År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring. Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll? Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.

I dagens samhälle är kunskap och kompetens kritiska framgångsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta är det av stor vikt att kompetens tillvaratas, särskilt när det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta människor söker sig till chefstjänster. I ett könssegregerat Sverige behöver särskilt de hinder som gör att kvinnor inte når ledande positioner identifieras och undanröjas. Utifrån detta konstaterande formades syftet med denna studie; att få ökad förståelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjänster på en statlig myndighet. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats och genomfördes med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer vilka analyserades utifrån en metod, inspirerad av tematisk analys och meningskoncentrering. Resultatet visade att det finns upplevda hinder. De hinder som identifierades var bland annat; ett alltför stort fokus på manligt/kvinnligt och att kvinnor i hög grad vill vara säkra på sin förmåga innan de söker en chefstjänst. I resultatet konstaterar vi även att det till viss del finns hinder i organisationsstruktur, organisationskultur och livet utanför arbetet, men att dessa inte är lika stora som de övriga.  Studien ger en bild över vilka upplevda hinder för att söka en chefstjänst som kan finnas. Förhoppningen är att resultatet kan vara en hjälp i myndighetens fortsatta arbete med att få fler kvinnor till ledande positioner. En slutsats vi drar är att arbetet med att få jämn könsfördelning är komplext och att det finns risk att ett fokus på hinder i sig blir ett hinder.

Kvinnor har länge varit exkluderade från ledarpositioner, såsom styrelser, men utvecklingen mot en mer jämställd könsfördelning går långsamt framåt. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kvinnor i styrelser kan bidra till utvecklingen mot en jämnare könsfördelning. Genom att intervjua fem kvinnliga styrelseledamöter har vi fått en inblick i deras upplevelser och erfarenheter av styrelsearbete och könsroller. Kvinnorna i undersökningen har, genom många års styrelsearbete i olika former samt genom gedigna arbetserfarenheter, arbetat sig fram till ledande positioner inom olika branscher och företag. Även om de överlag inte anser sig ha behandlats annorlunda i styrelsen på grund av sitt kön kan vissa av kvinnorna ändå uppleva att de ibland förväntas ansvara för specifika uppgifter just för att de är kvinnor, att de behöver tuffa till sig eller att de måste vara mer pålästa och duktigare än männen. De anser att kvotering kan vara det enda sättet att få jämställda styrelser men understryker att det bör vara kompetensen som avgör vem som får uppdraget. För att lyckas bra som ledamot krävs, enligt respondenterna, en viss baskunskap om ekonomi och ledarskap samt ett visst mått av självsäkerhet och att våga stå för sina åsikter. Kravbilden på styrelsemedlemmar i bolagsstyrelser har ökat under de senaste årtiondena och det krävs att medlemmarna som individer har en hög kompetens och att styrelsen i sin helhet besitter en bred kunskapsbas. Denna utveckling kan ha en positiv effekt på könsfördelningen då det är fler kvinnor än män som har universitetsutbildning och eftersom en mer heterogen grupp ger ett bredare spektrum av kunskaper. Kvinnorna i undersökningen har genom sina positioner bidragit till brytandet av normer och gör det därför lättare för andra kvinnor att följa i deras spår. Det råder ingen brist på kompetenta kvinnor men utmaningen ligger i att kartlägga och synliggöra dessa kvinnor och ge dem samma möjlighet som männen att nå ledande positioner. / Women have long been excluded from leadership positions, such as boards of directors, but the development towards an equal gender distribution is slowly progressing. The purpose of this paper is to create an understanding of how women in boards can contribute to the development of a more equal gender balance. By interviewing five female board members we have gained insights of their experiences of board work and gender roles. The women in our study have, through many years of board work in various forms and through extensive work experience, worked their way towards leading positions in different businesses and companies. Even though they don’t consider themselves being treated differently because of their gender some of the women can still experience expectations to do certain tasks just because they are women, that they need to toughen up or that they have to be better prepared and more capable than the male board members. They consider affirmative action to be the only way to make boards equal, but they emphasize that qualifications should be the determining factor of who gets the assignment. To succeed as a board member a basic knowledge of finances and leadership is required and also a certain degree of self-assurance and the courage to stand up for their opinions, according to the respondents. The requirements of corporate board members have increased in recent decades and it is required that the members, as individuals, have a high level of competence and that the board, as a whole, possesses a broad knowledge base. This development could have a positive effect on the gender balance since there are more women than men with a university education and since a heterogeneous group of people results in a wider range of knowledge. The women in the study have, through their positions, contributed to the breaking of norms and therefore make it easier for other women to follow in their tracks. There is no shortage of qualified women but the challenge is to identify and recognize these women and give them the same opportunity as men to reach senior positions.

