<p>Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor:</p><ul><li>Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i?</li><li>Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i?</li><li>Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på?</li><li>Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?</li></ul>

<p>Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning.</p><p>Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.”</p><p>Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.</p>

<p>Opgaven vil fokusere på kvinders stilling i fristatstiden, samt på omfang og karakter af en mulig forandring af denne i den sene del af fristatstiden, hvor samfundsstrukturen i den islandske fristat var under voksende pres. Vægten i opgaven vil blive lagt på kvinders vilkår i relation til ejendomsforhold, civilstand og social stratifiering. Spørgsmål der vil søges undersøgt i denne forbindelse er</p><p>• Hvilke samfundsmæssige forhold påvirkede kvinders rolle og vilkår i fristatstiden?</p><p>• Hvad var begrundelser herfor?</p><p>• Kan et mønster tegnes for forandring i kvinders vilkår i denne periode?</p><p>Opgaven har fokuseret på kvinders samfundsmæssige stilling og betydning i fristatstiden, samt ændringer i denne, ud fra en undersøgelse af kvinders stilling i forhold til ejendom, slægtskab og civilstand, og udvikling af denne over tid og i forhold til social stand. Undersøgelsen hviler på et studie af kvinders rolle og vilkår som de fremgår af samtidigt kildemateriale, og som materialet er blevet tolket i tidligere forskning. Fokus ligger på den jordejende klasses kvinder og den rolle de spillede i slægt og samfund.</p>

Opgaven vil fokusere på kvinders stilling i fristatstiden, samt på omfang og karakter af en mulig forandring af denne i den sene del af fristatstiden, hvor samfundsstrukturen i den islandske fristat var under voksende pres. Vægten i opgaven vil blive lagt på kvinders vilkår i relation til ejendomsforhold, civilstand og social stratifiering. Spørgsmål der vil søges undersøgt i denne forbindelse er • Hvilke samfundsmæssige forhold påvirkede kvinders rolle og vilkår i fristatstiden? • Hvad var begrundelser herfor? • Kan et mønster tegnes for forandring i kvinders vilkår i denne periode? Opgaven har fokuseret på kvinders samfundsmæssige stilling og betydning i fristatstiden, samt ændringer i denne, ud fra en undersøgelse af kvinders stilling i forhold til ejendom, slægtskab og civilstand, og udvikling af denne over tid og i forhold til social stand. Undersøgelsen hviler på et studie af kvinders rolle og vilkår som de fremgår af samtidigt kildemateriale, og som materialet er blevet tolket i tidligere forskning. Fokus ligger på den jordejende klasses kvinder og den rolle de spillede i slægt og samfund.

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning. Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.” Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor: Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i? Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i? Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på? Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av <em>Kvinnor och äppelträd</em> är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?</p><p>I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera <em>Kvinnor och äppelträd</em> ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten.</p><p>Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva. Mina frågeställningar har varit följande: - På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle? - Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv? - Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld? Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor. Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.