Syftet med studien är att undersöka hur språkfrämjande arbete uttrycks i musikundervisning i förskolan. Studien utgår efter hur förskollärarna arbetar med musik i språkutvecklande syfte, hur musikundervisning utformas i verksamheten samt hur pedagogerna reflekterar på sina möjligheter att undervisa i musik utifrån egna kompetenser. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori och begreppen assimilation, ackommodation och ekvilibrium som han grundar sina resonemang på. Assimilation innebär att barnen först skapar sig en uppfattning och gör det i handling innan de tar till sig ny kunskap, nästa steg blir att barnen har fått sin uppfattning och det är just då ny kunskap kan läras in, eftersom det sker  ackommodation. Ekvilibrium innebär balans mellan assimilation och ackommodation, där barnet skapar sig en uppfattning av sina tankar i förhållande till omvärlden. Majoriteten av barn uppskattar musik och blir glädjefulla. Att arbeta med musik i språkfrämjande syfte skapar goda förutsättningar till att främja den språkliga utvecklingen hos barn. Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare har en positiv inställning kring musikens användning i undervisningen. Ingen av förskollärarna arbetar specifikt med musik i språkutvecklande syfte men de kan se att arbeta med musik bidrar till och fungerar som språklig stimulans. På förskolan Månen har förskollärarna observerat att barnen blir mer glädjefulla när det används musik i undervisningen. De har lyft fram musikens positiva påverkan till ledningen som stöttat förskollärarna på Månen att starta upp en gemensam musikstund där alla barnen på avdelningarna kan närvara. Förskollärarna på Månen känner fullt förtroende för ledningen och menar om de ger en motivering till varför de ska arbeta med ett specifikt material och ämnesområde i undervisningssyfte stöttas de av ledningen. På förskolan Solen har förskollärarna inte ställt frågor till ledningen om musik i undervisningen men de arbetar kontinuerligt med musik dagligen utifrån barnens intresse och behov. Slutsatsen av vår studie är att förskollärarna inte har arbetat med musik i språkfrämjande syfte, men de har varit medvetna om att det är ett bra komplement att använda  för att utveckla barnens språk.   Nyckelord: kvalitativ metod, musik, språkutveckling, undervisning

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma. Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp. Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur? Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

<p>Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig. Cheferna på företag utan HR-funktion prioriterade verksamhetsfrågor i större utsträckning och upplevde viss mental stress när de kände sig osäkra i sina HR-kunskaper och därmed ibland inte kunde hantera personalfrågor som dök upp.</p>

