade att subskalan för perfektionism, Concern over Mistakes och Doubts about Actions, och kön signifikant predicerade self-compassion och förklarade en signifikant andel av variansen i self-compassion. Kroppsuppfattning predicerade inte self-compassion signifikant och förklarade inte en signifikant andel av variansen i self-compassion. Framtida forskning angående eventuell överrensstämmelse mellan perfektionism och kroppsuppfattning önskas. / The interest of the effect of self-compassion on psychological wellbeing has increased. Self-compassion is negatively associated with self-criticism, anxiety and obsession over and evaluation of the own body. Self-compassion is considered to protect against the negative effects of perfectionism. Since self-compassion is believed to improve mental health, it is important to investigate which variables that predict self-compassion. The aim of this study was to examine if the variables body image and perfectionism predicted self-compassion. The self- report questionnaires Self-compassion Scale Short Form, Frosts´s Multidimensional Perfectionism Scale and Body Shape Questionnaire-8C were administered to the participants. The result was calculated using hierarchical regression analysis. The result demonstrated that the subscale regarding perfectionism, Concern over Mistakes and Doubts about Actions, and sex significantly predicted self-compassion and explained a significant proportion of the variance in self-compassion. Body image did not significantly predict self-compassion and did not explain a significant proportion of the variance in self-compassion. Further research regarding potential concordance between perfectionism and body image is desirable.

Bakgrund: Magtarmkanalen är en viktig del för att en individ ska uppleva fysisk och psykisk hälsa. Inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer i tarmen är faktorer som kan leda till att en tarmstomi blir aktuellt. En tarmstomi kan vara permanent och temporär samt involvera olika delar av tarmen. Med en tarmstomi tillkommer ett ansvar hos patienten där egenvård och skötsel blir centralt. Tarmstomin medför kroppsliga förändringar där stöd och undervisning ökar förståelsen för den nya kroppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Metoden som använts var litteraturöversikt som inkluderat kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra områden: Social samvaro- på gott och ont, Begränsningar i vardagslivet, Acceptans av tarmstomi och Mötet med vården. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med tarmstomi kan både vara positiva och negativa. För att patienten ska acceptera sin nya livssituation har sjuksköterskan, vänner och familj en betydande roll. Patientens acceptans till tarmstomin är avgörande för hur kroppen uppfattas och påverkar därmed den psykiska hälsan. / Background: The gastrointestinal tract is an important part for an individual to experience physical and psychological health. Inflammatory bowel diseases and cancer in the intestine are factors that can lead to an intestinal stoma. An intestinal stoma can be permanent or temporary and involve different parts of the intestinal. With an intestinal stoma comes a responsibility which includes self-care and care of the intestinal stoma for the patient. The intestinal stoma entails bodily changes where support and teaching increase the understanding of the new body. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of living with an intestinal stoma. Method: This study is a literature review which is based on qualitative and quantitative articles. Results: The results of this study are presented in four areas: Social cohabitation- for better or worse, Limitations in everyday life, Acceptance of the intestinal stoma and The meeting with medical care. Conclusion: Patients experience to live with an intestinal stoma can both be positive and negative. The acceptance of the new life situation includes the patient’s relationship to the nurse, friends and family. Patients acceptance to the intestinal stoma is crucial for how the body perceives and effects the psychological health.

Ett samhällsproblem i dagens Sverige är att fler individer i större utsträckning påverkas negativt av sociala medier. Instagram är ett av de största sociala medier som används idag och de bilder som publiceras på Instagram är oftast inriktade på kroppen. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att utforska och förstå unga individers upplevelse av kroppen vid användandet av Instagram. Studien använder kroppsuppfattning, utseendeideal, social jämförelse, social påverkan och kritiskt tänkande som teoretiska utgångspunkter för att skapa en djupare förståelse kring studiens fenomen och essens. Studien bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande individens subjektiva upplevelse av kroppen utifrån Instagramanvändning. Tio informanter i åldrarna 18–25 år deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde den egna kroppen negativt vid användandet av Instagram då de upplevde att kroppen som framställs på Instagram är snyggare, smalare och mer vältränad. Jämförelse mellan den egna kroppen och kroppen på Instagram visade sig därför vara av stor betydelse för hur informanterna upplevde kroppen. Resultatet visade även att kritiskt tänkande är en viktig del i hur nformanterna upplevde deras kroppsuppfattning vid användandet av Instagram.

