Alltsedan de stigande sjukfrånvarotalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har olika aspekter av sjukskrivningsprocessen belysts i forskningen. Relativt lite har dock undersökts om de sjukskrivnas egna upplevelser. Syftet med föreliggande studie var att utifrån ett processinriktat perspektiv studera långtidssjukskrivnas erfarenheter och upplevelser av kontroll och handlingsutrymmen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex individer som befunnit sig i sjukskrivning i minst 180 dagar bearbetades genom Grundad Teori. Av analysen framgick att de långtidssjukskrivna upplevde kontrollförlust kopplad till sin sjukdom och regelverket i rehabiliteringsgången. Vidare kände de kontrollförlust i mötet med vård- och myndighetsutövare. Slutligen upplevde de kontrollförlust genom att deras tid förvaltades av andra. Långtidssjukskrivnas upplevelser kan därmed förstås utifrån begränsade handlingsutrymmen i både tid och rum.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genom en kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik i den dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv och sociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under fem tillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolan använde sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften. Genom barnens samspel med varandra eller tillsammans med pedagogen formades det musikaliska aktiviteter hos barnen. Under observationstillfällena använde sig barnen och pedagogerna av musiken både vid planerade musikaliska aktiviteter och mer spontana musikaliska aktiviteter. I resultatet delade vi även in observationerna i dessa två teman: planerade musikaliska aktiviteter och spontana musikaliska aktiviteter. Sedan analyserade vi resultatet utefter vilket syfte aktiviteterna skulle kunna ha vid de olika situationerna. Vårt arbete kan användas utav pedagoger för att de själva ska få syn på eller reflektera över sin musikverksamhet på förskolan.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta. Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt. Det räcker inte att bara sälja produkten utan det är viktigt för organisationen att bygga upp ett förtroende med kunderna. Det är därför viktigt för företag att knyta sina produkter till något för att konkurrera bättre. Sponsring kan vara ett sätt för företagen att skapa en fördel gentemot konkurrenter vid affärsuppgörelser. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringen av Färjestad BK och få en förståelse för hur idrottsklubben jobbar med sponsringen. Vi vill även undersöka samarbetet mellan idrottsklubben och företagen som sponsrar. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes via telefon och via besök på företagen. En intervju genomfördes även via mail. Vi har kunnat dra slutsatsen att Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt då ishockeyklubben har ett gott rykte både organisatorisk och sportsligt. Aktörerna inom klubben uppfattas som väldigt trevliga och professionella. Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt främst genom att klubben anses ha ett bra anseende och inga skandaler förekommer inom organisationen. Beroende på vilka mål och motiv företagen har med sponsringen ställer de olika krav på samarbetet. Det vanligaste motivet till sponsring är exponering av företagen. Alla undersökta företag vill förknippas med Färjestad BK då klubben har ett gott anseende. Många andra av de intervjuade företagen vill samarbeta med Färjestad BK så det gynnar samhället och dess invånare. Det framkommer tydligt att sponsorerna inte skulle gilla om Färjestad BK riskerar att skamfila sitt rykte genom till exempel dopingskandaler eller liknande. De mindre företagen tenderar att tänka mer med hjärtat. Sponsringens värde är olika för företagen. Värdet beror på företagens motiv, mål och krav med sponsringen. Sponsringen gör att ett företag kan ha en viss fördel gentemot en konkurrent i ett affärsutbyte. Sponsring bidrar även till att skapa positiva attityder om det egna företaget, att synas med ishockeyklubben ger mycket tillbaka. Att synas med ett väletablerat varumärke stärker hela organisationen och bidrar till att gemene man kan få en mer positiv bild av företaget. Skapandet av nätverk är den största fördelen med sponsringen enligt de undersökta företagen.

I takt med att samhället och hälso- och sjukvården förändras torde det vara så att ledare ständigt hanterar minskade resurser som kan påverka arbetsförhållanden. I en tid då behovet av engagerade medarbetare är som störst, är arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhållningssätt och handlingar påverkas av förväntningar, krav och faktiska förhållanden på arbetet. Ledarskapet måste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstår på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har valts. I intervjuerna utkristalliserade sig sju kategorier: omsorg om medarbetarna, tillit till medarbetarna, öppet tillåtande klimat för medarbetarna, bekräfta medarbetarna, skapa delaktighet för medarbetarna, ge möjligheter till kompetens för medarbetarna och tydlig styrning i verksamheten för medarbetarna. Materialet analyserades och bearbetades. Materialet i studien var med en geografisk spridning med sex chefer från båda könen i åldrarna 30 till 58 år. Respondenterna har ansvar för olika verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Respondenternas svar överraskade då författarnas erfarenhet är att många chefer idag inte alltid har förutsättningar att kunna vara närvarande hos medarbetarna på arbetsplatsen. Första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap att vara närvarande, att stimulera medarbetarna och att inge förtroende.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:•Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning?•Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen?•Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut?•Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut?•Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta. Denna teoretiska utgångspunkt fann vi i Göran Lindes bokDet ska ni veta!Det verktyg som den innehåller, som har brukats i denna studie, är läroplansteorin.Våra resultat visar att tiden som läggs på kostundervisningen inte räcker till. Det framkommeräven att den nuvarande läroplanen anses vara svårtolkad och att detta leder till svårigheter gällande val av innehåll i undervisningen om kost. Det finns även en problematik gällande tillgång till lokaler att bedriva den teoretiska undervisningen och utmaningen gällande att möta elevers olika kunskaps-och intressenivåer beskrivs som komplicerad

No description available.