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet. De alternativa strategier som presenteras är att kvinnor måste lära sig maktspelet och söka sig till jobb där de har resultatansvar. Det näringslivet kan göra är att få ledningen att jobba aktivt med dessa frågor genom exempelvis belöningssystem. Valberedningarnas arbetssätt bör övervakas och kontrolleras i syfte att säkerställa att en utredning har skett på ett adekvat sätt. Staten kan skapa incitament genom skattereduktioner eller genom att agera i form av en stor inköpare som erbjuder värdefulla kontrakt. / This study aims to present and propose strategies on how corporate boards can become more diversified by increasing the representation of women. Furthermore we will investigate how the composition of corporate boards affects the decision making process. This thesis has a qualitative approach and the results are based on data from interviews. The conclusions of this paper are that greater diversification in the composition of corporate boards affects the decision making process in a positive way. The strategies proposed are that it is necessary for women to learn the power game and to have a position with responsibility over results. The companies have to get their management to actively work with this issue through reward systems. The work of the nominating committees should be monitored to ensure that the adequate method is used when nominating the directors.  Our last conclusion is that the government can create incentives by tax reductions or by using their role as an important purchaser that offers valuable contracts.

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i bolag har ökat de senaste åren och studier visar att bolag med könsdiversifierade styrelser redovisar högre lönsamhet än andra företag. Flera av dessa studier är baserade på data från små, medelstora och stora börsnoterade bolag. Regeringen föreslog nyligen en kvoteringslag där kvinnor skall utgöra 40 procent av antalet styrelseledamöter i bolag med syfte att få mer jämlika styrelser. Intressant är då att studera om fördelarna med könsdiversifierade styrelser beaktas av investerare och hur marknadsaktörer agerar. I studien visas att när nominering av kvinnliga styrelseledamöter offentliggörs har det en negativ påverkan på företagets marknadsvärde, men denna påverkan är inte statistiskt signifikant. Vidare påverkas inte nomineringens inverkan på aktiekursförändringen av ett bolags branschtillhörighet. / The number of female directors of companies has increased in recent years and studies show that companies with diverse boards report higher profitability than other companies. Several of these studies are based on data from small, medium and large listed companies. The government recently proposed a quota law where women will constitute 40 per cent of the directors of companies to push for more equal boards. Hence, studying the benefits of diverse boards and its investor reactions and how the market is moving is of interest. The study shows that when the nomination of female board members is published, it has a negative impact on the company's market, but this effect is not statistically significant. Furthermore, the nomination affect does not have an impact on the stock price change regarding the company's industry affiliation.

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas. Det viktiga är istället att en hypotes, som kan stämma eller vara fel, antas om ettfenomen som har observerats. Vikt läggs vid hur vi argumenterar för vår hypotes. För att kunnatillämpa en abduktiv förklaringsmodell har vi anlagt ett narrativt perspektiv i uppsatsen. Detbestår i att vi läser texterna i de valda näringslivstidningarna i tre steg.Vi kom fram till att journalisternas sätt att skilja mellan män och kvinnor är diskret, mensamtidigt inflytelserikt. Språket är journalisternas verktyg och genom att vi plockar isär det kan viavslöja röster som tidigare dolt sig mellan raderna. Utifrån textanalysen drar vi sedan en slutsats,eller en hypotes, om att fokus på kvinnliga ledare, debatten om jämställdhet och kvotering,statistik och listor är en lösning på ett problem som tidigare inte varit synligt för oss. Vi trodde attproblemet var att det fanns för få kvinnliga ledare i Sverige, men vi fann att strukturen somupprätthålls i media är en lösning för att slippa ta tag i det riktiga problemet. Ju mer vi pratar,diskuterar och debatterar desto mindre framsteg görs för att få in fler kvinnor på ledandechefspositioner. / Uppsatsnivå: C

