My bachelor thesis project is about making Swedish pine better appealing to the Swedish furniture market by altering the pines visual appearance using different sawing techniques.In this report I take a closer look at pine as a traditional furniture making material andspecifically focus on the “pine wave” period during the 1970’s.I also look at how Swedish pine is used today within furniture manufacturing and architecture.To get a better understanding of what people think about pine, I sent out a survey throughsocial media where 81 people ranked a selection of images showing the results from thedifferent sawing techniques I personally tested. Based on the online survey, the results showedthat modified pine, eaven with a large amount of knots, proved to be nearly as appealing as thepine without any knots. Later in my project, I developed a piece of furniture partially based onthe results of the online survey but also based on an element of storytelling to try to change thenegative perception associated with pine.In conclusion, I find that pine has to be carefully redesigned by visually changing thesurface by limiting certain parts of the furniture in order for the pine to visually not be “toooverwhelming”. / Det här arbetet handlar om hur man med hjälp av sågningstekniker kan omvandla furunsutseende för att göra det mer tilltalande för en samtida svensk marknad. Det går snabbtigenom furu som traditionellt möbelmaterial i Sverige, gör ett nerslag i 1970-talet då furunexplosionsartat ökade i popularitet, samt gör en kort samtidsanalys. Tester på furu genomförsoch undersöks i en enkätundersökning med 81 deltagare. Ett nytt sätt att redovisa furu visar sigvara i princip lika tilltalande som perfekt uttagen kvistfri furu. En möbel tas fram med detta nyamaterial som i mångt och mycket baseras på resonemang och slutsatser kring ”storytelling” ochändrade associationsbanor. Slutsatsen blir att furu måste omarbetas och visuellt begränsas tillvissa ytor för att kunna accepteras av en bred publik.

I ett samhälle med allt större fokus på miljön och användning av förnybara resurser så har efterfrågan på trä som material ökat. En ökad efterfrågan på material kan i sin tur leda till att det kan bli svårt att få tag i material och då gäller det att företagen kan utnyttja sina resurser på bästa sätt och på det viset även kunna minska sina kostnader. Trä är ett organiskt material och har därmed egenskaper som inte förekommer hos andra material. Egenskaperna varierar mellan olika trädslag, inom varje trädslag samt inom varje enskilt träd. Detta beror bland annat på cell och kviststrukturen samt hur träden har växt. Med materialutnyttjande i fokus växte detta examensarbete fram för att kartlägga en produktionslina för golvstommar. Syftet var även att studera möjligheterna att minska materialförlusterna genom att limma ihop materialet två och två innan de gick vidare i processen. För att studera detta genomfördes först en bakgrundsstudie kring trä som material samt limfogning av trä. Därefter genomfördes ett antal fallstudier för att kunna beräkna materialförlusterna i produktionen. Det följdes av en praktisk studie i en testmiljö där det studerades möjligheten att minska materialförlusterna genom att sammanfoga materialet med lim innan sönderdelning till lameller. Resultatet visade att det blev materialförluster både i form av sågspån, som är svårt att göra något åt, samt material som faller sönder till följd av främst kvistar. Materialförlusterna på grund av kvistar finns det möjlighet att minska på genom, vilket de partiska testerna av att sammanfoga materialet med lim innan sönderdelning visade. Att studera sina processer och dess materialutnyttjande är relevant för alla träförädlande företag så att råvaran utnyttjas på bästa möjliga sätt. Det går inte att eliminera alla materialförluster men en åtgärd för att minska materialförlusterna kan i detta fall vara att sammanfoga materialet innan sönderdelning. / In a society with an ever-growing focus on the environment and renewable recourses, the demand for wood as a material will increased. An increase in demand can, however, lead to a shortage in materials. This in turn puts pressure on companies to utilize their resources optimally to both conserve materials and to minimize the costs. Wood is an organic material which gives it unique properties compared to other materials. These properties are not however uniform and can change based on the type of wood. Differences in properties might occur between trees of the same wood species, and even in singular trees. This variety depends on the tree’s cellular and knots structure in addition to how it was grown. The focus of this bachelor thesis was the use of materials in a production line of flooring frames. The aim of this study was also to see if it was possible to minimize the loss of materials by gluing together two pieces of material before processing. The first step in completing this study was to perform a background study which focused on wood as a material and the usage of bonding agents for wood. The background study was then followed by a number of case studies where the loss of materials in the production line was calculated. The case studies were then in turn followed by a practical study performed in a test environment concerning the ability of minimizing material losses by adhering two pieces of material before processing them into lamina. The result showed a loss of materials in form of sawdust and materials breaking after processing, mainly due to knots. The sawdust is difficult to avoid but as the practical study showed, it was possible to reduce the loss of materials caused by knots, by adhering material together before processing it. To study the production and its use of materials is relevant for all wood manufacturing industries to ensure the optimal usage of the material. It is not possible to eliminate all material losses but one possible way to minimize it could be, in this case, to adhere material before it is processes.

