Syftet med studien är att öka kunskapen om hur storleken på barngruppen och personaltätheten påverkar kvaliteten i förskolan. I studien ställs frågor om vilka vetenskapliga argument det finns gällande storleken på barngruppen i förhållande till kvaliteten i förskolan samt om personaltätheten spelar någon roll för kvaliteten i förskolan enligt den undersökta vetenskapliga diskussionen. Studien är en meta-analys av tidigare gjord forskning för att besvara de forskningsfrågor som ställs i arbetet. Jag kan efter avslutad studie konstatera att det är bra att barngrupperna inte är allt för stora i förskolan. Detta för att gynna både den kognitiva utvecklingen som den personliga och sociala utvecklingen. Det är framför allt yngre barn och barn i behov av särskilt stöd som gynnas av att barngrupperna inte är allt för stora. Jag kan konstatera att även personaltätheten är en viktig faktor för kvaliteten i förskolan. Men dock inte en lika viktig som barngruppens storlek.

Syfte: Målet med rapporten är att utforma ett alternativt lönesystem till dagens ackordslönesystem för att motivera medarbetarna till ett mer kvalitetsinriktat arbete. Idag uppkommer ofta fel i byggproduktionen och dess grundorsak är i många fall brist på motivation. Genom att utforma ett lönesystem som gynnar kvalitetsinriktat arbete ska antal fel minimeras. Metod: Genom ett kvalitativt arbetssätt i from av intervjuer med personer med olika befattning i byggbranschen och litteraturstudier har ett alternativt lönesystem utformas med ett större fokus på kvalitet. Resultat: I rapporten har slutsatsen gjorts att det behövs en hög rörlig del i lönen som utgörs av kvalitet och snabbt arbete, detta för att skapa motivation. Systemet är uppbyggt för att skapa en större noggrannhet bland hantverkarna genom att belöna kvalitetsinriktat arbete. Systemet är uppbyggt med tre delar, det är en fast del, en kvalitetsdel och en ackordsdel. Kvalitetsdelen kommer att bedömas genom förbesiktningar. Ackordsdelen kommer att bedömas utifrån satta enhetstider som jämförs med den tid det tar att utföra ett arbetsmoment. Den fasta delen är lägre än i tidigare lönesystem för att skapa motivation. Konsekvenser: Dagens ackordslönesystem har ett fokus på snabbt och effektivt arbete. Detta kommer att finnas kvar då det skapar driv och engagemang som bidrar till ökad motivation. Det alternativa lönesystemet kommer medföra noggrannhet som också gynnar kvalitén. Detta kommer också leda till mindre antal fel och därför lägre kostnader under garantitiden för byggföretagen. Begränsningar: Arbetet begränsas av att intervjuer som ligger till grund för utformningen av systemet endast genomförts på ett företag. De åsikter som gavs behöver inte vara generella på hela på hela marknaden. Nyckelord: Ackordslöner, kvalitet, felorsaker, motivation.

<p>Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.</p>

<p>Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.</p>

<p><p>Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning.</p><p>Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap?</p><p>Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget.</p><p>Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd.</p><p>Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där.</p><p>Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.</p></p>

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.

Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning. Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap? Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget. Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd. Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där. Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.

Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.

Syfte: Vi vill genom vår studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjälp av ServQual – modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som båda mäter kvalitet. Vi vill även jämföra de båda kvalitetsundersökningarnas syn på kvalitet samt hur de ser på eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mäter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mäter teknisk kvalitet. Frågeställningar: Är synen på vad som är kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar? Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN – rapporten dvs. ServQual samt den totalkvalitetsbild som Grönroos presenterar? Vad finns det för möjligheter för kunden att utvärdera tjänsten gymnasieutbildning och är denna utvärdering relevant för kunden? Teori: Inom tjänstemarknadsföring finns många teorier avseende kvalitetsmätning. Vi har tagit fasta på två av dessa, ServQual –metoden och Totalkvalitetsmodellen. Emperi: Studien grundar sig på sekundärempiri i form av kvalitetsundersökningar hämtade från Linköpings kommun samt Skolverket. Resultat: Vi finner i våra resultat en ringa koppling mellan berörda teorier och tidigare genomförda undersökningar. Vi upplever att uppfattningen av kvalitet är liknande mellan båda undersökningarna, men att denna stämmer dåligt överrens med vad som presenteras i ServQual respektive totalkvalitetsmodellen. En stor anledning till detta är att eleven, i motsats till vår syn, inte definieras som kund i tjänstesituationen

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn har förutsättningar att växa upp under trygga förhållanden. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har över tid blivit alltmer specialiserad med motivering att höja kompetensen. Om organisationsform kan kopplas till kvalitet specifikt i barnavårdsutredningar är i liten utsträckning forskat om. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka om det utifrån organisationsform kan finnas kvalitetsskillnader i barnavårdsutredningar avseende tillämpning av barnperspektiv samt handläggning utifrån lagar och föreskrifter. Fyra kommuner med olika organisationsmodeller representeras; personbunden specialisering, problembaserad specialisering, integrerad samt multispecialiserad organisationsmodell. Utifrån dokumentanalys har fem utredningar i varje kommun granskats. Databearbetning utifrån innehållsanalys utmynnade i tre teman; barnets delaktighet, behovsbedömning samt dokumentation och struktur. Resultaten uppvisar ett grundläggande barnperspektiv i utredningarna men konkret tillämpning av barnperspektiv skiljer sig åt. Den integrerade organisationsmodellen är den vars utredningar i störst utsträckning tillvaratagit och tillmätt barnets åsikter betydelse. Störst brister i tillämpning av barnperspektiv uppvisar den personbundna samt multispecialiserade organisationen där barnet inte varit delaktig i beslut om insatser som rör denne. Dessa utredningar är även de som bedöms ha störst brister i tillämpning av regelverk som syftar till att stärka barnets rättigheter. De slutsatser som kan dras utifrån de utredningar som granskats är att det finns kvalitetsskillnader, men eftersom bakomliggande faktorer inte undersökts går det inte att avgöra huruvida dessa skillnader kan härledas specifikt till organisationsform. Eftersom flera faktorer kan spela in och påverka kvalitet är organisationsform inom IFO ingen garanti för god kvalitet i barnavårdsutredningar.