Att möta elever i svårigheter blir allt vanligare i dagens skola. För att möta denna utveckling framgångsrikt, framhåller flera forskare en vinst med ett specialpedagogiskt förhållningssätt som genomsyrar verksamheten.Det råder dock delade meningar om huruvida problem med beteende och inlärning ska tillskrivas funktionsnedsättningar hos eleverna eller brister i den pedagogiska verksamheten. Ahlefeld Nisser (2009) menar i sin avhandling att de elever som är i behov av särskilt stöd är relativt få, men att ungefär 20% av samtliga elever befinner sig i en gråzon. Dessa elever skulle ha större möjlighet att nå kunskapskraven om skolans undervisning genomsyrades av ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Syftet med den aktuella studien är att undersöka i vilken utsträckning den undersökta koncernen systematiska kvalitetsarbete utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten tillverkades i enkätprogrammet Survey & Report för att sedan exporteras till analysprogrammet SPSS. Resultatet visar att medelvärdet på upprättat index indikerar att flertalet respondenter instämmer mellan "låg" och "hög grad" i påståendena angående uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar också att de undersökta grupperna, rektor, biträdande rektor och specialpedagog inte skiljer sig signifikant i uppfattningen om ett specialpedagogiskt perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?   Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys. Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar. Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ”foto” och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden. I resultatet framkommer även att utvärdering ger redskap för vad som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. Dessutom visar studien att  det finns samband mellan analys och framtida utvecklingsområde, genom att mönster framträder, faktorer som påverkar förskolans arbete identifieras, vilket leder till att arbetsformer i förskolans verksamhet utvecklas. Vikten av att arbetet med pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys genomförs framträder tydligt, genom att barnets utveckling och lärande framträder, men även verksamhetens framtida utvecklingsområde och förskolans lärares arbetssätt. / Abstract The study's purpose was to investigate the preschool documentation based on the relationship to the child, the business and the systematic quality work, and how this is related to the evaluation work. The purpose specified with the following questions:To what extent different basis in preschool systematic quality work to document? The degree to perceive the preschool teachers to the systematic quality work in the documentation, evaluation and analys is performed? Is there any relation of preschool teachers' views of evaluation analys is to the concrete development The survey was conducted by 14 pre-schools were visited and a total of 100 questionnaires were awarded personally distributed to pre-school teachers, of which 78 were answered. The questionnaire consisted of various claims on the basis of objective and issues that preschool teachers would take a stand. The statistic alanalyzes used were univariate descriptive analysis, ANOVA, multivariate analysis of variance factor analysis. The study is based on a postmodern approach, where it is understood that there is no absolute knowledge in the educational context, and where our world and knowledge can be seen as a socially constructed process, in which all participate actively. The results showed that the basis preschool teachers use the documentation tool is"photo" and educational documentation is seen as a work tool, which exposes preschool, and areas of knowledge. The result also suggests that the evaluation provides tools for what needs to be developed to raise the quality. In addition, the study shows that there is a connection between analysis and future development area, by pattern emerges, factors affecting preschool work identified, leading to the work of preschool development. The importance of the work on educational documentation, evaluation and analysis is carried out are clearly visible by the child's development and learning emerge, but also future business development area and the preschool teachers working.

The scientific essay begins with a figuration that will make the needs and guidance visible for the educator. This essay aims to investigate the educators work considering the quality process and where the systematic work take place, In relation to the guidance given by the preschool teacher and the principal of the preschool. I will describe and portray which kind of methods that I will use, and then explain what method means. The method is the scientific essay and is linked to Hermeneutics as a research approach. I will examine through the reflection of different types of perspective, partly my own, Zoias perspective and finally the principle. Further on will I continue with a discussion of different aspects such as the curriculum, criticism of norms, pedagogical leadership, quality-assurance and intercultural pedagogy. Finally, I will then Later on write about the previous research that have been done in this area. I will interlock these types of research with my analysis, so that I eventually can decide the final reflection in the last part called afterword. / Denna vetenskapliga essä inleds med en gestaltning som synliggör en pedagogs behov av vägledning och stöttning. Syftet med uppsatsen är att reflektera kring min gestaltning, för att undersöka hur det pedagogiska arbetet i praktiken synliggörs i kvalitetsarbetet. Jag beskriver vilken metod som jag kommer att använda mig utav, och förklarar vad metoden innebär. Metoden är vetenskaplig essä, sammankopplad med hermeneutiken som forskningsansats. Jag undersöker genom att reflektera över dilemmat från tre olika perspektiv som representeras av personer i mitt dilemma. Dessa perspektiv diskuteras vidare i förhållande till olika aspekter från läroplanen, normkritiskt arbete, pedagogiskt ledarskap, kvalitetssäkring och interkulturell pedagogik. Senare skriver jag i delen tidigare forskning om den forskning som gjorts inom området och kopplar denna till min undersökning.

