No description available.

Singapore är ett fascinerande land. På bara några få decennier har landet gått från att vara en liten instabil stadsstat utan större naturresurser till att bli ett ekonomiskt världscentrum. Mur hur fungerar egentligen Singapores politiska styrelseskick? Är landet verkligen en demokrati eller har det i själva verket diktatoriska drag? Denna uppsats syftar till att steg för steg undersöka landets politiska situation för att slutligen landa i en definition om vad Singapore egentligen står politiskt. Dem styrande hävdar att dem levererar en effektiv och okorrumperad regering till medborgarna medan vissa oppositionspolitiker menar att regeringen styr med auktoritära medel. Hur kan man definiera den politiska situationen i Singapore idag och framför allt vilken regimtyp kan landet klassas som? Detta arbete är en fallstudie av teorikonsumerande art där olika fakta kommer att analyseras och sedan sammanfattas i en slutlig analys där jag skall fastställa regimtypen.

I dagens samhälle är kunskap och kompetens kritiska framgångsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta är det av stor vikt att kompetens tillvaratas, särskilt när det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta människor söker sig till chefstjänster. I ett könssegregerat Sverige behöver särskilt de hinder som gör att kvinnor inte når ledande positioner identifieras och undanröjas. Utifrån detta konstaterande formades syftet med denna studie; att få ökad förståelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjänster på en statlig myndighet. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats och genomfördes med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer vilka analyserades utifrån en metod, inspirerad av tematisk analys och meningskoncentrering. Resultatet visade att det finns upplevda hinder. De hinder som identifierades var bland annat; ett alltför stort fokus på manligt/kvinnligt och att kvinnor i hög grad vill vara säkra på sin förmåga innan de söker en chefstjänst. I resultatet konstaterar vi även att det till viss del finns hinder i organisationsstruktur, organisationskultur och livet utanför arbetet, men att dessa inte är lika stora som de övriga.  Studien ger en bild över vilka upplevda hinder för att söka en chefstjänst som kan finnas. Förhoppningen är att resultatet kan vara en hjälp i myndighetens fortsatta arbete med att få fler kvinnor till ledande positioner. En slutsats vi drar är att arbetet med att få jämn könsfördelning är komplext och att det finns risk att ett fokus på hinder i sig blir ett hinder.

Sammanfattning Datum:         23 mars 2012 Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare:   Hanna Jüllig, Johan Ottosson Handledare: Ulf Olsson Nyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning   Titel:             ”Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete” – En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning.   Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser.   Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet.   Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009. Dessa variabler har getts indextal som vägts samman till ett heterogenitetsindex.   Slutsats:        Studiens heterogenitetsindex har ett svagt samband med avkastning. Korrelationen mellan studiens undervariabler och avkastning varierade kraftigt beroende på vilken variabel som undersöktes. Resultaten skiljde sig även dem kraftigt mellan olika börs- och företagsspecifika kategorier där korrelationen mellan dessa och avkastning varierade mellan genomgående svagt negativa samband till starkt positiva samband.

Studiens övergripande syfte ligger i att problematisera meritokratins grundläggande idéer om ansträngning och ’vilja att lyckas’ som nyckeln till framgång (Carlbaum, 2012). Föreställningar som härrör ifrån nyliberala idéer om ’individens ansvar’ riskerar att förbise strukturella problem och ojämlika maktförhållanden som håller individen ansvarig för sitt eget ’misslyckande’ (ibid.). Elever som hålls ansvariga för sina egna misslyckanden tenderar att kategoriseras som ”omotiverade” eller ”skoltrötta” där deras vilja att lyckas ifrågasätts snarare än deras grundförutsättningar(ibid.). Mot denna bakgrund vill uppsatsen därför ge utrymme för barn att komma till tals i frågor som direkt berör dem och som skildrar barns perspektiv i komplexa samhällsfrågor och maktförhållanden (UNICEF Sverige, 2009). Studien utgår ifrån ett normkritiskt förhållningssätt som vill synliggöra postkoloniala perspektiv på orsakssamband mellan möjlighetsstrukturer och samhällsnormer som problematiserar ’individers vilja att lyckas’.

Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare konstruerar ledarskap i dagens nyliberala samhälle. Sex intervjuer genomfördes med rekryterare inom både offentlig och privat sektor. Den tematiska analysen resulterade i två huvudavsnitt: ett gott ledarskap och rekrytera på rätt grunder. Ledarskapsdiskursen visar att den är präglad av att få människor att följa, utvecklas och växa som individer. Studien påvisar att de situationella faktorerna i en nyliberal tid spelar en avgörande roll för hur rekryterare talar om ledarskap. Dessa faktorer består av att vinna förtroende, medarbetarskapets betydelse för ledarskapet, arbetslivets roll i en nyliberal tid, flexibilitet och förändring samt självinsikter och mognad. Genom att uppfylla ovanstående faktorer bildas ett gott ledarskap. En chefs hierarki är inte längre lika synligt framträdande i ett nyliberalt samhälle där allas lika värde är något som värdesätts utifrån tillitsinkludering. Resultatet visar att hur rekryterarna konstruerar ledarskap influerat av en nyliberal tid är komplext. Ledaren förväntas ofta klara av svåra uppgifter utan att organisationen många gånger följer upp hur den faktiska arbetssituationen för ledaren ser ut.Denna studie har bidragit med att fylla det forskningsglapp som påträffats av ledarskapsstudier utifrån rekryterares perspektiv. Studien är viktig i forskningsfältet eftersom rekryterare kan komma påverka den allmänna diskursen om ledarskap och det i sin tur kan påverka arbetslivet för människor i samhället. / <p>2022-06-07</p>

<p>Trots att flera forskningsrapporter har visat på de ekonomiska vinsterna med jämställda arbetsplatser är den kvinnliga underrepresentationen på högre poster inom näringslivet fortfarande påtaglig. En av förklaringarna till denna ojämställdhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhället som hindrar kvinnor från att ta sig in i den absoluta maktsfären. Flera jämställdhetsstudier visar att kvinnor inte tillåts ingå i ”old-boy-network” och att manliga ideal präglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgång på informella nätverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svårare att lyckas i karriären. Könsordningen har ansetts vara den enskilt starkaste kraften som påverkar hur individer agerar och inordnar sig inom en organisation. Genom att studera två företag som använder sig av uttalat meritokratiska karriärmodeller vill vi undersöka hur könsordningen påverkar inom organisationerna. Resultatet av studien visar att tillgången på informella nätverk är mindre i en svag könsordning där prestation ligger till grund för befordran. I takt med att individen avancerar ökar betydelsen av informella nätverk och könsordningen stärks i takt med att individen närmar sig toppen av hierarkin. Organisationer kan till viss del påverka vilken makt könsordningen tilldelas inom organisationen genom att aktivt arbeta för att formalisera informella aktiviteter.</p> / <p>Recent studies have proven that a mixed working force produces better economic results for companies then does a single gendered working force. Even so, the majority of top-level positions in today’s business are held by men. Women are said to have great difficulties entering the “old-boy-networks” on the hierarchical top and leadership qualities are still strongly connected to manly attributes. Women’s inability to enter and build informal social network structures is mentioned as one of the biggest reasons when trying to explain the lack of women on top positions. The gender order in the organisations, which separates women from men, are said to be the single strongest force to influence the life of the organisation. This study focuses one how meritocratic career models influences the gender order within the organisation and if formalized career models minimize the importance informal networks. The result of the study shows that the need for informal networks in order to advance in the organisational hierarchy is of less importance in an organisation with a weak gender order were achievements and results are the only variables considered when aspiring for promotion. The importance of informal networks strengthens as the individual clime up the hierarchical career path and the study indicates that evaluation gets less formal closer to the top positions and that homosocial desire plays a significant role when aspiring for top positions.</p>