<p>Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod. Folkpartiet menar att positiv särbehandling inte nödvändigtvis är så positiv då det bygger på samma principer som negativ särbehandling vilken resulterar i diskriminering och utanförskap. Vänsterpartiet däremot ser positiv särbehandling som en möjlig eller till och med nödvändig strategi för att kunna uppnå jämställdhet och jämlikhet på bland annat arbetsplatser och universitet. I diskussionen har jag tagit hjälp av teorier som behandlar positiv särbehandling.</p>

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod. Folkpartiet menar att positiv särbehandling inte nödvändigtvis är så positiv då det bygger på samma principer som negativ särbehandling vilken resulterar i diskriminering och utanförskap. Vänsterpartiet däremot ser positiv särbehandling som en möjlig eller till och med nödvändig strategi för att kunna uppnå jämställdhet och jämlikhet på bland annat arbetsplatser och universitet. I diskussionen har jag tagit hjälp av teorier som behandlar positiv särbehandling.

Directive 2006/54/EG from the European Union concerns the equal rights between men and woman and the principle of equal rights. The purpose of the directive is that the member states provide the equal rights between men and woman. Affirmative action is one exception from the principle of equal rights which is settled in directive 2006/54/EG, article 3. The purpose for the affirmative action must be to encourage the equal rights between men and women. EU has specific criteria to use affirmative action, which is created by praxis of the Court of Justice of the European Union. These criteria are that the affirmative action must involve an objective assessment, there must be equal qualifications between the person which is affirmative action and the person who is not, the positive action cannot be automatically decisive and this special treatment should be proportionate to the purpose. The rules about affirmative action in Sweden are the same as the EU has suggested in praxis. In directive 2000/43/EG about the principle of equal treatment between persons irrespective of racial or ethnic origin, article 5, EU declares that the principle of equal rights shall not prevent any member state from conserving or implementing specific measures to prevent or compensate disadvantages linked to ethnic origin or racial. This form of affirmative action due to ethnicities is prohibited in Sweden. The debate about this form has been large and labour unions in Sweden are not positive about it. The government in Sweden thinks that there is a problem that ethnicities is not a homogenous group and that it will bring complications with the enforcement. If affirmative action due to ethnicity should be assimilating in Swedish law requires statistic over ethnicity, and if that should be possible it must be a change in the 13 § Privacy protection law. The Privacy protection law is a subsidiary law, and if the government in Sweden want, they could make an exception for statistic over ethnicity.

Syftet med denna studie är att se hur individer som har kvoterats in i ett företag upplever sin situation. Ojämlikheter mellan könen på arbetsmarknaden existerar än idag. Kvotering är ett verktyg som diskuteras och har blivit en konsekvens av ojämlikheten mellan könen på arbetsmarknaden. Vår undersökning är kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer som vår huvudmetod. De teorier vi har valt att ha som utgångspunkter är Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna samt Stigma. För att belysa könsapekten utgick vi även från Ylva Elvin-Nowak och Helene Thomssons teori Att göra kön. Det vi kom fram till i vårt resultat var att våra intervjupersoner var medvetna om att de fått sina tjänster på grund av deras kön. Vi kom även fram till att upplevelsen kring kvotering såg olika ut beroende på hur de hanterade de externa strukturerna. Men vi hittade även gemensamma nämnare, nämligen att det existerade specifika förväntingar på den kvoterade anställda och konsekvenserna av dessa förväntningar leder till att personen i fråga kände sig tvingad att spela en roll. Det gjorde de genom olika anpassningsstrategier. / The purpose of our study is to see how individuals who have been quoted in a company perceive their situation. It’s important to knowleged that gender differences in the labor market still exist today. Affirmative Action is a tool that has been discussed and there are many debates about this sensitive subject. Affirmative Action has become a consequence of gender differences on the labor market today. Our study is qualitative, where we have used the interviews as our main method. The theories we have chosen to have as starting points are Erving Goffman's theory on The presentation of self in everyday life and Stigma. To illustrate the gender dimension we also used Ylva Elvin-Nowak and Helene Thomson's theory on how we do genders. Our results showed that the women we interviewed were aware that they had recived their service because of their gender. We also came to the conclusion that the experience surrounding affirmative action looked different depending on how they handled the external structures around them. Our results also showed that there are specific expectations on the quota employees. The consequences of these expectations led to the employers playing a role. They played their role through a variety of adaptation strategies. They also had different experience even though they all worked in the same company and almost had the same position.