No description available.

Examensarbete.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

In this case study I investigate the marketing material published in 2015 by Kosta Glasswork. The aim of this study was to see if and how history and heritage was used for marketing purpose in the cultural economy. I first researched the history of the Glasswork to get a contextual introduction to the place and company. The empirical material I used was brochures and webpages and I categorized the cultural references in different categories. I created four categories: historical references, the year 1742, industrial heritage and heritage and traditions. Theories focus on the cultural economy that play a great part in product and place marketing today. This includes cultural and historical references. There is also an example of influences of the post-industrial era. Former industrial regions can use industrial heritage to become a part of experience tourism and use the heritage as argument to visit and invest in the place. There are often references to the Glassworks history in their marketing material. The history in the advertising has a focus on the founders and the designers of the Glasswork. Kosta was the first glasswork in Sweden to employ a designer and the design traditions is often mentioned in the material. Kosta Glasswork was founded in 1742 and this year is often used in the marketing programme. Kosta Boda since 1742 is the logo of the company. The industrial heritage is casually mentioned, although the glasswork is defined as a national heritage. Kosta Glassworks role in creating the glassworks dominated region in southeast of Sweden, often called “the kingdom of Crystal” is also omitted in the advertising. Closures are not mentioned at all. My conclusion is that history and heritage play a great role in the marketing of Kosta Glasswork. Cultural references are almost in every brochure and article that the company produce. However, the history presented in their published material is not complete and in some cases not correct, in favour to the company.

The purpose of this paper is to examine the issue on how ancient human remains are or should be handled and dealt with from an ethical and archaeological perspective. This management has previously been based on what we today call racial biology, which shows how these issues have been neglected and assumed less worthy when it comes to how to treat indigenous people. In museums, archives, universities and medical institutions there are currently bone materials that science and indigenous people claim ownership of in different ways. Indigenous people believe that their ancestors have the right to rest in peace while science deems that human remains should be observed in order to preserve the past and monitor the future with the help of prehistoric knowledge. For a deeper understanding of how reburials and repatriation works, three case studies are presented. Two of these case studies are completed reburials, and the third case study is an ongoing process since 1949. In this paper a hermeneutic approach which is used to explain why human remains are the key to future studies, without involving our personal opinions.

I dagens moderna samhälle finns det kulturarv, traditionella som moderna. Industriella arv är moderna kulturarv, och det är vanligt att de moderna kulturarven har svårare att accepteras i samhället. Det finns en problematik gällande industriella arv i vem som ska förvalta dem, för blir de inte förvaltade så kommer de vara tomma kvarlämningar. Det finns även en komplexitet i att upprätta en balans mellan att bevara och nyttja de industriella arven. För det första måste de bevaras, då de är något historiskt från våra tidigare generationer. För det andra måste de nyttjas för att kunna överleva sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Stripa gruva är ett exempel på ett industriellt arv som ligger i Guldsmedshyttan, Lindesbergs kommun. Syftet med denna studie är att undersöka hur industriella arv, med Stripa gruva som fallstudie, kan bevaras för efterkommande generationer. Fokus ligger på hur industriella arv förvaltas och hur arbetet sker för att uppnå en balans mellan att bevara och nyttja industriella arv i dagens moderna samhälle. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad innebär det att förvalta ett industriellt arv? Vilka problem och möjligheter finns? Hur ser avvägningen ut mellan att bevara ett industriellt arv och verksamheters nyttjande av platser och dess anläggningar? Studien är en fallstudie av Stripa gruva som industriellt arv, den utgår från en kvalitativ ansats i form av intervjustudier med tjänstemän på Länsstyrelsen Örebro och Örebro läns museum, som alla idag arbetar eller tidigare har arbetat med Stripa gruva. Studiens teoretiska ram utgår från dagens kunskapsläge om industriella arv i det moderna samhället. Efter genomförd studie går det att konstatera att förvaltningen av ett industriellt arv kan innebära problem, utmaningar och möjligheter. Det innebär ett ansvar, då en historia ska representeras. Den mest hållbara förvaltaren till ett industriellt arv är kommunen, vilket blev Lindesbergs kommun i fallet med Stripa. Det industriella arvet är kommunens tillgång och kommunen kommer alltid finnas kvar, i jämförelse med ett privat företag som kan gå i konkurs eller säga från sig ansvaret. Stripa gruva behöver bevaras, samtidigt som det behöver nyttjas. I arbetet kan byggnadsminnesförklaringen vara ett verktyg som är relevant att använda, om det uppstår någon problematik. Det gäller även att ha en tydlig vision om vad det industriella arvet ska användas till, i Stripa är visionen att driva ett besöksmål, vilket anses vara relevant med tanke på att kulturen har blivit allt mer integrerad i turismen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

