Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur chefer vid service-och teknikförvaltningen i Katrineholms kommun upplever sina möjligheter till kompetensutveckling. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien är: (1) Hur upplever cheferna sina möjligheter att delta kompetensutvecklande aktiviteter, samt (2) Hur upplever cheferna att de befintliga kompetensutvecklingsmöjligheterna skulle kunna utvecklas ytterligare? För att svara på dessa frågeställningar utgicks från en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer användes. Urvalsgruppen var personer som arbetar på olika nivåer, men som alla besitter någon form av chefsposition inom förvaltningen. Resultaten visade att möjligheterna till kompetensutveckling för chefer inom förvaltningen är stora och att individerna i fråga själva har möjlighet att bestämma över sin utveckling, förutsatt att dessa är drivande i frågan. Cheferna menar att möjligheterna dock kan skilja sig åt beroende på hur nära den faktiska verksamheten man arbetar. De påtalar att en påverkande faktor handlar om vilka möjligheter varje chef har till flexibilitet för att kunna avsätta den tid som krävs till kompetensutvecklingen. Resultaten visar även att det finns möjligheter till att förbättra kompetensutvecklingsmöjligheterna för chefer inom förvaltningen, genom att initialt skapa en tydlig handlingsplan för att på så vis redogöra för var de största utvecklingsbehoven finns. Intervjupersonerna menade även att det fanns en viss avsaknad av möjlighet till reflektionstid och handlingsutrymme efter kompetensutvecklingsaktiviteterna, för att därefter kunna implementera de nya kunskaperna och erfarenheterna i arbetssammanhang.

<p>Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.</p>

<p>Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Misstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vi</p><p>lär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tas</p><p>tillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien har</p><p>kvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.</p><p>Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap är</p><p>erfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sin</p><p>kunskap. Lärandet genom misstag befrämjas av en trygg miljö, att det finns tid för reflektion</p><p>och dialog mellan elev och lärare. Kunskapen i misstag medvetandegörs framförallt genom</p><p>elevens reflektion och i dialogen med läraren. Misstaget kan leda till ökad reflektion,</p><p>förståelse av sitt handlande, erfarenheter, uppmärksamhet på det nya, nya möjligheter, ökad</p><p>självständighet och synliggörande av gränser,</p>

No description available.

<p>Over the past 20 years, primary students' knowledge in biology, physics and chemistry has deteriorated. The reasons for this are many, including students' attitudes to NO, curriculum, quick social change but also pedagogues work. The purpose of my study is to see what obstacles and opportunities practicing teachers have in their teaching and how it has affected their students. I want to investigate what apprehension teachers have about what the causes of the deterioration of knowledge is. The study was conducted at a secondary school in central Sweden where 5 teachers, 3 men and 2 women, were interviewed about their perceptions. My results show that students' performance is influenced by factors at three levels: 1. in the classroom they are directly affected by the teacher, society, resources and students' own presumptions, 2. at the local level by school management and the municipality and 3. at the national level, by the society and parliament with school policy decisions. Teachers felt that the effects from all these three levels were reasons why students' skills have deteriorated. For the students to assimilate NO teaching the teachers must gain a common pedagogical foundation in education and all students must be given equal opportunity to achieve their goals. This is something I will take with me in my future role as teacher, students just need different levels of support and resource.</p> / <p>Under de senaste 20 åren så har grundskoleelevernas kunskaper försämrats i biologi, fysik och kemi. Orsaken till detta är många, bland annat elevers attityder till NO, kursplanen, snabba samhällsförändringarna men också pedagogens arbete. Syftet med min undersökning är att se vad praktiserande pedagoger har för hinder och möjligheter i sin undervisning och hur det har påverkat eleverna. Jag vill också undersöka vad lärare har för uppfattningar om orsaken till den försämrade kunskapen. Undersökningen genomfördes på en högstadieskola i Mellansverige där 5 lärare, 3 män och 2 kvinnor, intervjuades om deras uppfattningar. Mina resultat visar att elevers prestationer påverkas av faktorer på tre olika nivåer: 1. i klassrummet påverkas de direkt av läraren, samhället, resurser och elevernas egna förutsättningar, 2. på lokal nivå genom skolledning och kommun och 3. på nationell nivå genom samhället och riksdagen med skolpolitiska beslut. Lärarna ansåg att påverkan från alla dessa tre nivåer var orsaker till varför elevers kunskap har försämrats. För att eleverna skall kunna tillgodogöra sig NO-undervisningen måste lärarna skaffa sig en gemensam pedagogiks grund att stå på i undervisningen och alla elever måste ges samma möjligheter att uppnå sina mål. Detta är något som jag kommer ta med mig i min framtida roll som lärare, elever behöver bara olika mycket stöd och hjälpmedel.</p>

