<p>Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienter känner att de måste lita på det vårdpersonalen säger och gör och ser inget annat val. Bristande information leder till att patienten ifrågasätter om det verkligen är rätt medicin han eller hon får. Resultatet visar på vissa faktorer som är viktiga för att få en väl fungerande läkemedelshantering och det latenta innehållet i resultatet sammanfattas som att en väl fungerande läkemedelshantering bygger på goda kunskaper, kommunikation och delaktighet.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Drug related problems (DRP) are a major concern for hospital readmissions. These problems have physical, physiological and economical implications for the patients and for society. Research has shown that many patients´ have a lack of knowledge about their drug therapy. The aim of this study was to investigate patients´ perceptions of the medication use process in hospitals as well as in their own home environment, and in addition to establish foundations to provide a better medication use process. The research was based on eleven interviews using a qualitative method with a phenomenological approach. A qualitative content analysis was applied. The study shows that patients´ have a feeling that they have to trust their caregivers for what they say and what they do and there is no other choice. Lack of information leads to questioning if its´ the right medication he or she received. The results show that certain main factors are important for a functional medication use process. The main factor being that a good medication use process is based on good knowledge, communication and involvement.</p> / " En säker läkemedelsprocess"

Bakgrund: Det är ett vanligt förekommande problem inom vården att patienter inte tar ordinerade läkemedel. Detta kan få stora konsekvenser för patienten och dennes hälsa. Det är viktigt att undersöka vad sjuksköterskor egentligen vet om orsakerna till patienters bristande följsamhet, då en korrekt bild av fenomenet gör att sjuksköterskan kan hjälpa patienten på bästa sätt.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskorserfarenheter av patienters icke-följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling.Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Inkluderade studier söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning, av relevanta studier, gjordes utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. En innehållsanalys gjordes av artiklarna, baserad på Forsberg och Wengström. Totalt 10 artiklar användes i föreliggande litteraturstudie.Resultat: I resultatet framgick att sjuksköterskor i stor utsträckning förklarar patienters bristande följsamhet med tre huvudkategorier av orsaker: Patientspecifika orsaker, orsaker i patientens omgivning och relationen mellanpatienten och sjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskor har en god uppfattning om vilka orsakerna tillpatienternas svårigheter eller ovilja att använda ordinerade läkemedel är. Dock förefaller sjuksköterskor tillskriva visa orsakssamband en större vikt än vad annan, patientcentrerad forskning visat. Mer forskning behövs för att tydliggöra graden av sjuksköterskors insikt kring patiensernas problematik. / Background: It is a common problem in healthcare that patients do not take prescribed medication. This can have major consequences for the patients. It is important to investigate what nurses really know about the causes of patients' lack of adherence, as a correct understanding of the phenomenon means that the nurse can help the patient in the best way.Aim: The aim of the literature study was to compile nurses 'experiences of patients' non-compliance with prescribed drug treatment.Method: The essay is based on a literature study with a qualitative approach.Included studies were sought in the databases PubMed and CINAHL. A quality review, of relevant studies, was made based on SBU's quality review template. A content analysis was made of the articles, based on Forsberg and Wengström. A total of 10 articles were used in the present literature study.Results: The results showed that nurses largely explain patients' non-adherence with three main categories of causes: Patient-specific causes, causes in thepatient's environment and the relationship between the patient and the nurse.Conclusion: Nurses have a good idea of the causes of patients' difficulties or unwillingness to use prescribed medication. However, nurses attribute certain causal relationships to be more important than what other, patient-centeredresearch has shown. More research is needed to clarify the degree of nurses'insight into the problems of patients.

Bakgrund: När följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling brister kan det leda till onödig ohälsa, förvärrade sjukdomstillstånd och kostnader för fler vårdbesök och inläggningar på sjukhus samt att dyra mediciner felanvänds. Det är endast 60 procent av patienterna, som blivit ordinerade antibiotika i fem dagar, som fullföljer sin läkemedelsbehandling. Om den ordinerade behandlingen är sju dagar lång sjunker följsamheten till 40 procent. Syfte: Vårdpersonalens upplevelse av patienters bristande följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och hur vårdpersonalen upplevde patienternas attityd. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Analysen följde Forsberg och Wengströms (2015) innehållsanalys och det framkom fyra teman. Resultatet: Bristande följsamhet till läkemedelsordinationer beskrevs i samtliga artiklar som ett problem, men det förekom olikheter beträffande uppfattningen om hur utbrett problemet var. Vårdpersonalen ansåg att det brast i kunskap och i samarbete mellan disciplinerna om hur patienterna skulle följas upp gällande ordinerad läkemedelsbehandling. Konklusion: Genom en ökad kunskap om följsamhet kan konstruktiva lösningar arbetas fram. Interventioner kan utformas för att hjälpa den enskilde vårdpersonalen.

