In 1991, following its defeat in the Second Gulf War and as a response to the international humanitarian protectionist umbrella provided to the three Kurdish-population governorates in Northern Iraq, the Government of Iraq (GOI) under Saddam Hussein centrally seceded from the area. The vacuum that ensued was soon filled by the leadership of the Iraqi Kurdistan Front (KNA) and soon a de facto state resurrected from the ashes of destruction besieging Iraqi Kurdistan for many decades. Hence, the precarious existence of what came to be known as the Kurdistan Region of Iraq (KRI) in a highly challenging geopolitical environment and the strategic imperative of preserving the de facto independence of the entity forced the Kurdish leadership to give high priority to building foreign relations and pursuit of foreign policy. Foreign policy as a political activity is of paramount importance to all actors including sovereign states to preserve and promote their national interests. The practice of foreign policy, however, is particularly acute for de facto states. As internationally non-recognized entities, the international system of sovereign states is often skeptical if not hostile to engage in foreign relations with de facto states. Yet, projection of foreign policy and building foreign relations is extremely vital for the continued survival and consolidation of de facto states. By exploring the case of the KRI as a case of de facto statehood, this research argues that, mutatis mutandis, de facto states can pursue independent foreign policies. By identifying major transitions in the KRI, this thesis seeks to better explain foreign policy determinants, objectives and instruments of implementation of foreign policies of the KRI. In doing so, this thesis further seeks to contribute to the analysis of de facto statehood in general, and to contribute to the study of the KRI as the case of de facto statehood in the Middle East region.

Ce travail, mis à part l'introduction et la conclusion, est composé de deux parties, ainsi que de trois annexes et une bibliographie. Dans la première partie, nous parlons du Cadre théorique et de contextualisation philo-sociohistorique. Pour cela, ici nous donnons la définition de concepts comme "l'intellectuel" et le "rôle", car il est important de faire une description de ces concepts avant de les aborder dans le coeur de notre sujet et d'étudier leur place dans la société kurde. Ensuite, nous parlons de la situation des intellectuels et de leur influence dans la société kurde. Comme tous les intellectuels n'ont pas les mêmes attitudes selon leur appartenance sociale ou idéologique, nous avons préféré les différencier selon différents types en les mettant dans les différentes catégories, cela nous permet de mieux comprendre leur influence dans la transformation sociopolitique de la société kurde. Première catégorie : le rôle des intellectuels après les deux grandes guerres mondiales (la Première et la Seconde guerres mondiales), dans la deuxième, nous voyons le rôle des intellectuels dans les années soixante. Pour la troisième catégorie : la période de migration des intellectuels kurdes vers l'exil. Quatrième catégorie : la crise et les intellectuels. Cinquième catégorie : les intellectuels kurdes dans une nouvelle situation. / In the Kurdish society, the role of Kurdish intellectuals regarding political and social transformations is crucial. According to the history of the Kurdish society, its nature on its composition, Kurdish intellectuals have their own particularities. Therefore they are to be distinguished from other intellectuals. Somehow, Kurdish intellectuals have always took part to the liberation of Kurdistan. The main part of the work was dedicated to the cultural climate existing in th Kurdish society. Which are the cultural organizations and their role in a Muslim society? How do they work? Which place take media organs, education and higher education in Kurdistan? Do they have any influence on intellectuals? Do unions and juridical bodies have a real function in Kurdistan? Many secondary sources as newspapers, review and survey, specialized or non-specialized journals depending upon the importance of delivered information were used, as well as many websites. Besides, some TV shows were viewed (political meeting and debates with intellectuals). A fieldwork in Kurdistan was undertaken to carry out this work, mainly in the cites of Suleimany and Erbil. For security reasons, the city ok Kirkuk was ruled out. Some temporal constrains did not allow any meeting with intellectuals from Dehuk. Thence, the work is focusing on two cities only. However intellectuals from each categories mentioned above were interviewed.

Texte remanié de : Thèse de doctorat : ? : Tel Aviv University : 2000. / Bibliogr. p. [255]-260. Notes bibliogr.

