Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag.   Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur. Vidare framkommer att var femte socialsekreterare erfarit att en våldsutsatt kvinna berättat om våld eller vanvård mot husdjur. Samtidigt som dessa resultat styrker ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur framkommer andra resultat som visar på en okunskap gällande sambandet. Få socialsekreterare vet vart de kan hänvisa våldsutsatta kvinnor med behov av att placera sitt husdjur och endast var femte socialsekreterare har någon gång frågat en våldsutsatt kvinna om det finns husdjur med i bilden. Resultaten visar också att det saknas tydliga riktlinjer och direktiv i hur våldsutsatta kvinnor med husdjur ska hanteras. Vilket stöd och hjälp en våldsutsatt kvinna med husdjur kan få beror således på vilken socialsekreterare hon möter, och dennes kunskap om problematiken.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

This thesis focuses on the often-overlooked stone axes in northern Sweden, a subject which in scientific texts has been touched upon but never been in focus. To fill this knowledge gap the stone axes of Västerbotten county have been summarised and analysed in combination with other stone tools such as clubs and chisels with the aim to expand the basic knowledge of stone tools found in Västerbotten.

No description available.

Skogens miljö och dess biodiversitet har ett stort ekonomiskt- ochrekreationsvärde för människor. Skogsbruket påverkar skogsmiljön på olika sätt,till exempel menar vissa att brukandet av skogen är ohållbart med avseende påarters utbredning och förekomst då det anses påverka många arter ochskogsmiljön negativt. Ofta lyfts skogsbolagen i debatten som den enhet som måsteförändra sitt brukande.Efter jämförelse mellan privata- och bolagsägda bestånd visade resultatet intenågon större skillnad i arters förekomst mellan de båda ägarformerna.Skogsbolagens bestånd innehöll sammanlagt flest antal växtarter medan deprivatägda innehöll fler anmärkningsvärda arter. Ett t-test visade att insamlad datainte hade underlag nog att styrka hypotesen som var att det skulle finnas störreantal arter i de privatägda skogarna som därmed skulle indikera en högrebiodiversitet. Detta eftersom privatägda skogar ofta har en historik av andraskötselmetoder än de som är vedertagna av skogsbolagen. Vidare studier medstörre underlag av data behövs för att kunna utveckla jämförelsen av de olikaägarformerna.

No description available.

No description available.

This thesis is an investigation of St. Petri Church via relevant drawings and photographs by Sigurd Lewerentz. It explores his design through the Lutheran liturgy and theology revealing possibilities of an architecture based on spiritual harmony and bodily experience. It is an attempt to view Lewerentz's architecture outside limitations of style---demonstrating his spiritual belief in a harmony between both visible and invisible elements of architecture, as well as the act of making architecture through the relationship between drawing and building. Seen in such a context Lewerentz's work at St. Petri points to valuable strategies for the practice of architecture today.

No description available.

Denna kandidatuppsats behandlar sländtrissor och vävtyngder från vikingatida lokaler samt yngre järnålderslokaler som angränsar till den vikingatida handelsplatsen Birka. Syftet är att studera sländtrissor och vävtyngder från vikingatida fyndlokaler i Birkas omland; vilket åsyftar geografiska områden i Södermanlands län (Södermanland), Stockholms län och Uppsala län (Uppland). Sländtrissor påverkar de textila råmaterialen och de spunna trådarna, vidare påverkar vävtyngderna varpen och de vävda tygerna. Vilka trådar och vilka tyger som har producerats inom vikingatida lokaler i angränsning till Birka diskuteras utifrån sländtrissornas och vävtyngdernas vikt, form och storlek (trots att fragmentariska artifakter förekommer). Studien omfattar spår av textilproduktion inom vikingatida lokaler i Birkas omland, samt en undersökning gällande om det har förekommit inhemska importer av textilier från fastlandet till Birka under vikingatiden. Resultatet påvisar om att gårdsbaserad textilproduktion har förekommit i Birkas omland och ett fåtalet gårdar i omlandet tolkas ha haft möjlighet att exportera textilier till Birka. / This bachelor thesis is regarding spindle whorls and loom weights from late Iron Age-sites and Viking Age-sites in adjoining relation to the Viking Age town Birka. The basis of this thesis concerns in which amount spindle whorls and loom weights occur at Viking Age-sites in Birka's hinterland; it refers to geographical areas in Södermanland County and Uppland County. Spindle whorls influences the textile raw materials and the spun threads, furthermore loom weights influences the warp and the woven cloths. Which threads and which cloth that were produced at the Viking Age-sites in adjoining relation to Birka will be discussed by regarding the weight, form and size of the spindle whorls and loom weights (though fragmental artifacts occur). The thesis will concern trails of textile production from Birka's hinterland and furthermore an investigation about domestic imports of textiles from the mainland to Birka could have oocurred during the Viking Age. The Results indicates that farmbased textileproduction has occured in Birka's hinterland and furthermore numerous of the farms in the hinterland can be discussed as farms with the possibility to export textiles to Birka.