<p>Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes. Mina slutsatser är att upplevelsen av ägarbyte skiljer sig avsevärt beroende på vilket land eller kultur som gjort förvärvet men att svenska företag upplevs som mindre hierarkiska med lägre maktdistans, samt att det på dessa förespråkas autonomi, dvs. mer självständigt arbete.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och en av våra största folksjukdomar. Cirka 30 000 personer drabbas årligen av stroke i Sverige. Stroke kan ge upphov till allvarliga konsekvenser som personerna måste leva med. Att kroppsförmågan försämras på grund av stroke är vanligt och leder till att personerna inte klarar av att utföra sina dagliga aktiviteter. Att inte klara av att utföra dessa aktiviteter leder till försämrad livskvalitet för personerna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en insikt i personernas livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter stroke.  Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju stycken artiklar med kvalitativ design. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analys av artiklar genomfördes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt tre underkategorier. Kategorierna innefattade Konsekvenser av stroke, Relationella och sociala svårigheter och möjligheter och Motivation till ett bättre liv. Underkategorier som utformades var Att förlora sin identitet, Att vara beroende och förlora självständighet samt Att inte orka och vara oviss. Resultatet visade att stroke hade en negativ inverkan på personernas liv och gav dem en försämrad livskvalitet. Personerna kände att de hade förlorat sin identitet till följd av den förlorade förmågan att utföra de aktiviteter som de klarat av att utföra innan de drabbades av en stroke. På grund av handikappen var personerna tvungna att förlita sig på andra, vilket resulterade i en förlorad självständighet. I resultatet framkom även att de personerna som satte upp mål och hade framsteg i sin rehabilitering använde det som motivation till att bli bättre. Slutsats: Denna studie visar att personerna som drabbats av en stroke får en förändrad livsvärld och upplever en försämrad livskvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskan får en inblick i personernas livsvärld för att kunna utveckla vården och förbättra situationen för de strokedrabbade personerna.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att många önskar att få vård i sitt egna hem i livets slutskede. Närstående vill vara delaktiga i omvårdnaden och gör en stor del av arbetet men det är mycket krävande och känslofyllt och de är i stort behov av stöd för att inte löpa risk att slita ut sig. Vikten av ett omfattande stöd till de närstående är en av de fyra palliativa hörnstenar som utvecklats för att utgöra verktyg för vårdpersonal att arbeta efter. Syfte: Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal när en person som står denne nära vårdas palliativt i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Analysen är en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull personal ger stöd, Känslomässigt stöd och Avlastning ger stöd följt av tre respektive två underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Denna litteraturstudie gav en inblick i vad närstående i den palliativa vården upplever som stöd från vårdpersonalen. Det visade sig att när kompetens, information samt delaktighet samverkade så ökade det möjligheten för närstående att känna kontroll över situationen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att många önskar att få vård i sitt egna hem i livets slutskede. Närstående vill vara delaktiga i omvårdnaden och gör en stor del av arbetet men det är mycket krävande och känslofyllt och de är i stort behov av stöd för att inte löpa risk att slita ut sig. Vikten av ett omfattande stöd till de närstående är en av de fyra palliativa hörnstenar som utvecklats för att utgöra verktyg för vårdpersonal att arbeta efter. Syfte: Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal när en person som står denne nära vårdas palliativt i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Analysen är en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull personal ger stöd, Känslomässigt stöd och Avlastning ger stöd följt av tre respektive två underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Denna litteraturstudie gav en inblick i vad närstående i den palliativa vården upplever som stöd från vårdpersonalen. Det visade sig att när kompetens, information samt delaktighet samverkade så ökade det möjligheten för närstående att känna kontroll över situationen.

Bakgrund: I Sverige genomförs cirka 3500 amputationer per år och de flesta utförs på nedre extremitet. Globalt sett utförs amputation främst på grund av trauma och i Sverige är den vanligaste orsaken perifer cirkulationssvikt. Amputation ändrar patienters kroppsuppfattning och sätt att se på världen. Det är via kroppen vi förhåller oss till världen och det innebär att kroppen har betydelse för vår identitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: Studien var utformad som en systematisk litteraturstudie. Genom sökning i databaserna cinahl, pubmed och psycinfo valde vi ut sju vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades enligt SBU:s granskningsmall. Kvalitativ metod och innehållsanalys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström (2015). Resultat: I analysen identifierades fem kategorier; att sakna vägledning, att isolera sig, att förlora sin självständighet, att få stöd och att acceptera sin situation. Patienter upplevde att vårdpersonal gav otillräcklig information om de förändringar amputation kunde medföra samt att deras roll och självbild förändrades efter ingreppet. Att få stöd och att acceptera sin situation visade sig underlätta patienternas livssituation. Resultatet diskuterades utifrån begreppet levd kropp. Slutsats: Information visade sig ha betydelse för patienternas återhämtning. Amputation av nedre extremitet kunde leda till en förändrad roll och självbild. Därför var det viktigt för patienter att försöka acceptera och anpassa sig till sin nya kropp. Patienter upplevde till viss del kunskapsbrist och otillräcklig information från vårdpersonalens sida. Ett behov av vidare forskning om patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet uppmärksammades.

This bachelor thesis is a study of how librarians from five public libraries are working and perceive their role in the integration process. The purpose is to gain a deeper understanding of how librarians discusses about working with refugees. Qualitative interviews are used as a method to answer my questions and the theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard &amp; Skot-Hansen´s "The four space" model, which sees the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. Five categories emerged from the empirical data about the librarians view of the library as a meeting place, the librarians supporting role in the integration process, the interaction between internal and external actors, media supplies and integrative activities. The analysis showed that especially three of the four categories based on The four spaces model were prominent; library as an inspiration space, learning space and meeting space. These three were discussed on the basis of an overall concept of the library as a living room. The least prominent category was library as a performative space. Respondents see their role in the integration process as a part of a democratic society, which means that the library is an open, public meeting place where people have access to information, learning and culture. Librarians highlighted three obstacles in their efforts in the integration process, which was about the lack of time, lack of resources and language skills.