Swedish school law stipulates that the work of student health teams in schools should be mainly health promoting. However, earlier scientific studies and reports from authorities show that most schools work aren’t. The aim of this study is to investigate how principals in five upper secondary schools organize and lead the health promoting work and what challenges they experience in their leadership with regards to health promoting work. The study is qualitative, based on a content analysis of semi-structured interviews with five upper secondary principals in Sweden. The results of the study show that even though the principals have access to interprofessional health teams and good organizational structures the student health work in four out of five schools mainly focus on remedial work and that more must be done in order develop their health promoting work. More focus must be appointed to developing teaching and teachers and student health team personnel must work closely together. In addition, principals must integrate their health promoting work in the systematic quality work of the school.

The purpose of the study is to investigate how educational documentations in systematic quality work are used in pre-school practice. What are the possibilities and limitations of the use of pedagogical documentation as an instrument in systematic quality work in pre-school practices? Referring to previous research, theory and empirical data collection, I was able to conduct this study. In the theoretical part, I made use of the constructionist learning perspective. In the empirical part, I used a qualitative research method with interviews and observation in order to gain understanding of the way pre-school teachers use pedagogical documentation in a learning perspective.The study shows that pedagogical documentation used in systematic quality work is associated with opportunities and difficulties. Participants described that pedagogical documentation provides opportunities for children to achieve their potential, and that it focuses on the individual needs of development. In other words, the benefit of using pedagogical documentation of systematic quality work became a tool for the educational quality in the operation. The teachers constantly have the ability to monitor, document and reflect on their work to ensure children's learning and development. This also creates opportunities for children to become active participants in the educational activities. Some of the difficulties are lack of time, children's group size and staff nonattendance. The study's participants also highlight that there is a need for increased staff competence in the use of technical educational tools.

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur rektorer uppfattar sitt uppdrag kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolans verksamhet. Studien har utgått från en fenomenografisk teori samt en fenomenografisk metodansats, detta för att redogöra samt synliggöra rektorernas uppfattningar inom ett fenomen. Det fenomenografiska perspektivet ger studien utrymme till att undersöka det fenomen som studien har som fokus. Nio rektorer har intervjuats, frågeställningarna riktades mot rektorernas uppfattning samt vad rektorerna anser att det finns för möjligheter och utmaningar i genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Studiens resultat visar att det är rektorerna som lägger grunden men det är förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget som gör det stora arbetet kring uppdraget med det systematiska kvalitetsarbetet. Om rektorerna inte lägger ramen och organiserar verktyg och strategier för uppdraget är det svårt för förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget att genomföra och fullfölja sitt arbete kring systematiskt kvalitetsarbete baserat på de mål som står i läroplanen för förskolan. I studiens resultat framgår det även att det finns flertalet faktorer som påverkar arbetet. Slutsatser som lyfts fram från denna studie är att rektorers uppfattning kring sin egen del i det systematiska kvalitetsarbetet varierar. Det finns de som är djupt engagerade och delaktiga i arbete och ser till att verktyg som behövs för att utföra arbetet finns. Det finns även de rektorer som anser att det stora ansvaret ligger på förskollärarna, att det är förskollärarna som ska driva och genomföra kvalitetsarbetet. Dock har alla rektorer ett gemensamt förhållningssätt, och det är att det systematiska kvalitetsarbetet behövs för att kvalitetssäkra en likvärdig och bra undervisning. / The purpose of the study is to investigate through qualitative semi-structured interviews how principals perceive their assignment regarding systematic quality work in preschool's activities. The study has been based on a phenomenographic theory and a phenomenographic methodological approach, this to account for and make visible the principals' perceptions within a phenomenon. The phenomenographic perspective gives the study room to investigate the phenomenon that the study has as focus. Nine principals were interviewed, the questions were directed at the principals' opinion and what the principals believe are opportunities and challenges in the implementation of systematic quality work in the organization. Our results show that it is the principals who lay the foundation, but it is the preschool teachers, childcarers and the work team who do the main work around the assignment with systematic quality work. If the principals do not set the framework and organize tools and strategies for the assignment, it is difficult for the preschool teachers, childminders, and the work team to carry out and complete their work on systematic quality work based on the goals stated in the curriculum for the preschool. The results of the study also show that there are several factors that affect the work. Conclusions that emerge from this study are that principals' perceptions of their own part in the systematic quality work vary. There are those who are deeply committed and involved in work and see that the tools needed to carry out the work are available. There are also principals who believe that the greatest responsibility lies with the preschool teachers, that it is the preschool teachers who must do most of the quality work. However, all principals have a common approach, and that is that systematic quality work is needed to ensure the quality of an equal and good teaching.

