Denna studie har genomförts inom en kommun och fokuserat på att undersöka hur förskollärare dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har även undersökt rektorers upplevelse av det systematiska kvalitetsarbetet och hur de stöttar förskollärarna i arbetet då Läroplan för förskolan tydligt framhäver rektorns ansvar. Studiens syfte är att undersöka rektorers och förskollärares arbete med det systematiska kvalitetsarbetet utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Som datainsamlingsmetod har denna studie använt sig av en webbenkät till verksamma rektorer och en webbenkät till verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem rektorer och tio förskollärare varit delaktiga i datainsamlingen. I analysen användes ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp som barns perspektiv, barnperspektiv, barns agens, beings och becomings. Resultatet visar bland annat på en variation av hur dokumentation och tid används till det systematiska kvalitetsarbetet. Analysen visar ett tydligt barnperspektiv i arbetet med att säkerställa varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Barns perspektiv blir sekundärt i relation till vuxnas barnperspektiv. Resultatet visar även en skild uppfattning för vem som har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorer lyfter fram att de har lika mycket ansvar tillsammans med förskollärarna medan förskollärarna uttrycker att det är rektorerna som har det stora ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet.

Det systematiska kvalitetsarbetet behöver genomföras i förskolan för att säkerställa en förskola av god kvalitet och likvärdighet. Rektorn är ansvarig för kvalitetsarbetet på enhetsnivå där förskollärare ska ges förutsättningar för att kunna bedriva ett framgångsrikt kvalitetsarbete som gynnar alla barns utveckling och lärande. Syftet med denna studie är att analysera hur rektorn positionerar förskolläraren i sin organisering och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet. Den teoretiska grunden för denna studie är positioneringsteorin där rektorns positionering av förskolläraren är i fokus. Fem rektorer har deltagit i denna kvalitativa studie där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Resultaten som presenteras i denna studie utgår ifrån rektorernas beskrivningar av hur det systematiska kvalitetsarbetet organiseras och leds. Centralt för denna studies resultat är att majoriteten av rektorerna organiserar och leder kvalitetsarbetet på ett sätt som ger förskolläraren förutsättningar att ta sitt ansvar i enlighet med förskolans läroplan. Rekotrerna ger förskolläraren förutsättningar genom att ge mer planeringstid, fortbildning och möjlighet att delta i olika utvecklingsgrupper vars syfte är att utveckla förskolans systematiska kvalitetsarbete. I resultatet framkom det även att en rektors organsiering och ledning av kvalitetsarbetet resulterade i en annan slags positionering av förskolläraren där rektorn inte ställde krav på att förskolläraren skulle ta sitt ansvar som läroplanen redogör för. En slutsats är att rektorns positionering av förskolläraren påverkar förskollärarens möjligheter till att ta sitt ansvar i förskolans kvalitetsarbete. Detta kan i sin tur bidra till att påverka både förskolans kvalitet och barns möjligheter till utveckling och lärande.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Enligt läroplanens riktlinjer ska förskollärare ansvara för att resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras för att utveckla kvaliteten i förskolan. Eftersom det är förskollärare som är nära knutna till det vardagliga arbetet i förskolan, därför är det de som ska hjälpa mig att reda ut frågor om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Den fenomenologiska ansatsen har valts ut för att beskriva förskollärarnas levda erfarenheter av det systematiska kvalitetsarbetet. För att studera förskollärares erfarenheter genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med tolv förskollärare. En interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts i analysen av förskollärarens erfarenheter. Syftet med IPA var att kartlägga och analysera förskollärares uttryck genom att anamma ett inifrånperspektiv. Syftet med analysen i studien var att beskriva insikter om vilka erfarenheter förskollärare har av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Det som framkommer av förskollärarnas levda erfarenheter är att alla förskolor har ett system för systematiskt kvalitetsarbetet. I detta arbete förväntas förskollärare kunna granska och analysera de olika dokumenten och formerna för utvärdering. Det är förskollärare som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras på ett korrekt sätt, dock är det hela arbetslaget med i detta kollegiala arbete. Även ledningen och vårdnadshavare ses som en del i det kollegiala samarbetet. I arbetet med att förbättra förskolans kvalitet är förskollärares kompetenser, men även arbetslagets kompetenser anses som betydelsefulla. Resultatet visar även på att systematiken med det systematiska kvalitetsarbetet oftast uteblir på grund av tidsbristen. / The purpose of the study is to contribute with more knowledge about the systematic quality work in preschool. According to the curriculum's guidelines, preschool teachers must be responsible for ensuring that results from follow-ups and evaluations are systematically and continuously analyzed to develop the quality of the preschool. Since it is preschool teachers who are closely linked to the everyday work in the preschool, therefore they are the ones who will help me to sort out questions about the systematic quality work in the preschool. The phenomenological approach has been selected to describe the preschool teachers' lived experiences of the systematic quality work. To study preschool teachers' experiences, individual semi-structured interviews were conducted with twelve preschool teachers. An interpretive phenomenological analysis (IPA) has been used in the analysis of the preschool teacher's experiences. The purpose of IPA was to map and analyze preschool teachers' expressions by adopting an insider perspective. The purpose of the analysis in the study was to describe insights about what experiences preschool teachers have of systematic quality work in preschool. What emerges from the preschool teachers' lived experiences is that all preschools have a system for systematic quality work. In this work, preschool teachers are expected to be able to review and analyze the various documents and forms of evaluation. It is preschool teachers who are responsible for ensuring that the systematic quality work is carried out in a correct manner, however, the entire work team is involved in this collegial work. The management and guardians are also seen as part of the collegial cooperation. In the work of improving the quality of the preschool, the preschool teachers' competencies, but also the work team's competencies are considered important. The results also show that the systematics of the systematic quality work is often absent due to lack of time.