Syftet med studien var att ge ökad förståelse för hur influencer marketing av kontroversiella produkter inverkar på influencers och företags varumärkesimage. Syftet har uppnåtts genom besvarandet av forskningsfrågor rörande sociala medie-användares uppfattning av influencers personliga varumärke, företags varumärke samt eventuella skillnader mellan uppfattningarna. Studien har underbyggts av litteratur inom bland annat: varumärkesimage, influencer marketing, kontroversiella produkter samt varumärken och varumärkesuppbyggnad. För att uppnå syftet har en enkätundersökning via e-post genomförts. Enkäten besvarades av 1040 studenter vid Luleå Tekniska Universitet, varav 1018 bedömdes relevanta för studiens resultatdel. I enkäten fick respondenterna se ett exempel på influencer marketing av en kontroversiell produkt och sedan placera sig på en svarsskala. Svarsskalan sträckte sig från negativa känslor/bedömningar till positiva känslor/bedömningar för samtliga beståndsdelar som utgör varumärkesimage enligt Kellers modell för kundbaserat varumärkeskapital. Respondenterna fick svara på likadana frågor för både företag och influencer. Studien konkluderade att marknadsföring av kontroversiella produkter via influencer marketing har negativ inverkan på influencers och företags varumärkesimage. Studien påvisade även att influencers varumärkesimage verkar ta mer skada än företags vid marknadsföring av kontroversiella produkter via influencer marketing.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv. Det finns dock oklarheter i hur detta värdeskapande faktiskt sker. Uppsatsens syftar därför till att analysera hur TeliaSonera och Tele2 hanterar brand equity samt vilka synergieffekter som kan uppnås av att använda sig utav två varumärken. Vidare har empirin frambringats genom en metodtriangulering bestående av en kvantitativ webbenkät för privatpersoner med ett kvalitativt inslag som är baserad på viktiga variabler relaterade till brand equity, djupintervjuer med företagsrepresentanter för TeliaSonera och Tele2, samt intervju med en marknadskommunikatör. Uppsatsen visar att de studerade företagen använder sig av två varumärken på olika sätt, där TeliaSonera skiljer sina operatörer i syfte att nå olika kundsegment, medan Tele2 skiljer dessa genom att fördela dem mellan kontantkort och abonnemang. Överlag visade sig branschen svag på att förmedla budskap till kunderna, vilket kan ses som en brist då det är viktigt för att kunden ska kunna identifiera sig med varumärket. Då operatören Halebop konkurrerar med Tele2 och Comviq om priskänsliga kunder, samtidigt som Halebop har ett högre kundupplevt värde gällande flera centrala variabler är detta något som Tele2 och Comviq måste hantera strategiskt. Då de båda företagen har flertalet ansvariga inom olika avdelningar som arbetar med olika typer av brand equity bör de inrätta en roll för en brand equity manager som kan integrera dessa olika personer och avdelningar, vilket kan skapa en högre effektivitet och synergieffekter för företaget och dess varumärken. / The Swedish telecommunications market is characterized as an oligopoly, where the four largest firms represent 97.5 percent of the market, and the main competition takes place regarding existing customers. TeliaSonera is the market's largest company who promotes the two operators Telia and Halebop, while Tele2 is the second largest company who promotes Tele2 and Comviq. Due to the Swedish telecom operators have relatively similar offerings, it is important to create a strong brand which differentiates itself from the crowd and helps to create synergies for companies that have two brands. A brand can be used to create value for both consumer and companies, and establish a relationship between these parties. The value that the company creates with the brand is referred to as brand equity, which could be viewed from a customer based or financial perspective. However, there is ambiguity in how this value creation is actually occurring. Therefore this paper regard to analyze how these companies handle brand equity, and study the synergies that can emerge from using two brands. Furthermore the empirical data has been generated by method triangulation, consisting a quantitative online survey with a qualitative element for consumers, that is based on key factors related to brand equity, along with interviews with representatives of the companies TeliaSonera and Tele2, and also with a market communicator. The study shows that the two companies are using two kinds of brands in separated ways, where TeliaSonera distinguish their operators in order to meet different customer segments, while Tele2 distinguishes them by distributing them between prepaid cards and subscriptions. Overall the industry was weak in transmission messages to customers, which can be seen as a weakness because it is important for customers to identify themselves with the brand. The operator Halebop competes with Tele2 and Comviq to price-sensitive customers, and regarding to that Halebop has a higher customer perceived value regarding several key factors, this is something that Tele2 and Comviq have to manage strategically. The two companies have multiple people in different departments working with brand equity, and they should therefore establish a role for a brand equity manager who can integrate the assignments, which can create greater efficiency and synergies for the company and its brands.

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas. / Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

Digital healthcare is a relatively new market which brings along some challenges. The transfer from a traditional physical healthcare with its natural trustworthiness and reliability for the consumers to a digital space is a major challenge. Along with the fact that the new market comes with a lot of competition that forces the digital caregivers to distinguish themselves with their brands. Since the market for digital healthcare is relatively new there is a gap in the knowledge regarding how consumers perceive the brands of the digital caregivers, which is the basis of the purpose of this study.  The purpose of this study is to map how consumers perceive the brands in the market of digital healthcare. To answer the purpose the study uses a deductive approach including theories about customer-based brand equity, brand personality and brand attitude. Through a quantitative method with a cross-sectional design and a survey, data has been collected to be analyzed with the theories to answer the research questions and purpose of the study. The digital caregivers that are included in the study is Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 and 1177 Vårdguiden.The conclusions that could be drawn based on the analysis was that the brands who succeeded the most in creating brand awareness were also the brands that were perceived in a more positive light by the consumers. The analysis also showed that some of the digital caregivers brands had not yet been able to build the brand awareness that can lead to a more positive perception and therefore was perceived in a neutral and negative manner. 1177 Vårdguiden differentiated itself in most aspects in relation to the private digital caregivers since they already had an established brand prior to the birth of the digital healthcare market. / Den digitala vårdmarknaden är relativt ny och för med sig en mängd utmaningar. Flytten från den traditionella fysiska vården innebär utmaningar med att bygga upp det förtroende och den tillit hos konsumenterna som funnits naturligt i det fysiska mötet, till det digitala. En konkurrensutsatt marknad tvingar också de digitala vårdgivarna att utmärka sig genom sitt varumärke och genom att marknaden för digitala vårdgivare är relativt ny, så finns det ett tomrum i kunskapen om hur konsumenter ser på och uppfattar de digitala vårdgivarnas varumärken och det är också grunden till studiens syfte. Syftet med studien var att kartlägga konsumenternas uppfattning om varumärken inom den digitala vårdmarknaden. För att svara på syftet har studien haft ett deduktivt angreppssätt med teorier om konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkespersonlighet och varumärkesattityd. Genom en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och en enkätstudie har data samlats in för att analyseras med hjälp av teorierna för att svara på syftet. De digitala vårdgivare som undersöks i denna studie var Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 och 1177 Vårdguiden. De slutsatser som kunde dras baserat på analysen var att de varumärken som lyckats bäst med att skapa en varumärkeskännedom var också de varumärken som uppfattas mer positivt hos konsumenterna. Det kunde också utrönas att vissa digitala vårdgivares varumärken ännu inte lyckats bygga upp den varumärkeskännedom som kan leda till en mer positiv uppfattning och därför uppfattades både neutralt och negativt hos konsumenterna. 1177 Vårdguiden skiljde sig i de flesta aspekter gentemot de privata digitala vårdgivarna då de redan innan den digitala vårdmarknadens uppkomst har haft ett etablerat varumärke.