År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Medicinsk sekundärprevention innebär att med hjälp av läkemedel reducera riskfaktorer såsom högt LDL-kolesterol eller hypertoni. Inom sekundärpreventionen har sjuksköterskor en viktig roll i att utbilda och handleda patienter och närstående på ett personcentrerat sätt. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av information om läkemedel som ordinerats efter hjärtinfarkt, såväl gällande informationens innehåll som hur den förmedlats. Studiens ansats var induktiv kvalitativ med en deskriptiv design, och baserades på sju intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna hade drabbats av hjärtinfarkt och ordinerats sekundärpreventiva läkemedel. Informanterna hade varit på återbesök hos sjuksköterska på sekundärpreventiv öppenvårdsmottagning (kranskärlsmottagning). Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. I resultatet framträdde meningsenheter som sorterades in i tre kategorier; Information under vårdförloppet, Individanpassad information och Struktur vid informationsgivning. Flertalet informanter upplevde bristande läkemedelsinformation under tiden i slutenvården, vilket ledde till osäkerhet kring behandlingen tills återbesök skett. Informanter som erhållit information upplevde en känsla av trygghet och att känna sig införstådda med behandlingen. Majoriteten önskade läkemedelsinformation, som skulle vara tydlig, individanpassad, och påbörjas i slutenvården. Önskemål uttrycktes om att informationen skulle inkludera skälen till vald behandling, effekter och bieffekter, samt förmedlas såväl skriftligt som muntligt och repeteras vid återbesök. Studien visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt önskar, men ofta upplever att de saknar, information och dialog kring sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Informationen bör förmedlas och utföras på ett personcentrerat sätt samt vara samstämmig och tydlig, och vid behov fördjupas vid återbesök. / In 2018, circa 24 800 individuals in Sweden suffered a myocardial infarction, circa 5800 fatally so. Secondary prevention can reduce the risk of recurring myocardial infarction. Medical secondary prevention entails reducing risk factors like high LDL-cholesterol or hypertension by means of medication. In secondary prevention, nurses play an important part in educating and counselling patients and relations in a patient-centered manner. The aim was to examine patients' experiences of information about medication prescribed after myocardial infarction, both regarding information content and how it had been conveyed. The study approach was inductive qualitative with a descriptive design and based on seven interviews following a semi-structured interview guide. All informants had suffered myocardial infarction and had been prescribed secondary preventive medication. All informants had met with nurses at hospital-based outpatient clinics (Coronary Artery Clinic). The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis on a manifest level. In the results, meaning units appeared and were sorted into three categories; Information during course of medical care, Personalized information and Structure during information. Most informants experienced deficiencies in medication information during inpatient care, generating uncertainty surrounding treatment until revisits had occurred. Informants who had received information experienced a sense of security and understanding of the drug treatment. Most informants wanted information about their drugs, and that the information should be clear, personalized, and start during inpatient care. Requests were expressed that information should include reasons for selected treatment, effects and side effects, be conveyed both in writing and orally, and repeated during revisits. The study shows that people who have suffered myocardial infarction want, but often lack, information and dialogue concerning secondary prevention medication. The information should be conveyed and carried out in a patient-centered manner and be consistent and clear. The information should be repeated and, if needed, deepened during revisits.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat. / Inadequate compliance with medication seriously affects patients with suffering and the society with great expenses. The purpose with this project was to examine and summarize causes of and preventive measures for inadequate compliance. To gain the most information on this topic we performed a literature review over research articles examining compliance among patients with chronic diseases. The result showed that patients´ attitudes, expectations and experiences of their disease and medical treatment, in combination with inadequate information and knowledge, were fundamental for the result in medication compliance. Patient-centred concordance with participation and mutual decisionmaking was central and presumed necessary in accomplished positive results in compliance

Syfte: Syftet med arbetet är att fördjupa och undersöka relevanta kunskaper om patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som underlättar deras följsamhet vid antipsykotisk läkemedelsbehandling. Bakgrund: Sverige drabbas 1500–2000 människor av psykos varje år och forskning inom ämnet är viktigt då psykossjukdom utgör ett stort lidande för individen, dess anhöriga samt orsakar stora kostnader för samhället. Följsamheten vid antipsykotisk läkemedelsbehandling är ofta bristfällig vilket många gånger leder till återinsjuknande och inläggningar inom slutenvården. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på tio kvalitativa artiklar. Dataanalys: Latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kärnteman. Dessa var; personcentrerad vård, coping-strategier, terapeutisk allians och självinsikt. Slutsats: Problematik framträder när vårdtagaren inte är delaktig i sin vård och när samsyn brister eller saknas vilket leder till negativ inverkan på följsamhet. Nyckeln till god följsamhet bygger på en kombination av de fyra kärnteman och det är viktigt att sjuksköterskan inger hopp och stöttar patienten genom behandlingen för ett positivt vårdförlopp. / Aim: The aim of the study was to explore patients’ experiences of nursing care measures that facilitate their adherence during antipsychotic treatment. Background: On a yearly basis about 1500-2000 people develop psychosis in Sweden. This leads to great suffering for the affected individual, their relatives and is also causing high economic burden on the society. The adherence during antipsychotic treatment is often poor which frequently leads relapse and rehospitalization. Method: Qualitative literature review. Data analysis: Latent content. Result: The result was based on ten qualitative articles whereof four main themes were found. These were; person-centered care, coping strategies, therapeutic alliance and self awareness. Conclusion: Poor patient involvement and lack of consensus between care providers and patients leads to negative impact on the treatment adherence. The key for successful medication adherence is based on the understanding and implementation of the four themes. It is also important for the nurse to provide hope, trust and security during the treatment.