Titel: Stat i världen – En studie av Islamiska staten i förhållande till begreppet stat  Kurs: Statsvetenskap C, Mittuniversitetet, vårterminen 2015 Författare: Zophie Lif Nyckelord: Statsvetenskap, Islamiska staten, stat, begreppsdefinition, kvalitativ metod Bakgrund Islamiska staten är en av flera islamistiska rörelser som på senare tid vunnit stora politiska och territoriella framgångar. Organisationen utmärker sig genom att göra anspråk på ett världsomspännande kalifat som ska omfatta hela världens muslimska befolkning.I västvärlden har Islamiska staten främst uppmärksammat för sitt extrema våld, medan de i Mellanöstern av många grupper uppfattas som möjliga makthavare. Syfte Uppsatsens syfte är undersöka om och i vilken utsträckning Islamiska staten teoretiskt kan definieras som en stat. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i frågeställningen "Om och i vilken utsträckning kan Islamiska staten i teoretisk mening definieras som en stat?" Metod Undersökningen är en kvalitativ textanalys, där Islamiska staten prövas mot begreppet stat såsom det definieras av Max Weber. Det empiriska materialet analyseras utifrån en kategorisering av Webers teori. Resultatet har visat att Islamiska staten delvis, om än inte fullt ut, uppfyller Webers kriterier för en stat. Slutsats Studien visar att Islamiska staten, helt eller delvis, uppfyller vissa av de preciserade kriterier som definierar en stat. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att Islamiska staten av idag inte i tillräcklig utsträckning uppfyller villkoren för en stat, men samtidigt att det inte går att utesluta att organisationen en dag kommer att uppnå det målet. / <p>2015-06-03</p>

Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk försämring av personens kognitiva funktioner och ökar till följd av den åldrande befolkningen. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och sjuksköterskans omvårdnad är en betydande del för personens känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturöversikten utformade två huvudteman: En känsla av förlust och En känsla av meningsfullhet. Personer med demenssjukdom upplever negativa känslor till följd av förluster av förmågor men med strategier och stöttning från sjukvården kan de leva ett meningsfullt liv trots sin sjukdom. Slutsats: Genom att få förståelse om de olika demenssjukdomarna och komplettera med personens subjektiva upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan bidra till en god och anpassad omvårdnad.

Bakgrund: Klagomål är en indikator på kvaliteten och säkerheten på hälso- och sjukvården. Klagomål som inkommer till patientnämnderna ökar och 26 procent av dessa är riktade mot primärvården. Klagomål riktade mot sjuksköterskor handlar om deras icke-vårdande attityder. Teoretisk referensram: Lidande är en del av människans liv. Det finns lidande som inte kan elimineras och sedan finns det onödigt lidande. Vårdlidande är ett exempel på onödigt lidande. Vårdlidande är lidande kopplat till vårdsituationen. Vårdlidande är inte fullständigt klarlagt och ämnet behöver studeras vidare. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva orsaker till patientnämndsärenden från kategorin ”kommunikation”. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Patientnämndsärenden inrapporterade av både patienter och närstående som gällde den offentliga primärvården (n=71), vilka av patientnämndens handläggare hade sammanfattats och sorterats in under kategorin ”kommunikation” bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till klagomålen delades in i fem kategorier. Dessa kategorier var: ”att vara avvisad”, ”att vara obekräftad”, ”att vara oviss”, ”att vara eller inte vara ansvarig” samt ”att uppleva felaktigheter”. Slutsats: Klagomål på den offentliga primärvården handlade om brister i hälso- och sjukvårdspersonalens vårdande. Vårdpersonalen behöver hänvisa istället för att avvisa patienter och närstående. Dessutom behöver vårdpersonalen bli bättre på att lyssna och undvika att ifrågasätta. Patienter och närstående är beroende av vårdpersonalens befogenheter och vill vara delaktiga i vården. Patienter och närstående vill få vård på ett respektfullt sätt och vill inte känna sig osäkra.

Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenter uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande i sin utbildning. Metoden som användes var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Urvalet bestod av fyra deltagare på Karlstads universitet och valdes ut genom bekvämlighetsurval. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att det finns en mängd faktorer som sammanfattar studenters syn och erfarenheter av delaktighet och inflytande inom utbildning. De viktigaste punkterna bland dessa är möjligheten att aktivt visa delaktighet i den direkta undervisningen, att visa missnöje genom att ta kontakt med kursansvariga eller andra utomstående parter, samt att Coronapandemin har påverkat möjligheterna för delaktighet och inflytande. / The purpose of the study was to examine university students views and experiences on participation and influence in their education. The method that was chosen was qualitative method in the form of semi-structured interviews which was analyzed with thematic analysis. The sample consisted of four participants from Karlstad University and was chosen through convenience sampling. The conclusion that could be drawn was that there is a large variety of factors that implicate students views and experiences of participation and influence in education. The most important of these are the opportunity to actively show involvement in the direct education, to show dissatisfaction by contacting course coordinators or other external parties, and lastly that the Corona pandemic has affected the opportunities for participation and influence.