Idag är det låg representation av kvinnor i bolagsstyrelser, och år 2015 var det exempelvis endast 5 % kvinnor som var styrelseledamöter i börsnoterade bolag i Sverige. Detta problematiseras utifrån att Sverige är ett jämställt land jämförelsevis med andra länder. Våra grannar i Norge har sedan år 2008 infört en kvoteringslag som innebär att fördelningen mellan könen måste vara 40/60 i styrelser i börsnoterade bolag, och vi vill med denna studie undersöka om kvotering även skulle vara lämpligt även för Sverige. Denna uppsats fokuserar på banksektorn som historiskt sett är en mansdominerad bransch och vi vill med denna studie skapa en förståelse för hur det kommer sig att kvinnor är underrepresenterade i styrelser. Vår metod är en studie av bankerna SEB, Forex Bank och Helgeland Sparebank där vi gjort semistruktrella intervjuer med kvinnliga ledare inom olika positioner på dessa banker där vi analyserat deras mångfaldsarbete, utbildningsnivåer inom styrelsen samt om respondenterna upplevt könsfördomar. Studiens resultat tyder på att det finns en osäkerhet kring om “glastakseffekten” finns inom banksektorn i Sverige samt att införandet av en kvoteringslag ger fler fördelar än nackdelar och därmed är positivt för Sveriges näringsliv.

Sammanfattning Datum: 2012.06.08 Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Tea Korkeakunnas Handledare: Docent Birgitta Schwartz Titel: Kvinnors sätt att leda – berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positioner Problem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet. Tidigare forskning på området ger inga tydliga svar på hur kvinnor utövar sitt ledarskap och om det finns ett speciellt kvinnligt ledarskap. Det finns många diskussioner om detta och vad som kan sägas vara kvinnlig ledarsstil men det finns få belägg för att kvinnor skulle utöva ett särskilt ledarskap. Det har intresserat mig att studera mer i ämnet. Dessutom är det ett område med kunskapsluckor. Kan kvinnor tillföra något centralt till företaget genom deras ledarskap? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för kvinnor på ledande positioner i dagens arbetsliv. Dessutom studerar jag kvinnors sätt att leda, och då specifikt fyra kvinnliga finländska ledare vilka utövar sitt ledarskap inom industrisektorn. Metod: Genom kvalitativa intervjuer undersökte jag om kvinnors sätt att leda, och skapade förståelse för kvinnor på ledande positioner i dagens arbetsliv. Resultat: Det är svårare för kvinnor att göra karriär och klättra upp i hierarkier. Det finns ett "glastak" som hindrar kvinnor att klättra vidare uppåt i hierarkierna. Dessutom kan moderskap bromsa, eller det kan vara ett hinder för kvinnors karriärer. Fortfarande måste kvinnan välja mellan familj och arbete. Ändå skulle de bästa resultaten uppnås när organisationer har en jämn blandning mellan män och kvinnor. Kvotering skulle ge bättre chanser för kompetenta kvinnor att ta sig in i mansdominerande branscher. När vi får mer kvinnor till företagsledningar ökar det möjligheterna för andra kvinnor att klättra upp i hierarkier. Ledningsstilen beror på arbetsgruppen, företaget, situationen och utbildningen. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att alla studiens kvinnliga ledare satsar på demokratisk ledarstil och decentralisering. Ingen av ledarna vill framhäva sin position, vilket är vanligare för männen enlig teorin. Kvinnorna är mindre auktoritära och hierarkiska än män. Det finns lite mer kvinnliga egenskaper hos respondenterna än manliga. Denna undersökning understödjer att det finns ett speciellt kvinnligt ledarskap. / Abstract Date: 2012.06.08 Level: Master thesis in business administration, 15 ECTS Author: Tea Korkeakunnas Tutor: Docent Birgitta Schwartz Title: Women´s way of leading–stories from four Finnish women in higher positions Problem: Women represent the minority in the boards and in the head positions particularly in the private sectors. Women face different obstacles in their careers than men. It is more difficult for women to make a career. In addition, some researchers argue that there is special women´s leadership which is more democratic and relationship-oriented and if the company had a female leader, it would increase their profitability. Previous researches don´t give clear answers to how women practice their leadership or is there a special women´s leadership. There are many discussions of this and what can be said to be female leadership style but there is little evidence that women would have this special kind of leadership. This has interested me to study more about the subject. It is also an area which has knowledge gaps. Can women bring something central to the company through their leadership? Purpose: The purpose of this study is to create understanding of women in higher positions at today´s workinglife. In addition, I will study the women´s way of leading, particularly four Finnish women leaders which practice their leadership within industry sector. Method: Trough qualitative interviews I explored women´s way of leading and created understanding of women in higher positions in today´s working life. Conclusion: It is harder for women to make a career and to climb up in companies hierarchies. There is a "glass ceiling" which is blocking for women to climb up in the hierarchies. In addition, motherhood slows down or it could be a barrier for women´s careers. Still women´s have to choose between family and work. The best results achieve by then when the organization has an even mix between men and women. Quotas would provide better opportunities for women to get in to men dominated branches. When we get more women to higher positions will that increase the opportunities for other women. Leadership style depends of working group, company, situation and education. In summary I can conclude that the women leaders are investing democratic style of management and decentralization. None of the women leaders want to emphasize her position which is more common among men according to the theory. Women are less authoritarian and hierarchical than men. There are more feminine characteristics for studies respondents than male. This study supports that there is a special kind of women´s leadership.