Bakgrund: Behandling mot bröstcancer medför olika biverkningar för kvinnor, bland annat torra slemhinnor, klåda och smärta vid samlag, samt deformation av ett eller båda brösten. Sammantaget kan dessa biverkningar inverka på kvinnors upplevelse av sin sexualitet. Mer kunskap krävs kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet, för att utifrån det kunna ge god vård och stärka kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde förändring av sin kroppsbild samt sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Ångest och depression var vanligt relaterat till viktuppgång. Det fanns dock kvinnor som upplevde förändring i en positiv riktning. Oro fanns över att inte vara tillräcklig i sin sexuella relation med sin partner. Brist på information gällande behandlingar och dess biverkningar, upplevdes av kvinnorna. Diskussion: Kvinnor upplever både fysiska och psykiska besvär vid bröstcancer. Kvinnor behöver mer information innan, under och efter behandling för bröstcancer. Det är viktigt att sjuksköterskor fångar upp varje kvinna för att kunna ge en individanpassad omvårdnad. Konklusion: Kommunikation mellan sjuksköterskor, kvinnor och deras partner kan stärka kvinnor i sin sexuella hälsa. / Background: Treatment against breast cancer can cause women various side effects, including dry mucous membranes, itching, as well as deformation of one or both breasts. All in all these side effects can affect women´s experience of their sexuality and create a suffering for them. More knowledge is needed about women´s experience of their sexuality, so the nurses can provide good care and strengthen the sexual health of women. Aim: The aim of this study is to describe women´s experience of their sexuality during and after treatment of breast cancer. Method: A literature review based on three quantitative and six qualitative studies. Result: Change in body image and sexuality during or after breast cancer treatment, were a common experience among women. Anxiety and depression was common related to weight gain. However, there were women who experienced change in a positive direction after breast cancer. Concern about being insufficient in their sexual relationships with their partner was found. Women experienced lack of information about treatments and their side effects. Discussion: Both physical and mental disorders were experienced by women with breast cancer. Women needed more information before, during, and after treatment for breast cancer. In order to provide personalized care, nurse´s need to see the whole woman and meet her individual needs of caring. Conclusion: Communication both between nurses, women and their partners could strengthen women in their sexual health.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 9400 kvinnor av bröstcancer varje år och högre ålder är en betydande riskfaktor. Bröstcancer diagnostiseras med trippeldiagnostik; mammografi, palpation och cytologi. Behandlingen av bröstcancer utgörs av kirurgi, strålnings-, hormon- och cytostatikabehandling. Människan erfar och upplever, vilket också är anknutet till omgivningen och andra individer. Den sexuella hälsan är komplex och är relaterad till kvinnors kroppsuppfattning. God kroppsbild ger ökat välbefinnande och sexuell hälsa. Omvårdnaden av kvinnors sexuella hälsa utförs av sjuksköterskan som ska ge stöd och information till kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter genomgången mastektomi. Metod: Vald metod var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexuella hälsa efter mastektomi genom att analysera kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv i en litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kvinnor som genomgått mastektomi drabbas av lägre självförtroende relaterad till försämrad kroppsbild. Kvinnorna upplever också sexuella problem så som vaginal torrhet, minskad sexlust och svårighet att uppnå orgasm. Kvinnorna upplever att stöd från partner och sjukvården är väsentligt för bättre upplevd sexuell hälsa, men att stöd och information är bristande från sjukvården. Slutsats: Kvinnor som genomgår mastektomi behöver ökat stöd från sjukvården för att uppleva delaktighet och trygghet i sin vård och vardag. / Background: A number of 9400 women is diagnosed with breast cancer every year i Sweden and increased age is a significant risk factor. Breast cancer is diagnosed with a triple diagnostics; mammography, palpation and cytology. The treatment of breast cancer consists of surgical-, radiation-, hormonal-, and chemotherapy. The human being sense and experience, which is also linked to the environment to other individuals. The sexual health is complex and is related to the woman's body perception. A good body image gives increased well-being and sexual health. The nursing of the women's sexual health is provided by the nurse, who will support and information the woman Purpose: The purpose of the study was to describe the women's sexuality after mastectomy. Method: The chosen method was a literature review of women´s experience of their body after mastectomy by analysing qualitative studies from women’s perspective in a literature study. Findings: The result shows that women who have undergone mastectomy suffer from lower self-esteem related to impaired body image. The women also experience sexual problems such as vaginal dryness, reduced sex drive and difficulty in achieving orgasm. The women find that support from partners and health care is essential for better sexual health, but there is a lack of support and information from healthcare providers. Conclusion: Women undergoing mastectomy need increased support from the health care providers to experience participation and safety in their care and everyday life.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Dess behandlingar inverkar på kvinnors kroppsbild och sexualitet vilket påverkar välbefinnandet och samlivet med andra människor. För att som sjuksköterska kunna hjälpa och stödja dessa kvinnor är det viktigt att undersöka hur kvinnor upplever dessa omställningar. Syfte: Att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av sin kroppsbild och sexualitet efter en mastektomi och de bieffekter som medföljer. Metod: Litteraturbaserad studie med utgång i kvalitativa studier grundad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman, Upplevelser av förändrad kroppsbild, Upplevelser av förändrad sexualitet och Upplevelser av sjuksköterskors kommunikativa och stödjande förmåga avseende sexuella behov, med sju tillhörande subteman. Slutsats: En god relation till sin kroppsbild och sin sexualitet är en förutsättning för att uppleva välbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskor bör ha detta i åtanke och arbeta mer informativt och stödja bröstcancerdrabbade kvinnor i deras kamp med att bibehålla sin identitet och främja deras hälsa. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women. Its treatments affect women's body image and sexuality, which affects the well-being and intimacy with other people. For a nurse to help and support these women, it is important to examine how women experience these changes. Purpose: To highlight breast cancer affected women's experiences of their body image and sexuality after a mastectomy and the side effects that follows. Method: Literature-based study with output in qualitative studies based on 17 scientific articles which were analyzed. Results: The results revealed three themes: Experiences of altered body image, Experiences of altered sexuality and Experiences of nurses' communicative and supportive ability regarding sexual needs, with seven additional subthemes. Conclusion: A good relationship with one’s body image and one’s sexuality is an essential factor for experiencing well-being and quality of life. Nurses should keep this in mind and work more informative and support breast cancer affected women in their struggle to maintain their identity and promote their health.