Bakgrund: Cirka 30 000 personer i Sverige får årligen en stroke. När en person drabbats av stroke påverkas även de anhöriga. Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt varit uppbyggt kring ett system som endast sätter patienterna i fokus, där de anhöriga glöms bort. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan besitta förmåga att kommunicera med de anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även kunna informera och undervisa de anhöriga samt försäkra sig om att given information blivit förstådd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - ur ett anhörigperspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av sju kvalitativa artiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Studien bygger på sju kvalitativa artiklar och i resultatet framkom tre huvudkategorier samt fyra underkategorier. Huvudkategorierna innefattade behovet av förtroende för sjuksköterskan, behovet att bli sedd och behovet av att vara delaktig. Underkategorierna som utformades var kommunikationens betydelse, informationens betydelse, behovet av att bli uppmärksammad och behovet av att bli respekterad. Resultatet visade på sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i patientens vård- och händelseförlopp samtidigt som de ständigt bör hållas informerade kring patientens vård. Efter sjukhusvistelsen är det de anhöriga som tar på sig den största delen av patientens vård i hemmet. Det är därför extra viktigt att sjuksköterskorna informerar och kommunicerar med de anhöriga samt visar respekt gentemot deras vilja eller ovilja att vara delaktiga under patientens vårdtillfälle. Slutsats: Denna studie visar på att de anhöriga upplever bristande omvårdnad från sjuksköterskan. Sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i vården. Mer forskning bör bedrivas för att belysa sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga till personer med stroke. Detta för att fylla kunskapsluckorna och hjälpa sjuksköterskan att möta de anhöriga.

Syftet med föreliggande studie är att studera lärares upplevelser av att arbeta med barn inom autismspektrumtillståndet i grundskolan, och därav intervjuades åtta grundskollärare. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Följande teman Påverkan, Första mötet i karriären samt Socialt för barnet blev funna ur dataanalysen. Resultatet indikerar att majoriteten av lärarna kände sig oförberedda när de för första gången skulle möta ett autistiskt barn men efter detta första möte kände flertalet sig mer förberedda. Lärare påverkas både positivt och negativt av att undervisa ett autistiskt barn och lärare måste anpassa sig själva, sitt material, sin undervisning och sitt klassrum utefter det autistiska barnet. Stödet från skolan och lärarnas egna utbildningar upplevdes av majoriteten av lärarna som bristfällig. Läraren arbetar aktivt för att inkludera det autistiska barnet i klassen men de övriga eleverna påverkas både positivt och negativt av det autistiska barnets beteende. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning vilket är i stor grad överensstämmande med föreliggande studie, exempelvis då en samstämmighet mellan vikten av att ha ett bra samarbete med föräldrarna till barnet återfanns både i den föreliggande studien och i föregående.

<p>Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner. Vidare studier på området kan hjälpa patienter att få bättre behandling mot HIV/AIDS.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Inom sjukvården påträffas ibland patienter med stickrädsla. Vid planerad sjukvård finns ofta tid och möjlighet att organisera så att patienten får en så god omvårdnad som möjligt. Inom den akuta sjukvården kan dessa faktorer saknas.</p><p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte var att beskriva vilka problem som kan uppstå i omhändertagandet av patienter med stickrädsla och sprutfobi, i samband med ambulans- respektive anestesiologisk sjukvård och hur personalen hanterar detta.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien genomfördes på ett sjukhus och en ambulansstation i Mellansverige. Ambulanssjukvårdare, ambulans- och anestesisjuksköterskor deltog. En kvalitativ fokusgruppsintervjumetod med kvalitativ innehållsanalys av materialet användes.</p><p><strong>Resultat: </strong>Den personal som ingått i studien var eniga om att stickrädsla inte är ett stort problem. Vid möten med människor som har stickrädsla ansåg de att det är viktigt att ta sig den tid som situationen kan ge. Att som vårdgivare ge ett lugnt och tryggt bemötande och ha ett pedagogiskt förhållningssätt, som vid omvårdnad av barn.</p><p><strong>Diskussion: </strong>Stickrädsla kan vara uttryck för olika underliggande obehagskänslor inför sjukvården. Några specifika riktlinjer vad gäller patienter med stickrädsla tros ej vara möjligt då varje möte är unikt.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> akutsjukvård, kvalitativ metod, pedagogiskt förhållningssätt, sprutfobi.</p><p> </p>