Trots att flera forskningsrapporter har visat på de ekonomiska vinsterna med jämställda arbetsplatser är den kvinnliga underrepresentationen på högre poster inom näringslivet fortfarande påtaglig. En av förklaringarna till denna ojämställdhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhället som hindrar kvinnor från att ta sig in i den absoluta maktsfären. Flera jämställdhetsstudier visar att kvinnor inte tillåts ingå i ”old-boy-network” och att manliga ideal präglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgång på informella nätverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svårare att lyckas i karriären. Könsordningen har ansetts vara den enskilt starkaste kraften som påverkar hur individer agerar och inordnar sig inom en organisation. Genom att studera två företag som använder sig av uttalat meritokratiska karriärmodeller vill vi undersöka hur könsordningen påverkar inom organisationerna. Resultatet av studien visar att tillgången på informella nätverk är mindre i en svag könsordning där prestation ligger till grund för befordran. I takt med att individen avancerar ökar betydelsen av informella nätverk och könsordningen stärks i takt med att individen närmar sig toppen av hierarkin. Organisationer kan till viss del påverka vilken makt könsordningen tilldelas inom organisationen genom att aktivt arbeta för att formalisera informella aktiviteter. / Recent studies have proven that a mixed working force produces better economic results for companies then does a single gendered working force. Even so, the majority of top-level positions in today’s business are held by men. Women are said to have great difficulties entering the “old-boy-networks” on the hierarchical top and leadership qualities are still strongly connected to manly attributes. Women’s inability to enter and build informal social network structures is mentioned as one of the biggest reasons when trying to explain the lack of women on top positions. The gender order in the organisations, which separates women from men, are said to be the single strongest force to influence the life of the organisation. This study focuses one how meritocratic career models influences the gender order within the organisation and if formalized career models minimize the importance informal networks. The result of the study shows that the need for informal networks in order to advance in the organisational hierarchy is of less importance in an organisation with a weak gender order were achievements and results are the only variables considered when aspiring for promotion. The importance of informal networks strengthens as the individual clime up the hierarchical career path and the study indicates that evaluation gets less formal closer to the top positions and that homosocial desire plays a significant role when aspiring for top positions.

Abstract Title: Gender equality – of course! A qualitative study on gender equal recruitment at a university Author: Ingrid Öhlund Several studies show that the division of gender in Swedish universities is uneven. Since universities are important organizations where our future citizens get their education and become socialized, I found it interesting to investigate how a Swedish university handles the gender equality issue in the process of recruitment. The aim of this study was to contribute with a higher level of knowledge and understanding about the recruitment process out of a gender equality perspective. The aim was also to identify which stages of the recruitment process that was vulnerable out of a gender equality perspective. To examine this, these following questions were put: Which struc-tures may seem prohibitive when it comes to recruit gender equal? and Which stages in the pro-cess is vulnerable out of a gender equal perspective?. Weber's bureaucracy model and also institutional theory with concepts such as legitimacy were used to explore the subject. To carry out the study, a qualitative method with interviews was used and seven persons with different experiences of the recruitment process participated. The result shows that there are several vulnerable stages in the recruitment process and that there are structures that may seem prohibitive from a gender equality perspective. There is a discrepancy between how the documents present the work with gender equality and the actual behavior in the organization. Another vulnerability that emerges from the study is that knowledge and information were not communicated and spread out in the organization. There are ambiguities in the routines and uncertainties on how you can, or cannot, write the employment profile to attract candidates. The commitment to gender equal recruitment is often a matter of personal interest. However, the results show that nobody opposes the issue of equality as an important matter. The results were further analyzed by using the concepts professional bureaucracy, meritocracy, inertia, legitimacy and decoupling. Keywords: Gender equality, University, Bureaucracy, Recruitment process, Meritocracy

The purpose of this paper is to examine the relationship between meritocracy and education respectively equality. And more, to investigate whether the educational system is an instance forsocial mobility. This literature overview is based upon 13 articles which lead the paper upon its conclusion, it shows that meritocracy is only compatible with equality of opportunity. In accordance with this, there are multiple problems within the discourse of opportunity, whereas opportunities to a great extent are ascriptived, and the just competition on social positions should be questioned. Furthermore, it examines whether the educational system is an instance for social mobility. The result shows that the educational system is an instance for social mobility, but there are multiple factors beyond education that are in play. Subsequently, the educational expansion is problematized, this leads to a phenomenon like social congestion on the labor market, where the pursuit of the proper education is not enough, which damages mobility. Lastly, in relation to job recruitment it is not rare that there is non-meritocratic (social ability, attractiveness etc.) demand from employers, which undermines the role of education in relation to social mobility. This literature study cannot claim to present the reader with a comprehensive picture of the studied topic and the empirics has not by far been exhausted.