Bakgrund: Att varje patient har en god kännedom om sin läkemedelsbehandling leder till en minskad risk för felmedicinering, bättre livskvalitet på individnivå samt till att stora samhällskostnader reduceras[1]. Det finns flera olika informationsunderlag som patienter kan använda sig av för att hålla ordning på sin ordinerade läkemedelsbehandling. Dessa underlag innehåller information om förskrivna läkemedel. Dock är inget informationsunderlag heltäckande och informationen kan ibland vara inaktuell vilket kan bli problematiskt för patienten och leda till att aktuell ordination inte följs[19]. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att genom strukturerade intervjuer på apotek undersöka vilket underlag kunder med minst fem eller fler receptordinerade läkemedel använder för att hålla ordning på sin aktuella läkemedelsbehandling. Hur många kunder som kände till och hur ofta de på apotek fått en utskrift av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Hur många kunder som kände till och hur ofta de via personlig inloggning på internet granskat sin receptlista. Metod: Studien är en uppföljning av ”Patients’ information on their prescribed current treatment” som genomfördes år 2012[25].Strukturerade intervjuer med läkemedelsavstämningar genomfördes på 8 olika apotek i Sverige. Totalt inkluderade 167 apotekskunder. Resultat: Studien visade att 55% använde sig av utskriften av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”, 39% använde sig av läkemedelsförpackningarna med apoteksetiketter med doseringsanvisning, 13% uppgav att de använde läkemedelslistan och 8% uppgav att de använde sig utav personlig inloggning med e-legitimation (receptlistan). Studien visar att en stor andel apotekskunder inte använder nödvändiga informationsunderlag som behövs för en säker läkemedelsanvändning. Slutsats: För att en patient ska kunna sköta sin läkemedelsbehandling på ett optimalt sätt krävs det att kunskap finns om vilka skriftliga underlag som finns att tillgå, vad de innefattar samt dess begränsningar. / Background If patients have access to an adequate and updated list of prescribed drugs it will lead to reduced risk of medication error and thus to better quality of life at the individual level, as well as reduced public spending for medical care. In drug treatment, patient compliance is extremely important, as incorrect medical use can lead to severe consequences. For patients prescribed long-term treatment with drugs, compliance is estimated to be only 50% [1]. There are several different sources patients can utilize to keep updated with their prescribed drugs; The Medication List (ML) from the physicians’ electronic medical record[14]. The Prescription List (PL) with all prescriptions stored in the Swedish National Prescription Repository (NPR) accessible from any pharmacy in Sweden [19]. The Pharmacy Record List (PR) of the purchases on prescriptions made over the past 15-month period[15]. Paper prescriptions[20]. The pharmacy packaging labels[11]. Patients may also access their PL over the internet. Objective The purpose of the study was to investigate, via questionnaire interviews in pharmacies, what sources of information customers used to keep updated in their prescribed drugs. Patients with at least five or more prescription drugs (data from the NPR) were included in the survey. It was also investigated how many customers that had knowledge of and had received a printout of the PL "My stored prescription at the pharmacy" at visits in the pharmacies. It was also investigated to what extent customers had visited a public website, through personal login, to take part of their PL, and how often. Methods This survey is a follow-up of another study "Patients' information on their prescribed current treatment" published in 2012 [25]. In this study customers were recruited from 8 different pharmacies in Sweden. Customers where asked to answer questions from a questionnaire and a drug reconciliation was done. A total of 167 customers, with at least five prescribed drugs, were included. Key findings The majority, 55%, stated that they used the PL printout "My stored prescription at the pharmacy". 39% relied on instructions given on the of drug packages and the pharmacy labels with dosage instructions. 13% of the customers reported that they used the ML handed over from their physician. 8% stated that they used the website via personal login with e-ID to get to the PL ”My stored prescription at the pharmacy”. Conclusion On March 1, 2018, the government decided on the draft bill for a national pharmaceutical list. The list should provide a complete and up-to-date picture of the individual patient's drugs, regardless of who prescribed the drug and where in the country this occurred[19]. Thus, modernity development should lead to a reduced necessity of using several different sources for prescribed drugs, which can hopefully reduce the risk of errors in drug use and increase the overall patient safety.