41 |
Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivningNilsson, Malin, Eriksson, Carola January 2008 (has links)
Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning. Studien genomfördes på en hälsocentral i Gästrikland. Totalt granskades 100 datajournaler med hjälp av en utvecklad granskningsmall. De områden som granskades var: kontaktorsak, mål, omvårdnadsåtgärder och uppföljning. Resultatet visade att sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning har vissa brister och den inte till fullo följer gällande författningar. Resultatet visade att i samtliga journaler var kontaktorsaken för telefonrådgivningen dokumenterad. Dokumenterade mål för omvårdnaden däremot, var endast dokumenterat i en av de hundra journalerna. Omvårdnadsåtgärder utifrån kontaktorsak var dokumenterade i de alla flesta fall och i hälften av journalerna var omvårdnadsåtgärderna också tydligt beskrivna. Däremot var uppföljningen av omvårdnadsåtgärderna endast dokumenterat i en av hundra journaler. Texten var lättläst och lättförståelig i de flesta av journalerna och de flesta av anteckningarna var signerade. Resultatet visar vidare att VIPS sökord för problem och åtgärder inte användes i omvårdnadsdokumentationen i någon större utsträckning. Sammantaget visar resultatet att vissa delar av sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning behöver förbättras för att säkerställa kvaliteten i omvårdnadsarbetet. / The purpose of the study was to describe the quality of nursing documentation at telephone counselling. The study was carried out at a health care centre in Gästrikland, Sweden. With help of a viewing instrument the authors reviewed 100 patient records. The fields which were reviewed was: the reason for contact, nursing goal, nursing intervention and nursing outcome. The result indicated that nurses´ nursing documentation at telephone counselling had some lacks and that it doesn't comply with the current legislation. The result indicated that the cause of contact was documented in all 100 of the patient records. Nursing goal was only documented in one of the 100 patient records. The reason for contact was documented in most of the records and nursing intervention was clearly described in half of the records. However the follow-up of the nursing intervention was only documented in one of the 100 patient records. In most of the records the text was easy to read and easy to grasp and most of the notes were signed. Further the result shows that VIPS-keywords for problems and intervention were not used in any major extent in the nursing documentation. In conclusion result shows that parts of the nurses´ documentation at telephone counselling are in need of enhancement to secure the quality of nursing care.
|
42 |
Kvalitet i revisionen : Hur definieras kvalitet och hur den uppnåsAlexeyeva, Irina, Lindkvist, Ylva January 2009 (has links)
På revisionsmarknaden finns det många små och stora företag som utför samma kärntjänst revision. Konkurrensen är stor och därför är frågan om kvalitet är mycket viktig för revisionsbyråerna. Forskare tar upp frågan då och då under de senaste decennierna men det råder dock oenighet i frågan vad revisionskvalitet är. Problemet kan bero på att revisionen har en mängd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieägare, och de krav som intressenterna ställer kan skilja sig. En annan anledning till forskarnas oenighet i frågan om revisionskvalitet kan vara att forskarna betraktar fenomenen från olika perspektiv. Francis, Simon, Palmrose och Turpen analyserar kvalitetsdimensioner i relation till prisskillnader mellan byråerna. Andra studerar kvalitet genom att undersöka skillnader mellan olika revisionsbyråer. Skillnader kan t.ex. gälla revisionsbyrå storlek, arbete med personalen o.s.v. Behn, Carcello, Mock och Samet undersöker kvalitet från beteendeperspektiv. Vikten av att kunna bilda och upprätthålla goda relationer med kunderna är allmänt accepterat bland revisorerna. Revision är en tjänst som består till en viss del av kontakter med kunderna. Kvalitet av revisionen kan alltså påverkas av dessa kontakter. Därför är det viktigt att rikta mer uppmärksamhet på servicerelaterade aspekter och utforska hur de påverkar kvalitet av revisionsprocessen. Syftet med studie är att utforska hur revisionsbyråer definierar begreppet kvalitet och dess beståndsdelar. Genom att få förståelse av begreppet syftar författarna också till att utveckla huvudlinjer för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Det teoretiska perspektivet skapades genom att använda teorierna om revision, kvalitet, tjänstekvalitet och revisionskvalitet. Det teoretiska perspektivet byggdes upp på det sättet som skulle öka läsarens förståelse av ämne och skapa en helhet. För att uppfylla uppsatsens syfte genomfördes det kvalitativa undersökningen med personliga intervjuer. För undersökningen valdes stora internationella revisionsbyråer. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med kvalificerade revisorer som var genomförda på kontoren i Umeå. Studien visar på vissa skillnader i definitionen av kvalitet. De viktigaste bitarna i definitionen som framkommit i undersökningen är dock kunskap om kundernas behov och förväntningar och kompetens hos personalen. Andra viktiga dimensionerna för god kvalitet är oberoende och branscherfarenhet. För att åstadkomma hög kvalitet behövs det en grund i form av gemensamma värderingar som påverkar personalen så att de blir tjänstevilliga och kundinriktade. Vidare behövs det kontinuerlig utveckling av personalen. Det kan vara behovsanpassad utbildning och ständig upprätthållning av personalen om alla nyheterna i revisionsprocessen. Korta kommunikationsvägar mellan medarbetarna, som möjliggör snabb kommunikation och feedback, är en tredje nödvändig villkor för ett framgångsrikt arbete med kvalitet. Sist men inte minst vill vi nämna kunskap om kundernas behov och förväntningar som utgör en nödvändig förutsättning för att åstadkomma hög kvalitet av revisionstjänsten.