This thesis analyses the effects of gender inclusive policies or the lack of such on development at a time of conflict transformation. It has nowadays been established that the presence of women and the existence of gendered policies at a time of peace building are vital for the development of any country or region presently in this situation. Despite this knowledge, inclusion of women and gender has remained scarce and effects of their integration have thus proven difficult to measure. It is the aim of this thesis to support research in this area, by demonstrating the implications of incorporating or failing to implement different types of gender inclusive policies on the example of the actions taken in the Kurdistan Region of Iraq. The Kurdistan Region is currently in a unique position of its development. After withstanding decades of armed conflict, the region today is greatly autonomous and economically prosperous. For the previous decade it has been the government’s aim to decrease the potential of new conflict, to become internationally competitive and to increase positive development for its people. One of their stated foci was thereby the promotion of gender and women’s inclusion in public policies. By comparing the policies deployed in the Kurdistan Region with experiences and knowledge from around the world, and by using the citizens of the region themselves as validators, this thesis will examine if the existing policies have had the desired effect, and if not, what should be changed. This will be done in the political, economic and social sphere (focusing on education), with the outcome that policies introduced by Kurdistan’s decision makers are partly positive, but lack in consistency, inclusiveness and gender sensitivity. This leads to a loss of human resources for the region, as well as to unequal effects within society, and thus to a lack of sustainable peace.

<p>Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.</p><p>I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.</p><p>Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.</p><p>Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka en konfessionell religionsundervisning. Staten som undersökts är regionen Kurdistan i norra Irak. Religionslärare har intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring religionsämnet, även observationer av hur lärarna undervisar i praktiken har utförts. En kort analys har även gjorts av religionsundervisningens styrdokument. Som bakgrund har denna studie gått igenom Kurdistans undervisning från att vara en minoritetsfolkgrupp i norra Irak till att sedan bli ett självstyrd region som sedan skapat en egen läroplan. Metoden för studien har varit kvalitativa intervjuer som använt sig av fenomenologi, en etnografisk metod har använts till observationer, och även analys av Irakiska-Kurdistans läroplan. Resultatet av intervjuerna och observationerna samt det som står i läroplanen har analyserats utifrån läroplanskoder som är den teorin uppsatsen använder sig av. Med hjälp av den fenomenologiska metoden samt läroplanskoderna har jag diskuterat resultaten i diskussion kapitlet. Jag har även analyserat orsakerna till varför religionsundervisningen framställs på ett visst sätt utifrån styrdokumenten och lärarnas resonemang, detta görs med hjälp av läroplanskoderna. En anledning till varför religionsundervisningen framställs som den gör är för att majoriteten av de kurdiska invånarna är muslimer.

<p>I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.</p><p>Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen. Denna klyfta kulturerna emellan ökade efter att två hedersrelaterade våldshandlingar utfördes mot kurdiska flickor, och informanterna menar att det är en av anledningarna till varför många idag har fördomar gentemot kurder.</p>

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar. I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor. Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord. Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt. Våra huvudfrågor har varit enligt nedan.Hur ser effektbehovet ut vad gäller uppvärmning och nedkylning, för ett typhus byggt i Kurdistan när husstommen består av: 1. Betong. 2. Lättklinkerbetong. 3. Betong och cellplast. 4. Betong och cellplast och tegel. Genom att skapa ett typhus samt ta fram olika konstruktionslösningar med de ovan nämnda materialen, har vi kunnat göra jämförelser i årsförbrukning av energi med hjälp av dataprogrammet VIP-Energy.Efter utförda analyser framgick det att betong, tegel och lättklinkerbetong absorberar värme. Detta är mycket negativt i varma klimat då det ökar villornas nedkylningsbehov. På grund av detta var konstruktionen med högst isoleringsförmåga inte den mest energisnåla. Resultatet av studien visar att cellplast är det mest effektiva tilläggsmaterialet med en energiförbrukning som sparar 22 848 kWh/år, i jämförelse med betonghuset.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar. Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen. Denna klyfta kulturerna emellan ökade efter att två hedersrelaterade våldshandlingar utfördes mot kurdiska flickor, och informanterna menar att det är en av anledningarna till varför många idag har fördomar gentemot kurder.