Spelling suggestions: "subject:"kvinnliga/manliga""
1 |
Kvinnligt och manligt ledarskapPellbring, Sofia, Ramirios, Julia January 2008 (has links)
<p>Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. </p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.</p><p>Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios</p><p>Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter </p><p>Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,</p><p> Delegering, Chef/Ledare, Motivation </p><p>Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive </p><p>manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? </p><p>Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan </p><p> kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.</p><p>Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. </p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. </p><p>Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. </p><p>Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. </p><p>Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.</p>
|
2 |
Kvinnligt och manligt ledarskapPellbring, Sofia, Ramirios, Julia January 2008 (has links)
Titel:Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne:Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp. Författare:Sofia Pellbring och Julia Ramirios Handledare:Jenny Ståhl Företag:Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp:Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering:Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte:Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera. Teoretisk referensram:Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod:Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. Empiri:Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. Analys:I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. Slutsats:Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.
|
3 |
Skillnader mellan en manlig och kvinnlig programledare : En kvalitativ undersökning av programledarna i SVT:s DebattHolmberg-Dahl, Erika, Pedone, Helena January 2015 (has links)
I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.
|
4 |
Uppfattningar om feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhetJohansson, Catharina, Strand, Ingela January 2007 (has links)
<p>Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.</p><p> Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet.</p><p> Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.</p>
|
5 |
Uppfattningar om feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhetJohansson, Catharina, Strand, Ingela January 2007 (has links)
Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana. Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet. Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.
|
6 |
Genus i barnböckerVio, Danessa January 2011 (has links)
The purpose of this essay is to examine and compare how womanliness and manliness reveal themselves in different children’s books, mainly focusing on the concept of gender, in both text and images aspects. The questions I have chosen to interrogate are the following: How is the male and female role represented in children's books from a gender perspective, in both images and texts? What gender is generally the main character in children's books? What clothes are the characters wearing in children's books? What kind of occupations do the characters practice in children's books? What kind of qualities or attributes do the characters possess in children's books? When it comes to the selection of the method, I have chosen the use a qualitative method, where I use both a text and image analysis. The essay is based on Hirdman's and Hardning's gender theories and alsow on Nikolajeva's theorie about male and female. During my study I have come to the conclusion that there has been a certain change when it comes to gender in children's books. Among other things, you are now met by male characters who are emotional and do the cleaning work and female characters who work and are independent and courageous. Despite these changes in child-books you can still feel that the male still covers the main role, reflecting society conciousness.
|
7 |
Könsrollerna i LasseMajas Detektivbyrå : Diamantmysteriet respektive Mästerdetektiven Blomkvist / The gender roles in LasseMajas Detektivbyrå : Diamantmysteriet and Mästerdetektiven BlomkvistHofmeijer, Jenny January 2011 (has links)
The purpose of this study was to find out how gender roles are described in two popular children’s detective stories, one of them written in 2002 and the other in 1946, to be able to compare the two. In order to do this, I used a qualitative research method in which I read and analyzed the text and illustrations of the books out of a gender perspective.I used gender theories describing how stereotypical gender roles are displayed, and these theories were later associated with the books I studied. I also used previous research concerning gender roles in other children's books in order to compare those results with my own.After having read, analyzed and compared the two books, I found vast resemblances between them, but also certain differences. However, it is obvious that the gender roles in both books for the most part are traditional. It is mainly the girls (although not the adult women) that diverge from the stereotypical gender roles, but this is also what is most common and most acceptable in today's society.
|
8 |
“Män föredrar att rekrytera andra män för att idrottenframstår som manlig” : En kvalitativ studie om rekryteringsprocesser i brottningsföreningarsvalberedningar ur ett jämställdhets- och genusperspektiv / "Men prefer to recruit other men because the sport appears masculine"Forsman, Ella, Johansson, Melinda January 2023 (has links)
The sports movement plays an important role in generating democratic upbringing and participationamong Sweden´s population. The assumption that sports associations constitute a school in democracyis well established in sports policy and is the basis for today's public sports support. Equality workoccurs within the sports movement where the Swedish Sports Confederation works to ensure thatwomen and men throughout the movement have the same power to shape sports and their ownparticipation and that no gender should be represented by less than 40 percent. This study aim todescribe and analyze election committees within wrestling associations in Sweden in their work ofrecruiting new and retaining existing board members from an equality and gender perspective. Byinterviewing seven people that represent different election committees, we were able to analyze thewrestling associations recruiting processes. The result shows that a recruitment process exists but is notinterpreted. The attitudes and perceptions of gender equality in a board are positive – several selectionboards advocate more women. The problem, however, lies in the fact that there the election committeeshave an androcentric approach which to some extent contributes to a reproduction of the powerrelations that exist within wrestling today, in order to break the structures and norms and succeed ingetting more women in, the associations may need more help from superiors
|
Page generated in 0.0607 seconds