|
43 |
Medarbetarskap: kärnan till en hög servicekvalitet? : En flerfallsstudie kring förhållandet mellan en hög servicekvalitet, medarbetarskap och ledarskapTelander, Emelie January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att analysera förhållandet mellan tre inom detaljhandeln väsentliga områden; ledarskap, medarbetarskap och service. En allt större konkurrens på den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav från konsumenterna, innebär stora påtryckningar på branschens butiker. De som i första hand möter de förändrade kraven är butikernas medarbetare, vilka således utsätts för allt större press från flera håll. För samtidigt som konsumenterna ställer högre krav på servicen som medarbetarna förmedlar, växer företagens interna krav på att göra butikerna så konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir då ofta en begränsad bemanning och färre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare. Forskning på området för service och servicekvalitet framhåller ett stort värde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsättning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpå forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete. Samtidigt visar emellertid flera studier från såväl Handelsanställdas förbund som Handelns utredningsinstitut att det råder en negativ utveckling vad gäller medarbetarnas arbetssituation i branschen. Den otrygghet och stress på grund av begränsad bemanning och högre interna krav som medarbetarna förmedlar, tyder på att forskningens övertygelse om medarbetarnas betydelse ännu inte har nått företagen på marknaden.Med detta som underlag har jag genom en kvalitativ flerfallsstudie analyserat hur tre enskilda butiker arbetar med servicekvalitet och i vilken utsträckning detta görs med fokus på medarbetarskap och intern marknadsföring. Studien berör även de interna relationernas betydelse för att utveckla en bättre service, vilket enligt forskningen är en utgångspunkt för att skapa ett väl fungerande medarbetarskap. Uppsatsen bygger således på tre fallstudier vilka analyserats med utgångspunkt i två intervjuer per butik, med en butikschef och en medarbetare. De slutsatser som dragits efter att ha genomfört studien kan sammanfattas i tre områden: Det finns ett starkt samband mellan motivationsnivån och viljan att utvecklas. Butikschefer och medarbetare har lätt för att förlika sig med en rådande situation. Butikschefernas roll är förändrad.
|
44 |
Finn fem fel : Ett verktyg för återmatning och hantering av fel i SDE's monteringKarlsson, Maija January 2008 (has links)
Examensarbetets syfte är att utforma rutiner och verktyg för att säkerställa att relevant information om allvarliga och frekventa problem når föregående processer. Den information som föregående processer tar emot ska vara av sådan karaktär att de vet vad de ska fokusera på i sitt förbättringsarbete. Strävan har varit att ta fram ett felrapporteringsverktyg där alla fel som påträffas i produktionen ska kunna gå att rapporteras in. Utifrån den datainsamling som har gjorts via sekundär- och primärdata har den information som ska rapporters in tagits fram. Felrapporteringen ska ske i en Lotus Notes databas, detta för att programmet redan finns inom SDE`s väggar. De fel som hittas och rapporters in i felrapporteringsverktyget riktas var och en mot ett ansvarigt område. Tillexempel om det fattas ett hål på en artikel och det hålet finns med på ritningen riktas felet mot inköp. Varje ansvarigt område ska månadsvis skriva ut och åtgärda sina tre ”fem i botten” scorecard i kategorierna konsekvens, kostnad och frekvens. Fem i botten scorecarden bygger på paretoprincipen, det betyder att scorecarden visar de fem största felen varje månad i de tre olika kategorierna. Den information som loggas in i felrapporteringsverktyget kommer även att vara ett reklamationsunderlag då inköp står som ansvarigt område. Dataanalysen kommer att göras i ett Business Intelligence verktyg som heter QlikView. Detta för att QlikView på ett smidigt sätt tar data från en eller flera databaser och gör det möjligt för användaren att snabbt och enkelt analysera informationen.
|
45 |
Kvalitet, erfarenheter och förbättringar i Försvarsmaktens insatsverksamhet.Larsson, Jonas January 2011 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier studera hur erfarenheter omsätts till förbättringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet så att rätt kvalitet kan uppnås. För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjälp av textanalys och intervjuer jämförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbättring för att uppnå rätt kvalitet på förbandsproduktion och insatsförband. Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsättningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rätt kvalitet men det finns brister i förutsättningarna för att systematiskt använda erfarenheter för att utvärdera, anpassa och förbättra kvaliteten på insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta är att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter från insats och förbandsverksamheten. Detta innebär också att behovet av anpassning och förbättringar inte kan identifieras baserat på ett brett underlag av erfarenheter från verksamheten underifrån. Kopplingen mellan förbättring av kvalitet och planering är otydlig vilket innebär att förändringar av förbandsspecifikationer och målsättningar inte är helt säkerställt när behov identifierats efter erfarenhetsanalys.
