Syftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer ställer sig gentemot ekoturism och hållbar utveckling vid utövande av friluftsliv på Kungsleden. Studiens teoretiska teoriram bygger på teorier kring ekoturism, hållbar utveckling samt förvaltning och planering av naturen och rekreationsmöjligheter.   Det empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod som utgörs av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer som driver företag i närheten av Kungsleden och med tre friluftsutövare som själva varit och vandrat på Kungsleden. Efter att det empiriska materialet samlats in gick skribenterna igenom materialet flera gånger för att sedan kunna analysera det. Skribenterna analyserade materialet utifrån studiens teorier, syfte och frågeställning. Det visade sig i resultaten att samtliga respondenterna nämner att det finns en brist av kunskap om både ekoturism och hållbar utveckling, vilket de tror bidrar till att naturen inte blir lika viktigt som den bör vara. Aktörerna belyser vikten i att det är viktigt att arbeta för en hållbar framtid så att kommande generationer också kan få möjligheten till att uppleva det vi upplever idag, samt att kunskap är nyckel till att det kan ske. / The purpose of this study is to examine how different stakeholders focus on ecotourism and sustainable development when engaged in outdoor recreation on Kungsleden. The theoretical framework is based on theories regarding ecotourism, sustainable development as well as management and planning for recreation opportunities.   The empirical material has been gathered through a qualitative method consisting of seven semistructured interviews with stakeholders who run companies around Kungsleden and with three stakeholders who themselves have been hiking at Kungsleden. After the empirical material was collected, the authors analyzed the material several times. The authors analyzed the material based on the theories, purpose and the question of the study. During the analysis it came clear that all stakeholders interviewed mentioned that there is a lack of knowledge regarding ecotourism and sustainable development. Which they believe contributes to that the nature is not as important as it should be. The interviewed stakeholders also emphasize the importance of working for a sustainable future. Therfore knowledge is believed to be the key for future generations to experience what we are able to experience today.

Kungsleden is Sweden's oldest walking trail with a widespread system of cabins. The cabins are an important part of the safety system in the mountains, offering both comfort and shelter for the hiker. With building functionality in focus, the cabins are constantly renovated and modernized to ensure standards are maintained. Material is replaced with little or no thought to the cultural historical implication of this change. The southernmost stage of Kungsleden stretches from Hemavan to Ammarnäs, along the walking trail there are five cabins which were built in the 1980s when Kungsleden was extended and the area became a nature reserve. This thesis focuses on those five cabins. The thesis aims to contribute with an overall documentation of the cabins along Kungsleden walking trail between Hemavan and Ammarnäs and to investigate and determine whether the cabins possess cultural-historical value. To answer that, interviews are completed with both the owner (the county administrative board) and the tenant (Swedish Tourist Association, STF) of the cabins. The interviews are conducted with the purpose of investigating how the cabins are valued by owners and users, with the collected empirics analysed using value theory emotivism (Bergström, 2012). The thesis study is subsequently included as part of a cultural-historical evaluation together with the help of a government sponsored platform for evaluating the cultural-historical significance of buildings (Riksantikvarieämbetets Platform för kulturhistorisk värdering och urval) (2015) to answer the main question of this study: do the county administrative board and the Swedish Tourist Association (STF) consider the mountain cabins to be culturally and historically significant buildings? The result of the thesis demonstrates that the cabins are buildings with cultural and historical value and should therefore be managed accordingly. However, the county administrative board and the Swedish Tourist Association do not share this view, and believe that the cabins do not possess a cultural or historical value due to their very recent construction, this is a reoccurring argumentation lifted by researchers in this field (Vesterlund, 2019; Serrander, 2019; Lindberg, 2019). The aim of the thesis is to broaden the view of what is seen as a cultural-historical valuable building beyond age, and challenge the perspective currently held by both the owner and tenants. Furthermore, I would like to highlight the discussion concerning the consequences of identifying a building as culturally and historically significant. Can this classification in the case of the cabins have potentially negative consequences or is it a necessary step to ensure that cultural heritage is not lost before it has even been discovered.

<p>Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:</p><p>•en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,</p><p>•artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,</p><p>•den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå.</p>

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att: •en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns, •artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning, •den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå.