<p>The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security</p><p>contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of</p><p>private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the</p><p>field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national</p><p>and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to</p><p>any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases</p><p>the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the</p><p>following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during</p><p>the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security</p><p>contractors changed from Case 1 to Case 2 ?</p><p>According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both</p><p>during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors</p><p>has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact</p><p>the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and</p><p>security services would not have been possible without some kind of impact from the</p><p>globalization.</p>

Hensikten med denne studien er å undersøke om agentteori kan anvendes til å skapeen konseptuel forståelse av interaksjonen mellom de militærteoretiske krigføringsnivåene.Det metodiske rammeverket til Bacharach (1989) for testing av teorierbenyttes for å teste agentteorien i en militærteoretisk kontekst. Studiens behov forempiri hentes fra Gulf-krigen 1991.Studien gir indikasjoner om at agentteorien har potensial til å bidra til en utvikletforståelse av interaksjonen mellom de militærteoretiske krigføringsnivåene. Teorienhar sin opprinnelse i det økonomisk-administrative forskningsområdet, og den kreverbearbeiding for å kunne anvendes i det militærteoretiske forskningsområdet. Dettegjelder spesielt operasjonaliseringen av kontraktsmetaforen, teoriens forutsetningerom opportunisme, informasjon som handelsvare, informasjonsasymmetri mellomprinsipal og agent, samt teoriens proposisjoner. Dette til tross, synes teoriens grunnleggendeforklaringsmekanisme å ha et fruktbart potensial, spesielt i situasjoner dermarkedsmetaforen kan være relevant. I militære organisasjoner som tradisjonelt harsterk organisasjonskultur, er doktrinebasert og består av internaliserte organisasjonsmedlemmer,samt under spesielle politiske forhold, vil potensialet kunne modereres.På den andre side vil styrken i aktørenes egne agendaer, heterogene og komplekseorganisasjonsformer og mangelfull implementering av overordnede dokumenter,samt politisk stabile forhold antyde muligheter for et økt teoretisk potensial. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem. Att identifiera de rätta tyngdpunkterna hos fienden är en bärande tanke iteorin och avslutningsvis skall fienden, fysiskt eller psykiskt, påverkas genom parallellkrigföring till att göra de medgivanden som eftersträvas. Warden fäster även stor vikt vidde möjligheter som uppstår i och med att modern teknik blir tillgänglig.Två konflikter, Gulfkriget 1990-1991 och Irakkriget 2003, utgör den empiriska studiensom skall ligga till grund för att besvara frågan om luftoperationerna genomfördes påsamma sätt, om man betraktar dem utifrån Wardens teori. I fallstudien används debärande tankarna i Wardens teori som variabler. Studien visar att luftoperationerna tillstörsta delen genomfördes på ett likartat sätt. Avslutningsvis förs en diskussion där detframgår att Wardens teori innehåller stora mått av allmängiltighet. Diskussionen påvisarockså möjligheterna för en liten stat med begränsade resurser att tillämpa Wardens teori. / Colonel John A. Warden III (USAF ret.) has since 1988 developed a theoryregarding how the enemy best can be defeated. His work is based on a deductiveapproach, i.e. one starts with the general picture and follows the trail down towardsthe smallest detail. The foundation of his theory is the enemy can be regarded as asystem which can be divided into subsystems. The process of determining centersof gravity is the central importance for the theory. The ultimate goal is to imposeour will on the enemy through parallel warfare and thus inflicting physical orpsychological damage to him. Warden credits new technology as a great enablerfor new opportunities.The empirical study consists of two cases, the Gulf War 1990-1991 and the IraqWar 2003. This study structures the basics concepts enabling the question to beanswered; Were both air operations in the wars conducted in accordance withWardens’ theory? The core element of Wardens’ theory will be used as variables inthe empirical study. This thesis will close with a discussion regarding the universalapplicability of Wardens’ theory. The discussion will also include the subject ofhow smaller nations with limited resources can apply Wardens’ theory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Den övergripande frågeställningen i den här undersökningen är den om på vilket sätt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgår att president Bush beskrev det som hände under hösten 1990 genom enkombination av både realistiskt och liberalistiskt färgade skildringar. Här framkommer också attolika sätt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bådaidétraditionerna liberalism och realism. På samma sätt påvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrån samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och säkerhetspolitik men att han på en väsentlig punkt avvek från denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya världsordningen, där USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts är att slutsatserna från analysen tydligt har påvisat huramerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget såg ut. Iuppsatsen ges prov på hur hoten mot Amerika utmålades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet. / The research aim of this study is to answer the question in which way the twopolitical traditions realism and liberalism can be identified in the speeches ofpresident George Bush prior to the first Gulf War in 1991.In focus during the analysis is the thesis provided by Mike Winnerstig in hisdoctoral essay regarding the value of the speech-act as uttered by the presidentof the United States.In order to answer the question, two different ideological traditions arepresented. The first is based on realism and the second on liberalism andidealism. These theoretical perspectives are yhen used as instruments for theanalysis of official presidential speeches regarding the Iraq-Kuwait crisis. Theperspectives are thus defined in terms of threat perceptions, means and the roleof the United States as suggested by the president. It is found that this modelprovides general explanations of how the ideological traditions are utilised inthe official rethoric of the president. By using the speech-act and theideological traditions in this way we are able to draw general and recurrentconclusions about the speeches and the official verbal politics against Iraq.The empirical findings, the qualitative analysis and the arrangement of thefindings reveal that concepts related to both analytical instruments were moreor less equally frequent of the US official position towards Iraq during thecrisis. Further the analysis showed that president Bush remained in line withhistorical american political tradition, but diverged in one important aspectfrom this. In the study it is argued that president Bush spoke of a New WorldOrder where the United States had a leading responsibility för the furtheranceand defense of democratic liberalism on a global scale.An additional analysis comparing president George Bush with former USpresidents also reveal the fact that the speeches of president Bush is in line withthe historical tradition in all but one important facet. He more frequentlyreflects a New World Order not seen in any of the speeches of hispredecessors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1999 hade bland annat som mål att, med unionens svagaagerande på Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikenskapad sex år tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förändringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpåvisa dessa förändringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ändamål används en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för värdering av unionen utifrån dess strukturella förutsättningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men även förområdet relevant litteratur har använts.Analysen visar på den grundproblematik som råder inom området i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemsländernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvåförändringar som trots denna konflikt stärkt unionens förutsättningar att agera på det internationellaplanet. Dessa är införandet av befattningen hög representant för den gemensamma utrikes- ochsäkerhetspolitiken samt ökade möjligheter till flexibilitet vid beslutsfattande. Unionens konkreta arbetehar analyseras utifrån dess agerande mot Makedonien. Här visar analysen på ett stärkt engagemang frånunionens sida där den höge representanten med sina resurser spelat en stor roll. Unionens stärkta förmågatill agerande i Makedonien måste anses som en framgång för den gemensamma utvecklingen, dockkvarstår att se om detta går att upprepa i ett större och mer komplext fall. / The Amsterdam Treaty which entered into force 1999 had as one of theobjectives, in light of the European Union’s weak actions in the Balkans, toreform and develop the Common Foreign and Security Policy that was createdsix years earlier through the Maastricht Treaty.The aim of this essay was to analyse the changes in EU’s actor capabilitywithin the second pillar as the Amsterdam Treaty came into force, as well asshowing how these changes influenced the work performed by the EU in oneparticular case. In order to achieve this, a model by Gunnar Sjöstedt was used.The model was developed to evaluate the EU based on its structuralprerequisites. The empirical material used, came, to a large extent, from theEU’s official documents and treaties, but other relevant literature within thefield has been used as well.The analysis identified the fundamental issue within this field, namely, aconflict of interest between the joint action and the member countries´influence on the policies. The essay underlined two changes which havestrengthened the EU´s prerequisites to act at the international level. These arethe appointment of a High Representative for the Common Foreign andSecurity Policy, as well as the creation of increased possibilities for flexibilityin the decision making process. The work of EU was analysed from its actionsin Macedonia which showed a strengthened engagement from its side, wherethe High Representative and its resources have played an important part. TheEU’s strengthened ability to act in Macedonia must be seen as a success for thejoint development. It remains to be seen, however, whether this can be repeatedin a bigger, more complex case. / <p>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 01-03</p>

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen. Krigen ställs mot varandra, medprinciperna som analysverktyg, och komparationens likheter och skillnader gör det möjligt attvärdera och dra slutsatser av principernas innebörd.Resultatet visar att principerna har ett värde och analysen ger vid handen ett flertal slutsatser somkan användas vid militär planering. Principerna ska inte ses som ett krav som måste uppnås för attnå framgång, utan som stöd och riktlinjer för att ta tillvara beprövad erfarenhet. / Using experience, in the form of principles, in military planning is not a new phenomenon. SinceNapoleon there has been development of guidelines for military planning and execution in theform of Principles of War and principles for creating successful logistics. Examples of principlescan be found in most of the world’s defense forces’ doctrines.The overall aim of the thesis is to give examples of how to use principles for logistics to reflecton the logistic challenges you face, as a commander or a staff officer, in military planning.The empirical material used to test the principles against are the Falkland War and the Gulf War,from a British/American perspective. They are both conventional wars with a clear military endstate, but differ a lot in the logistic requirements, both in a time-, space- and forces comparison.The thesis uses the method of abduction. Five principles of logistics make five hypotheses forsuccess that are contrasted with the empirical evidence, in the form of the two wars. The wars arecompared to each other, with the principles as analytic tools, and the similarity and thedifferences in the comparison make it possible to draw conclusions about the principles’ content.The result shows that the principles have value and the analysis gives a number of conclusionsthat can be used in military planning. The principles should not be seen as requirements forsuccess, but rather as a support of, and as guidelines for your planning in order to make use ofprevious experience. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security contractors changed from Case 1 to Case 2 ? According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and security services would not have been possible without some kind of impact from the globalization.