|
46 |
"-Hoppsan, här fick jag en timme? Vad ska jag göra då?" : En undersökning om hur pedagoger tar tillvara tiden med och utan barn.Lindström, Carina, Carlsson, Pia January 2011 (has links)
SAMMANFATTNING Pia Carlsson & Carina Lindström "- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?" En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn. "- Oops, here I was given an hour, what should I do?" A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children. Antal sidor: 39 Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med åtta för-skollärare och två förskolechefer, har vi undersökt vilket syfte de ser med planeringstid samt hur de organiserar denna för att kunna uppfylla uppdraget. Resultatet visar att det gäller att ta vara på tiden på ett flexibelt sätt och tänka utanför boxen och se uppdraget i sin helhet. Vi tyck-er oss också se början till förändring av inställningen till kvalitetsarbetet som betydelsefullt för utveckling av pedagogisk medvetenhet och därmed pedagogisk kvalitet.
|
47 |
Pedagogisk dokumentationStadling, Irma January 2012 (has links)
In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation. My question formulations are: How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school? Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation? How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool? In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning. The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose. My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children’s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010
|
48 |
Kvalitetssäkringsproblematik i den privatiserade svenska familjerådgivningen / Difficulties with quality assurance in the privatised Swedish family counsellingLagerberg, Sofia, Eriksson, Emelie January 2012 (has links)
The purpose of this article is to examine issues concerning quality assurance in the Swedish family counselling. To obtain the purpose following factors have been analysed: what kind of requirements/criteria are put on the companies/practitioners, what the respondents think about the lack of common standards and criteria and their opinions concerning “Lagen om valfrihetssystemet”. Monitoring of criteria, privatisation and increased competition are other factors that have been analyzed. The material was obtained from the family counsellors own association and was analyzed in the light of previous research and theories regarding the quality of family counselling however we also considered theories about quality within social work in general. To get the practitioners' opinions we did a qualitative study with five semi-structured interviews. We constructed an analysis from the material and interviews where the answers and the retrieved data were linked together. The results show that family counsellors wanted common quality standards, local authorities should be better at checking the family counsellors and that privatisation has given unserious practitioners access to the market. / Artikeln syftar till att undersöka kvalitetssäkringsproblematiken i den svenska familjerådgivningen. Vi har sett till tidigare forskning samt gjort en kvalitativ studie med yrkesverksamma.
|
49 |
Vad ska vi ha fritids till? : -en kvalitativ textanalys om lärandets förutsättningar i fritidshemmet.Bokelund, Pernilla, Åkerfeldt, Lina January 2010 (has links)
Sammanfattning Det började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem. Vi valde det här dokumentet för att vi ansåg att det skulle kunna ge oss svar på våra frågor och ge en djupare förståelse av fritidspedagogens yrkesroll och arbete. Vårt resultat visar att fritidspedagogens arbete till största del består av social omsorg. Samt att den forskning vi tagit del av visar på att fritidspedagogens arbete är otydligt och yrkesrollen diffus. I resultatet framkom också att pedagogen har ett betydelsefullt uppdrag och att det är inte bara en fråga om resurser. Pedagogens roll i verksamheten är den avgörande faktorn för att det ska bli god kvalitet. Kvalitet kan likställas med att skapa mening vilket här betyder en meningsfullhet för barnen. För att verksamheten ska upplevas som meningsfull behöver barnens intressen och behov beaktas.
|
50 |
Vad är kvalitet i förskolan? : Intervjuundersökning av hur förskolans personal beskriver sin uppfattning av kvalitetsbegreppetKarlsson, Anna-Lena, Lindell, Birgitta January 2007 (has links)
Denna uppsats är ett examensarbete baserad på en intervjuundersökning om hur personal i förskolan uppfattar kvaliteten i barnomsorgen. Vi har intervjuat 8 barnskötare och 8 förskollärare, som vid intervjutillfällena arbetade i flera olika kommuner och vid olika arbetsplatser. Med åtta frågor försökte vi att få svar på våra frågeställningar. Huvudsyftet med denna undersökning är således att få klarhet i hur personalen upplever kvalitetsbegreppet i förskolan. Metoden för uppsatsen är kvalitativ och intervjufrågorna har givit möjlighet till fördjupning i frågorna och uppföljning under samtalets gång. Vid sammanställningen av svaren ser vi att vi fått nästan identiska svar från de båda yrkesgrupperna. Detta gör att man kan hävda att skillnaderna i kvalitetsuppfattning inte är så stor mellan yrkesgrupperna. Svagheter som framkommer är att läroplanen inte har höjt förskolans status och att respondenterna inte känner till vad arbetsgivaren definierar som kvalitet. Kvalitetsbegreppet är svårt att beskriva positivt, då det ofta är brist på kvalitet som beskrivs i svaren. Införandet av läroplanen 1998 uppfattas genomgående mycket positivt och man anger att detta är en styrka för verksamheten.
|
Page generated in 0.0346 seconds