<p>Background: Heart failure is a complex condition which means that the hearts capacity topump blood is reduced. The aim of this study was to investigate how patients with heartfailure considered their knowledge and the information they received about their disease andself-care.Method: Patients suffering from heart failure, hospitalized at section 30 E (n=13), andpatients visiting the nurse led heart failure clinic (n=4) at Akademiska sjukhuset in Uppsala,were requested to participate in the study. The patients answered questions about knowledgeand information concerning self-care and their disease. Data were analyzed using SPSS 15.0.Results: The patients valued their knowledge about the disease as lower than their knowledgeabout self-care. The study showed that all the patients found the information they hadreceived about their self-care better than the information they had received about theirdisease. The results also showed that the better the patients considered the information abouttheir disease the better they had interpreted the knowledge about their disease.Conclusion: The patients valued their knowledge and the information the received about selfcarehigher than about the disease. This indicates that is it easier to understand the self-care. Itis hard to generalize the conclusion due to the number of participating patients in the studywas small (n=17).</p> / <p>Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd som innebär att hjärtats förmåga att pumpablod är nedsatt. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt uppfattar sinkunskap och den information de fått angående sin sjukdom samt egenvård.Metod: Patienter med hjärtsvikt, akut inlagda på vårdavdelning 30 E (n= 13) samt patientersom besökte hjärtsviktsmottagningen på Akademiska sjukhuset (n= 4) i Uppsala, tillfrågadesatt svara på enkäter. Patienterna svarade på frågor om kunskap och den inforation de fåttangående sjukdom och egenvård. Data matades in och bearbetades i SPSS 15.0.Resultat: Patienterna uppfattade sin kunskap om sin sjukdom sämre än sin uppfattadekunskap om egenvård. Uppfattningen om den information patienterna fått om egenvårdskattades bättre än uppfattningen om den information de fått om sin sjukdom. Resultatenvisade också att ju bättre patienten uppfattade sin kunskap om sin sjukdom som bra destobättre uppfattade patienten information den har fått om sin sjukdom som bra.Slutsats: Patienterna uppfattade sin kunskap och den information de fått om egenvård bättreän om sjukdomen. Detta antyder att patienterna har lättare att ta till sig egenvården.Slutsatserna är svåra att generalisera då deltagandet var litet (n=17).Nyckelord: Hjärtsvikt, information, kunskap, egenvård</p>

Background: Heart failure is a complex condition which means that the hearts capacity topump blood is reduced. The aim of this study was to investigate how patients with heartfailure considered their knowledge and the information they received about their disease andself-care.Method: Patients suffering from heart failure, hospitalized at section 30 E (n=13), andpatients visiting the nurse led heart failure clinic (n=4) at Akademiska sjukhuset in Uppsala,were requested to participate in the study. The patients answered questions about knowledgeand information concerning self-care and their disease. Data were analyzed using SPSS 15.0.Results: The patients valued their knowledge about the disease as lower than their knowledgeabout self-care. The study showed that all the patients found the information they hadreceived about their self-care better than the information they had received about theirdisease. The results also showed that the better the patients considered the information abouttheir disease the better they had interpreted the knowledge about their disease.Conclusion: The patients valued their knowledge and the information the received about selfcarehigher than about the disease. This indicates that is it easier to understand the self-care. Itis hard to generalize the conclusion due to the number of participating patients in the studywas small (n=17). / Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd som innebär att hjärtats förmåga att pumpablod är nedsatt. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt uppfattar sinkunskap och den information de fått angående sin sjukdom samt egenvård.Metod: Patienter med hjärtsvikt, akut inlagda på vårdavdelning 30 E (n= 13) samt patientersom besökte hjärtsviktsmottagningen på Akademiska sjukhuset (n= 4) i Uppsala, tillfrågadesatt svara på enkäter. Patienterna svarade på frågor om kunskap och den inforation de fåttangående sjukdom och egenvård. Data matades in och bearbetades i SPSS 15.0.Resultat: Patienterna uppfattade sin kunskap om sin sjukdom sämre än sin uppfattadekunskap om egenvård. Uppfattningen om den information patienterna fått om egenvårdskattades bättre än uppfattningen om den information de fått om sin sjukdom. Resultatenvisade också att ju bättre patienten uppfattade sin kunskap om sin sjukdom som bra destobättre uppfattade patienten information den har fått om sin sjukdom som bra.Slutsats: Patienterna uppfattade sin kunskap och den information de fått om egenvård bättreän om sjukdomen. Detta antyder att patienterna har lättare att ta till sig egenvården.Slutsatserna är svåra att generalisera då deltagandet var litet (n=17).Nyckelord: Hjärtsvikt, information, kunskap, egenvård

Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.

Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.