<p>I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.</p><p>Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt. Det räcker inte att bara sälja produkten utan det är viktigt för organisationen att bygga upp ett förtroende med kunderna. Det är därför viktigt för företag att knyta sina produkter till något för att konkurrera bättre. Sponsring kan vara ett sätt för företagen att skapa en fördel gentemot konkurrenter vid affärsuppgörelser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringen av Färjestad BK och få en förståelse för hur idrottsklubben jobbar med sponsringen. Vi vill även undersöka samarbetet mellan idrottsklubben och företagen som sponsrar.</p><p>Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes via telefon och via besök på företagen. En intervju genomfördes även via mail.</p><p>Vi har kunnat dra slutsatsen att Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt då ishockeyklubben har ett gott rykte både organisatorisk och sportsligt. Aktörerna inom klubben uppfattas som väldigt trevliga och professionella. Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt främst genom att klubben anses ha ett bra anseende och inga skandaler förekommer inom organisationen.</p><p>Beroende på vilka mål och motiv företagen har med sponsringen ställer de olika krav på samarbetet. Det vanligaste motivet till sponsring är exponering av företagen. Alla undersökta företag vill förknippas med Färjestad BK då klubben har ett gott anseende. Många andra av de intervjuade företagen vill samarbeta med Färjestad BK så det gynnar samhället och dess invånare. Det framkommer tydligt att sponsorerna inte skulle gilla om Färjestad BK riskerar att skamfila sitt rykte genom till exempel dopingskandaler eller liknande. De mindre företagen tenderar att tänka mer med hjärtat.</p><p>Sponsringens värde är olika för företagen. Värdet beror på företagens motiv, mål och krav med sponsringen. Sponsringen gör att ett företag kan ha en viss fördel gentemot en konkurrent i ett affärsutbyte. Sponsring bidrar även till att skapa positiva attityder om det egna företaget, att synas med ishockeyklubben ger mycket tillbaka. Att synas med ett väletablerat varumärke stärker hela organisationen och bidrar till att gemene man kan få en mer positiv bild av företaget. Skapandet av nätverk är den största fördelen med sponsringen enligt de undersökta företagen.</p>

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner. Vidare studier på området kan hjälpa patienter att få bättre behandling mot HIV/AIDS.

Bakgrund: Inom sjukvården påträffas ibland patienter med stickrädsla. Vid planerad sjukvård finns ofta tid och möjlighet att organisera så att patienten får en så god omvårdnad som möjligt. Inom den akuta sjukvården kan dessa faktorer saknas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vilka problem som kan uppstå i omhändertagandet av patienter med stickrädsla och sprutfobi, i samband med ambulans- respektive anestesiologisk sjukvård och hur personalen hanterar detta. Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus och en ambulansstation i Mellansverige. Ambulanssjukvårdare, ambulans- och anestesisjuksköterskor deltog. En kvalitativ fokusgruppsintervjumetod med kvalitativ innehållsanalys av materialet användes. Resultat: Den personal som ingått i studien var eniga om att stickrädsla inte är ett stort problem. Vid möten med människor som har stickrädsla ansåg de att det är viktigt att ta sig den tid som situationen kan ge. Att som vårdgivare ge ett lugnt och tryggt bemötande och ha ett pedagogiskt förhållningssätt, som vid omvårdnad av barn. Diskussion: Stickrädsla kan vara uttryck för olika underliggande obehagskänslor inför sjukvården. Några specifika riktlinjer vad gäller patienter med stickrädsla tros ej vara möjligt då varje möte är unikt. Nyckelord: akutsjukvård, kvalitativ metod, pedagogiskt förhållningssätt, sprutfobi.

Statistiken visar att antal äldre kommer att fördubblas till år 2050. Många äldre kommer att vilja bo hemma och fler kommer att bo hemma. Därför är det centralt att påvisa vad den äldre som bor i eget boende anser livskvalitet är så att vårdpersonal kan hjälpa till att upprätthålla den. Syftet med studien var att belysa hur äldre personer som bor i eget boende beskriver sin livskvalitet. Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjuerna skedde med innehållsanalys. Livskvalitet är beskrivet med fyra kategorier: Samvaro ger känsla av god hälsa; tillgodoseende av fritidsaktiviteter; skapandet av nya kontakter samt känsla av trygghet. Att familj, hälsa, minnen och social samvaro påverkar livskvalitén positivts har lyfts fram i arbetet. Samt att trygghet är en del av livskvalitén.  Att som äldre kunna ha en fortsatt livskvalitet behöver den äldre ha ett boende som är praktisk, social samvaro, tillfredställande sysselsättning en stabil ekonomi samt en hälsa som den äldre kan hantera. För att få en klarare bild angående livskvalitet hos äldre bör fler studier göras med fokus ökad livskvalitet.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd. Analys av intervjuerna genomfördes med en tematisk innehållsanalys.Analysen resulterade i ett tema; Teamarbete innebär samarbete med olika professioner,patienter och deras anhöriga. Samt två huvudkategorier och sex subkategorier.Resultatet visade att skapandet av förutsättningar till en värdig död i hemmet var enprocess av engagerat teamarbete med planering och samordning av den palliativavården med olika yrkesprofessioner. Det framkom att samarbetet till de övriga i teametoch anhöriga hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades.Teamarbete med ett bekräftande förhållningssätt i palliativ hemsjukvård skapade ocksåstöd i svåra beslut och bidrog till samverkan i arbetet att ge en värdig död.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet. I slutsatsen framkom att ett kvalitetsledningssystem ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ett system som leder mot kvalitet, där alla görs delaktiga. Som stöd i kvalitetsarbetet föreslogs befintliga modeller och teorier.