Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som motiverar läkarstudenter till att vilja bli läkare. Denna uppsats kommer att diskutera läkarstudenternas motivation till att bedriva läkarstudier, deras idealbild av läkaren, samt hur risk hanteras och bearbetas under läkarutbildningen. Dessa frågor har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt sju stycken informanter som studerar på läkarprogrammet. Teorier som lyfts fram i studien är social handling, idealbilder, ontologisk trygghet, och expertsystem. Detta angreppssätt är därmed sociologiskt intressant och bidrar med kunskap om varför människor väljer och förhandlar kring innebörden som skapas under läkarprogrammet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att ta reda på vilken undervisning och vilka kunskaper läkarstudenter får om FaR på svenska läkarutbildningar samt vilka hälsopedagogiska verktyg studenterna får med sig från utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frågeställningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingår i de olika läkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utläsas? Vilka åsikter har de programansvariga vid läkarutbildningarna om utbildningen som studenterna får gällande FaR? Hur uppfattar läkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hälsopedagogiska verktyg får läkarstudenterna med sig från utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de på hälsopedagogik kopplat till läkaryrket? Metod En kvalitativ ansats användes för att besvara dessa frågor. En kartläggning om vilken utbildning kring FaR som i dagsläget sker, vid sex av sju läkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i ämnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lärosäten samt en fokusgrupp med fyra läkarstudenter från Karolinska Institutet. Resultat och slutsats Kartläggningen visade att mängden utbildning som läkarstudenterna får om FaR skiljer sig åt mellan lärosätena och det var därmed svårt att dra slutsatser kring likheter och skillnader då det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingår. De programansvariga var generellt positiva till FaR som metod men synen på hur FaR skulle integreras i läkarutbildningen skiljde sig åt. Även läkarstudenterna var positiva till FaR som arbetsmetod men ansåg att de får lite utbildning om metoden generellt och hur den ska användas. Trots att studenterna fått undervisning i MI upplevde de det som svårt att motivera patienter till ökad fysisk aktivitet. De efterfrågade också mer kunskaper om hur de bör individanpassa fysisk aktivitet till olika sjukdomstillstånd. Hälsopedagogik var inget som specifikt framkom i deras utbildning men åsikterna var att området behöver utvecklas inom hälso- och sjukvården och är relevant att ha kunskaper om som läkare. Att ge läkarstudenter mer utbildning i metoderna FaR och MI skulle kunna hjälpa framtida läkare att bättre stödja patienter att själva förebygga ohälsa genom att anamma hälsosamma vanor.

Depression är vanligt förekommande världen över och läkarstudenter är en utsatt grupp. Under läkarprogrammet ökar dessutom den psykiska ohälsan bland studenterna. Förmågan till psykologisk flexibilitet, innefattande defusion, acceptans, jag-som-kontext, flexibel uppmärksamhet i nuet, värden och ändamålsenligt handlande, har visat sig ha samband med ohälsa. Training for Awareness, Resilience and Action (TARA) har skapats i USA som metod för att i grupp behandla depression hos tonåringar. Under 2018 erbjöds TARA till en grupp läkarstudenter i Umeå och denna kvalitativa studie innefattade semistrukturerade intervjuer två år efter avslutad behandling. Deltagarna var fem av dessa studenter och intervjuerna fokuserade på deras upplevelser av TARA samt vilka metoder de fortsatt att använda. Åldern på deltagarna var 21-32 år vid intervjutillfället. En tematisk analys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de fick flera olika verktyg att använda sig av för att hantera sin psykiska ohälsa. Främst var andningsövningar och att uppmärksamma det som hände inom dem som beskrevs som det viktigaste. Deltagarnas beskrivningar av deras erfarenheter visar att de övat upp sin förmåga till defusion, acceptans, flexibel uppmärksamhet i nuet, värden och ändamålsenligt handlande under TARA. Beskrivningar av jag-som-kontext gick inte att hitta i materialet. Studiens utformning, kvalitativa intervjuer, och urvalet av deltagare har minskat möjligheten till generalisering. Dock kan resultatet förstås som att TARA kan hjälpa till att öka upplevelsen av psykologisk flexibilitet, vilket i förlängningen kan minska symtomen på depression. / Depression is common worldwide and medical students are a vulnerable group and during the medical education mental illness increases. The ability for psychological flexibility, including