No description available.

Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.

This thesis studies the Weberian notion of rationality in the context of speedrunning and the speedrunning community. By contrasting the instrumental rationality of the speedrunning practice with the value-oriented rationality of the community, it crystallizes the difference between "performing the metrics" as an extension of community values and as a function of externally imposed constraints. The former is an expression of autonomy, while the latter an expression of heteronomy. This difference, it is argued, is found in many different areas of society, sometimes in the guise of "audit culture", at other times as an unintended side-effect of established forms of practice. In either case, a return to communal values (e.g. the sociological imagination) is seen as an antidote to becoming an extension of someone else’s metrics; autonomy is not a function of performing to external specifications, but of being able to rationally choose which measurements to use and which to leave aside. Speedrunners, in their endeavor to go fast, express such autonomy, albeit implicitly. By analyzing YouTube videos wherein runners explain their tactics and methods, this thesis endeavors to make this aspect of autonomy ever so slightly more explicit.

No description available.