Styrelsen är en viktig del av ett börsnoterat bolag och är tänkt att bidra till bland annat ökad tillväxt och lönsamhet. Ett bolag påverkas alltså till stor del av styrelsen och vad den åstadkommer. Det handlar främst om styrelsens arbete, sammansättning och kompetens. Framgångsrika bolag har en gemensam faktor i form av en kompetent styrelse samt tydligt formulerade mål som sätts av styrelsen. För att styrelsen ska kunna utföra sitt arbete och föra bolaget framåt i utvecklingen krävs att styrelsen är rätt sammansatt och innehar rätt kompetens. Det är dock något som snäva rekryteringsprocesser och ett lagförslag om kvotering från EU-kommissionen sätter stopp för, vilket kan bli till en stor begränsning för börsbolagen och dess utvecklingsmöjligheter. Lagförslaget kom 2012 och har blivit ett väl diskuterat ämne i media där bland annat jämställdhet och jämnare könsfördelning ställs emot Europas börsnoterade bolags välmående.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till. Det finns idag inget övervägande stöd för kvotering i Sverige.

The purpose of this essay is primarily to investigate the possibility of and the rules concerning using quotas in the field of admission to university. Secondly, an investigation of whether the Swedish Police Academy has been conducting this method during the years of 2009 and 2010 is made. They are currently accused of having discriminated applicants due to their gender and ethnicity. In order to examine the legal arena as far as possible the laws of discrimination, both including the legislations and regulations assumed by the EU as well as the Swedish laws in this field, will be studied. The laws of discrimination will be put in relation to the legal possibilities of making exceptions from the principle of equal treatment. Positive actions in the field of gender equality and ethnicity, e.g. choosing a person of the underrepresented sex over another of the opposite sex with equal qualifications in an employment situation, are examples of these exceptions constituted but the EU. Sweden has implemented some of these rules, both concerning the labour market as well as in the field of university education, of which the majority is positive discrimination. Using quotas in universities is currently forbidden by the EU and therefore also in the Swedish legislation. Along with the legal investigation, a study of the admission process within the Swedish Police Academy is carried out by examining the current rules as well as other relevant material. The method used in this essay is the dogmatic approach. Also, a social science perspective is applied by putting the prevailing rules in a societal context through the empirical study. By interviewing both teachers and students in the Police Academy, values and attitudes towards the idea of using quotas in the admission process are explored. Thus, possible societal advantages and disadvantages are presented even though the use of quotas in the university field is forbidden. Finally, the results from this empirical study is compared with and analyzed in relation to other material presented in this essay.

No description available.

No description available.

<p>I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.</p>

<p>År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.</p><p>Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?</p><p>Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.</p>

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.