Strength grading of structural timber is a process by which value is added to sawn products. It is to the greater part carried out using machine grading based on statistical relationships between so called indicating properties and bending strength. The most frequently applied indicating property (IP) on the European market is the stiffness in terms of average modulus of elasticity (MOE) of a timber piece, although MOE is a material property that varies within timber. A major limitation of today’s grading methods is that the described relationships are relatively poor, which means that there is a potential for more accurate techniques. The main purpose of this research has been to initiate development of more accurate and efficient machine grading methods. Strength of timber is dependent on the occurrence of knots. At the same time, knot measures applied as indicating properties until today have shown to be poor predictors of strength. However, results from this research, and from previous research, has shown that not only size and position of knots but also fibre deviations in surrounding clear wood are of great importance for local stiffness and development of fracture under loading. Thus, development of new indicating properties which take account of knots as well as properties of surrounding fibres, determined on a very local scale, was considered as a possible path towards better strength grading. In the research, results from contact-free deformation measurements were utilized for analysis of structural behaviour of timber on both local and global level. Laser scanning was used for detection of local fibre directions projected on surfaces of pieces. Scanned information, combined with measures of density and average axial dynamic MOE, was applied for calculation of the variation of local MOE in the longitudinal board direction. By integration over cross-sections along a piece, a stiffness profile in edgewise bending was determined and a new IP was defined as the lowest bending MOE along the piece. For a sample of Norway spruce planks, a coefficient of determination of 0.68 was achieved between the new IP and bending strength. For narrow side boards to be used as laminations in wet-glued glulam beams, the relationship between IP and tensile strength was as high as 0.77. Since the intended use of the narrow boards was as laminations in wet-glued beams, the possibility of grading them in a wet state was also investigated. Grading based on axial dynamic excitation and weighing gave just as good results in a wet state as when the same grading procedure was applied after drying. It was also found that the relationship between the new IP and strength was dependent on what scale the IP was determined. Optimum was reached for moving average MOE calculated over lengths corresponding with approximately half the width of investigated pieces. Implementation of the new IP will result in grading that is more accurate than what is achieved by the great majority of today’s grading machines. The new method will probably also be particularly favourable for development of engineered wood products made of narrow laminations. / Hållfasthetssortering av konstruktionsvirke innebär att värdet på sågade produkter ökar. Sorteringen genomförs oftast med maskinella metoder baserade på statistiska samband mellan s.k. indikerande egenskaper och böjhållfasthet. Den indikerande egenskap (indicating property, IP) som är vanligast på den Europeiska marknaden är styvhet uttryckt som ett medelvärde för elasticitetsmodulen (modulus of elasticity, MOE) i ett virkesstycke, trots att MOE är en materialegenskap som varierar i virket. En betydande begränsning med dagens sorteringsmetoder är att de beskrivna sambanden är förhållandevis svaga, vilket innebär att det finns en potential för metoder med högre noggrannhet. Det huvudsakliga syftet med detta doktorandprojekt har varit att initiera en utveckling mot sådana metoder. Hållfasthet hos virke är beroende av förekomst av kvistar. Samtidigt har de kvistmått som fram till idag kommit till användning visat sig vara dåliga prediktorer av hållfasthet. Resultat från såväl denna som tidigare forskning har dock visat att inte bara kvistars storlek och läge, utan också variationen i fiberriktning i omgivande träfibrer, är av stor betydelse för lokal styvhet och brottförlopp under inverkan av last. Utveckling av nya IP som tar hänsyn till såväl kvistar som omgivande träfibrers egenskaper fastställda på mycket lokal nivå bedömdes vara en möjlig väg för att uppnå bättre hållfasthetssortering. I detta doktorandprojekt användes beröringsfri deformationsmätning för analys av det strukturella beteendet hos virkesstycken på såväl lokal som global nivå. Laserskanning utnyttjades för detektering av lokala fiberriktningar projicerade på virkesstyckenas ytor. Med utgångspunkt från skannad information, virkesdensitet och medelvärde för axiell dynamisk elasticitetsmodul kunde variationen i lokal elasticitetsmodul i virkesstyckenas längdriktning bestämmas. Genom integration över tvärsektioner längs ett virkesstycke kunde en profil över hur böjstyvheten i styva riktningen varierade i virkesstyckets längdriktning beräknas. En ny IP definierades som den lägsta elasticitetsmodulen i böjning utmed virkesstyckets längd. För ett urval av granplankor erhölls en förklaringsgrad på 0.68 mellan den nya indikerande egenskapen och böjhållfasthet. För smala sidobrädor avsedda att användas som lameller i våtlimmade limträbalkar var motsvarande förklaringsgrad mellan samma IP och draghållfasthet så hög som 0.77. Eftersom sidobrädorna var avsedda att användas som lameller i våtlimmade balkar genomfördes en studie avseende möjligheten att hållfasthetssortera i vått tillstånd med hjälp av axiell dynamisk excitering och vägning. Det visade sig att sådan sortering gav lika bra resultat som då samma metod användes efter torkning. Sambandet mellan den nya indikerande egenskapen och hållfasthet visade sig också vara beroende av på vilken lokal nivå som egenskapen beräknades. Optimum uppnåddes då den bestämdes som ett glidande medelvärde beräknat över en längd motsvarande ungefär halva virkesstyckets höjd. Implementering av den nya sorteringsmetoden kommer att resultera i sortering som är noggrannare än vad som kan erhållas med det stora flertalet av de sorteringsmetoder som finns idag. Den nya indikerande egenskapen kommer sannolikt att bli särskilt gynnsam att använda för utveckling av ingenjörsmässiga träprodukter bestående av smala lameller.