Introduction: What is meant by the need for education to rest on a scientific basis? According to Skolverket is at the heart of successful school development in education on scientific basis and proven experience. Theoretical starting points: In this section I will highlight the theoretical concepts that include in the work on the scientific basis. The theoretical concepts are: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning. Previous research: In this section I will explain what the research says that education should rest on a scientific basis. Then describe what the research says about school development. Then summarize Fröbels pedagogical philosophy and finally summarize the curriculum theory of the preschool. Forskningen säger att Purpose and issues: The purpose of this essay is to seek answers to what it means to preschool shall rest on a scientific basis and how to apply this to the business. Methods: The study is based on a qualitative data collection. The choice is based on the qualitative method is more appropriate for my study because the research question is about examining how preschool teachers perceive meaning with a scientific basis and how they understand their activities in relation to school laws and curriculum. Results: The result showed that preschool teachers experienced a lack of time, support from preschool managers and too little training. Also, the difficulty of transturning research into practice. Discussion: In the discussion section I discuss what came up in the results linked to previous research. I am debating that the results showed that in preschool It becomes more focus on the organizational, that the business will go around and work, instead of focusing on pedagogical issues and how to work research-based. Keywords: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer kan uppfatta sitt uppdrag med tillhörande ansvar i utförandet samt i planerandet av det systematiska kvalitetsarbetet. För att få svar på vårt syfte och tillhörande frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I studien deltog fem rektorer som var aktiva i tre olika kommuner belägna i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga rektorer är överens om att deras ansvar gentemot det systematiska kvalitetsarbetet är övergripande och kan ses som en av de viktigaste och största bitarna inom deras professionsuppdrag. Det framkommer att det är förskollärare i respektive arbetslag som tilldelas ansvaret för att kvalitetsarbetet sker ute på avdelningarna, och att rektorerna sällan är delaktiga. I stället arbetar rektorerna med att fastställa vad kvalitetsarbetet ska innehålla. Samtliga rektorer är överens om att hög kvalitet till stor del innebär att nå de framskrivna målen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Flera rektorer vill även poängtera att kvalitet för dem också handlar om gemenskap och samsyn. Ett tydligt ledarskap med tydligt satta mål som håller över en längre tid, med utrymme för diskussion och meningsskapande längs vägen är vad som anses viktigt för att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete enligt rektorerna som deltagit i studien. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how principals may perceive and interpret their commission and associated responsibility in the execution and planning of the systematic quality work. To get answers to our research questions, we have used semi-structured interviews as a data collection method. Five principals who were active in three different municipalities located in Central Sweden participated in the study. The collected material was then analyzed using a thematic analysis. The results show that all principals agree that their responsibility towards the systematic quality work is overall and can be seen as one of the most important and largest pieces in their professional assignments. It appears that it is the preschoolteacher in each team who are assigned the responsibility for the quality work taking place in the departments and that the principals are seldom involved there but instead determine what the quality work should contain. All principals also agree that high quality largely means achieving the goals in the curriculum for preschool (Skolverket, 2018), but several of them also want to point out that quality for them is about a community and a consensus. A clear leadership with clearly set goals that last for a long time, but with room for discussion and meaningmaking along the way is what is considered important for conducting a successful systematic quality work according to the principals who participated in the study.

Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. / Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

This study aims to contribute with knowledge about preschool teachers’ perspectives on documentation in the systematic quality work. The study uses a qualitative method where the collected empirical evidence is based on answers from 10 interviewed preschool teachers. The study is based on a phenomenographic method and the process of the analysis is based on post-constructionist theory. The result of the study shows that the preschool teachers describe two different ways to look at the purpose of documentation. One way described was to see the documentation as an important tool to acknowledge the children’s processes of learning and for the preschool teachers to see their own actions to further develop their profession. The other way, according to some preschool teachers, was to document for others. The preschool teachers described how they followed and documented each child's learning and development differently. Some preschool teachers expressed that the documentation was linked to projects and themes. Other preschool teachers, as the study interprets, follow and document the children through the stages of their development. The result of the analysis of documentation showed that some of the preschool teachers reflected and analyzed together with their team of co-workers. Many of the preschool teachers involved the children in the reflections while some of the preschool teachers did not analyze the documentation at all. Our conclusion is that there is a difference between how preschool teachers think and work with their documentation depending on their practical conditions, for example, time and competence. / Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien är av en kvalitativ metod där vår insamlade empiri består av svar från 10 intervjuade förskollärare. Studien bygger på en fenomenografisk metodansats och vi har utgått ifrån ett postkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv i vår analysprocess. Studiens resultat visar på att förskollärarna har olika uppfattningar som genererade i två skilda sätt att se på syftet med dokumentationen. Det ena var att förskollärarna uttryckte att dokumentationen var ett viktigt redskap för att få syn på barns lärprocesser och att förskollärarna kunde använda dokumentationerna för att få syn på sitt eget agerande, för att kunna vidareutveckla sin profession. Det andra skilda sättet som några förskollärare ansåg, var att dokumentera för andra. Förskollärarna beskrev olika kring hur de följde och dokumenterade varje barns lärande och utveckling. En del förskollärare gav uttryck att dokumentationen var kopplad till projekt och teman. Andra förskollärare tolkar vi att de följer och dokumenterar barn utifrån deras utvecklingsstadier. I resultatets analys av dokumentation visade resultatet att en del av förskollärarna reflekterade och analyserade med sitt arbetslag. Många av förskollärarna involverade barnen i reflekterandet. Medan en del av förskollärarna inte analyserade dokumentationerna alls. Vår slutsats är att det är olika hur förskollärare tänker och gör med sin dokumentationer beroende på deras förutsättningar i praktiken, som exempelvis tid och kompetens.