Syftet med denna studie var att undersöka känsloresponserna, och dess anledningar, till olika kyrkotonarter. Tidigare studier (Dalla Bella et al., 2000; Gagnon et al., 2003; Gerardi et al., 1995; Webster et al., 2005) visar att stycken skrivna med dur- och mollskalor ger olika känsloreaktoner. Kyrkotonarterna, som också delas in i dur och moll, följer övergripande ett liknande mönster men deras karaktärstoner ger upphov till vissa förändringar när det kommer till emotionell respons (Ramos et al. 2011). Fyra versioner av den traditionella barnvisan Bä-bä vita lamm arrangerades i olika kyrkotonarter för att sedan spelas upp för fyra respondenter som deltog i den kvalitativa intervjustudien. Resultatet visade, likt tidigare forskning, att kyrkotonarterna följde dur- och molltonarternas kategorisering av känsloresponser men att karaktärstonerna resulterar i vissa förändringar i de emotionella reaktionerna. Framtida studier skulle kunna använda musik som inte respondenterna är bekanta med för att se om liknande resultat uppnås.

Detta självständiga arbete vill få kunskap om hur gymnasieelever på estetiska programmet upplever och förstår kyrkotonarter, genom fenomenologiskt tolkade intervjuer med gymnasieelever samt en fenomenologiskt inspirerad undervisningsmetod. Resultaten av intervjusvaren skulle kunna tolkas som att elevernas upplevda förståelse av kyrkotonarter nyanseras av ett fokus på den egna upplevelsen av kyrkotonarter som ett komplement till den musikteoretiska förståelsen.

Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.