diffusion, acceptance, Self-as-context, flexible contact with the present, values ​​and appropriate action, has been shown to be associated with ill health. Training for Awareness, Resilience and Action (TARA) has been created in the United States as a method of treating depression in group in adolescents. In 2018, TARA was offered to a group of medical students in Umeå and this qualitative study included semi-structured interviews with five of these students about their experiences of TARA and what methods they are using. The interviews were conducted two years after their participation in TARA. The participants attended the second and forth semester of their education when TARA occurred. The age of the participants was 21-32 years at the time of the interview. A thematic analysis was used to analyze the material from the interviews. The results showed that the participants felt that they were given several different tools to use to manage their mental illness. Mainly breathing exercises and paying attention to what was happening within them was described as the most important. The participants' descriptions of their experiences show that they practiced their ability for defusion, acceptance, flexible contact with the present, values ​​and appropriate action during TARA. Descriptions of Self-as-context couldn’t be found in the material. The design of the study, qualitative interviews, and the selection of participants have reduced the possibility of generalization. However, the result can be understood as that TARA can help to increase the experience of psychological flexibility, which in the long run can reduce the symptoms of depression.

The more digital the healthcare sector gets, the more considerable is the need for good information security within the sector. A group that, already during its education, gets in contact with sensitive information is medical students. Previous studies show that medical students run a significant risk of mishandling sensitive information during their medicinal internship. The goal of this study is to investigate what level of knowledge the medicinal students possess about information security and to see to what extent that affects their attitude towards information security and behavior in information security contexts. A survey based research method is used with an online questionnaire and the study has its theoretical base in the knowledge-attitude-behavior model and in prior studies performed within the same area of research. The questionnaire is created with inspiration from the HAIS-Q, which is an already tested questionnaire that is used to examine information security awareness. The result shows that the medicinal students have a higher level of knowledge about information security compared to their attitude towards information security and behavior in information security contexts. The result also indicates that higher levels of knowledge lead to better attitudes and behaviors. A recommendation for further studies within the topic is suggested, preferably on a larger sample where researchers can look at differences between universities in order to get a more holistic picture of the situation. The HAIS-Q should be evaluated more thoroughly as a research method since this study identifies shortcomings associated with the method. / Med ökad digitalisering inom vården ökar behovet av god informationssäkerhet inom hälso- och sjukvård. Läkarstudenter är en grupp som redan under sin utbildning kommer i kontakt med mycket känslig information och studier visar på att studenter inom hälso- och sjukvård löper stor risk att hantera känslig information felaktigt under sin praktik. Syftet med den här studien är att mäta hur bra kunskap läkarstudenter har om informationssäkerhet och hur stor inverkan detta har på deras attityd och beteende i informationssäkerhetsfrågor. För att testa detta utförs en enkätundersökning online med teoretisk utgångspunkt i kunskap-attityd-beteende-modellen samt tidigare studier gjorda inom samma område. Enkäten utformas med stor inspiration från HAIS-Q, vilket är en beprövad enkätmetod för att mäta informationssäkerhetsmedvetenhet. Resultatet visar på att läkarstudenterna uppvisar bättre kunskap än attityd och beteende i informationssäkerhetsfrågor. Genom studien identifieras även att kunskap har en positiv inverkan på attityd och beteende, där det går att se att ökad kunskap leder till bättre attityd och beteende. Slutsatserna innefattar bland annat rekommendationer om fortsatta undersökningar inom området med större urvalsgrupp där jämförelser mellan olika lärosäten bör göras för att få en med holistisk bild av situationen. En mer noggrann utvärdering av HAIS-Q som enkätmetod bör också genomföras då denna undersökning identifierar brister med metoden.