Syftet med undersökningen är att uppmärksamma ett industriområde i förändring. Detta har gjorts genom att studera hur ett specifikt områdes kulturvärden har planerats att bevaras och vilka byggnader som ska rivas ochgöras om. Fallstudien som genomförts har utgått ifrån studiens frågeställningar och har använt CV-området iÖrebro som utgångspunkt. CV-området har varit en viktig del av Örebro stad och dess identitet i över 120 årmen nu har staden växt sig för stor för att ha industrier i centrum. Området står nu inför en förändring: att gåfrån ett industriområde till ett bostadsområde. Teorierna som använts för att besvara frågeställningarna är centrala inom fältet industriarv. Med en grund iteorin har sedan en diskussion och analys utförts kring diverse texter om industriarvet och CV-området. Dettaför att skapa en större förståelse av hur Örebro kommun och Jernhusen AB tänker kring området och hur devill utveckla det i framtiden. Undersökningen visade att det fanns ett stort fokus på att bevara industriarvet från1900-talets början till 1930-talet i den planerade utvecklingen av CV-området. Slutsatserna visade att Örebrokommun och Jernhusen AB förstår vilken inverkan det nya området kommer att sätta på den redan befintligabebyggelsen och att kulturvärdena kommer att förändras. De båda parterna var medvetna om att rivningar påområdet är oundvikligt men en avvägning har gjorts för att välja de byggnader som upplevs ha minst påverkanpå CV-områdets helhetsuppfattning. / The purpose of the thesis is to understand an industrial heritage in transformation. The questions raised in thethesis are the following: how does the new district propose to preserve the cultural values of the buildings andhow will they be used in the future? How does the demolishing process of choosing a certain building happen?The questions will be answered by the chosen case study: CV. The CV district has been a part of Örebro Citt´s history and identity for more than 120 years but now the city has reached its limit with an industrial district inthe city centre. The district now faces a new challenge in transforming an industrial district into a residentialarea. The theories that have been used in answering the question comes from the field of industrial heritage.The discussion and the analysis have been answered with the help of different literature that covers the districtand the industrial heritage. This creates a better understanding of how Örebro municipality and the propertyowner, Jernhusen AB wants to develop the area in the future. Both parties understand that the cultural valueswill be changed and that the demolishing of buildings will affect the area.

Eftersom det svenska samhället nu mera ses som ett sekulärt samhälle kan det uppstå en krock när förskolorna uppmärksammar traditioner som har en religiös grund. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare resonerar kring de traditioner som uppmärksammas och konstrueras i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet består av 9 intervjuer från verksamma förskollärare. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Denna studie tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom vi anser att traditioner är ett fenomen som är socialt konstruerat. I resultatet framkommer det att förskollärarna vill uppmärksamma fler traditioner men att de saknar kunskap och verktyg föra att kunna göra det. Studien bidrar till kunskap om hur förskollärare kan arbeta med traditionsskapandet i förskolan samt belyser de svårigheter som kan uppstå i traditionsskapandet.