<p>Sammanfattning i engelska s.359-364. / Summary in English p.359-364.</p> / digitalisering@umu

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar. Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare. Dessutom framträdde fenomenet magkänsla som en betydande faktor i samband med kompetens och kompetensförsörjning för butikssäljare inom detaljhandeln.

No description available.

Swedish debt is today at its highest level ever and gaining knowledge about the reasons why is consequently important. The aim of this thesis is therefore to study whether migration between Swedish municipalities and counties effect debt. In order to examine the rise in debt, a cross-section analysis is used as well as an instrumental variable method, with panel data from SCB as well as Riksbanken, covering the period 2010-2017. The result is that one percent net-inflow increase in population, follows a gain of 2.033 percent in average, and 2.762 in median debt ratio for municipalities. No significance was shown with the same method between counties. The instrumental variable method shows that a migrant generates 0.0003 higher debt ratio on 1 percent significance level, but only without a control-variable. While one percent increase in population from migration follows 3.1 percent higher debt ratio on 5 percent significance level, but solely with the control-variable.

<p>Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen. Bland annat tolkades lagen olika i olika kommuner samtidigt som gav lagen kommunerna otydliga riktlinjer att följa. Sedan den 1 juli 2009 finns en ny strandskyddslag som ger klarare riktlinjer än den gamla lagen. Det är därmed intressant att se hur kommunerna tror att deras samhällsplanering kommer att påverkas av den nya lagstiftningen. I detta arbete görs en jämförelse av hur nya strandskyddslagen påverkar arbetet i åtta kommuner i Värmlands län och Gävleborgs län. En enkät, bestående av en del med frågor kring den gamla lagstiftningen och en del med frågor kring den nya lagstiftningen, skickades till kommunerna. Resultatet från enkäten visar att kommunerna generellt sett är positiva till den nya lagen vilket mycket beror på att beslut kring strandskyddet framöver kommer att bli mer lokalt förankrade än tidigare. Kommunerna tror att antalet dispenser från gällande strandskydd inte kommer att ändras på grund av den nya lagstiftningen, men att de beslut som tas blir bättre förankrade än tidigare. En slutsats som kan dras från enkätundersökningens resultat är att kommunerna är olika väl insatta i den nya lagstiftningen, och att det finns en viss oro att den nya lagstiftningen kommer att innebära ett ökat arbete för kommunerna. En stor skillnad som enkätens resultat visar på är att Värmlandskommunerna är mer villiga att bebygga tidigare strandskyddade områden än vad de är i Gävleborgskommuner. Kommunerna i Värmland har många små samhällen dit de gärna vill locka nya innevånare, och det finns många attraktiva områden med närhet till vatten.</p>

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen. Bland annat tolkades lagen olika i olika kommuner samtidigt som gav lagen kommunerna otydliga riktlinjer att följa. Sedan den 1 juli 2009 finns en ny strandskyddslag som ger klarare riktlinjer än den gamla lagen. Det är därmed intressant att se hur kommunerna tror att deras samhällsplanering kommer att påverkas av den nya lagstiftningen. I detta arbete görs en jämförelse av hur nya strandskyddslagen påverkar arbetet i åtta kommuner i Värmlands län och Gävleborgs län. En enkät, bestående av en del med frågor kring den gamla lagstiftningen och en del med frågor kring den nya lagstiftningen, skickades till kommunerna. Resultatet från enkäten visar att kommunerna generellt sett är positiva till den nya lagen vilket mycket beror på att beslut kring strandskyddet framöver kommer att bli mer lokalt förankrade än tidigare. Kommunerna tror att antalet dispenser från gällande strandskydd inte kommer att ändras på grund av den nya lagstiftningen, men att de beslut som tas blir bättre förankrade än tidigare. En slutsats som kan dras från enkätundersökningens resultat är att kommunerna är olika väl insatta i den nya lagstiftningen, och att det finns en viss oro att den nya lagstiftningen kommer att innebära ett ökat arbete för kommunerna. En stor skillnad som enkätens resultat visar på är att Värmlandskommunerna är mer villiga att bebygga tidigare strandskyddade områden än vad de är i Gävleborgskommuner. Kommunerna i Värmland har många små samhällen dit de gärna vill locka nya innevånare, och det finns många attraktiva områden med närhet till vatten.

Den här uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår. Vissa problemområden från tidigare forskning kvarstår fortfarande och bör utvecklas. En positiv inställning till samverkan har genomsyrat intervjupersonernas utsagor. / This essay is based on a qualitative study, and is first and foremost about cooperation. The purpose of the study was to examine the cooperation which takes place within Barnahus, in the county of Gävleborg. This study was conducted in order to understand how the cooperation manifests itself. The empiric data was collected by ways of qualitative half-structured interviews with seven active personnel in Barnahus. The results show that cooperation does exist and manifests itself in different levels depending on profession and suboperation. The essay’s conclusions showed that cooperation is a complex phenomenon, but there is an ongoing development process within the function. Some problematic areas from earlier research remain, and should be developed. A positive attitude towards intercommunion/cooperation has permeated the interviewees’ statements.

The purpose of this study was to identify differences and similarities in information management amongst a group of elected representative county councillors' in Älvsborgs län. Ten qualitative semi-structured, in-depth interviews have been carried out with the chairmen and vice chairmen of five public health and medical service committees. They were asked about their environment, assignment, work roles, positions within the county council, and their performance level. Individual needs and characteristics have been observed. The study shows that there are more similarities than differences regarding the county councillors' management of information. They all have needs at three different levels; as private individuals, as individuals practising a profession, and as politicians. These levels both conflict and agree with each other. The study also shows that formalized/non-formalized oral sources play a dominant role in information management, which satisfy both cognitive and affective needs. Despite experience and practise of extracting the most relevant information from lengthy texts, the majority of them express a desire to have someone to help them select and systemize information. Increased computerization is also a requirement amongst the county councillors.

<p>Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun’s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen. Vi har även tagit med tidigare regional forskning från USA där man har estimerat Okun’s lag för 26 delstater. Uppsatsen tar även upp troliga faktorer som inverkar på sambandet, detta är gjort för att läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om de bakomliggande orsakerna till variationen i sambandets styrka mellan de svenska länen.</p>

Abstract A general store is a grocery store that is located in the countryside. In today's modern society, it is difficult for general stores to compete with the supermarkets and discounters in terms of price and supply. The purpose of this thesis is to create an understanding of both the rural merchants and its customers’ perspective on a well-­‐functioning general store. We have conducted a case study of three general stores where we interviewed the merchants about how they do to please their customers’ needs and identify key elements of a well-­‐functioning general store. We also carried out a survey to the customers in each store to examine the customers’ needs, buying behavior and expectations on the general store. What we found out is that the general stores are struggling to compete against supermarkets and discounters. To be competitive in the market, they need to offer services and become a venue to attract recurrent customers and create customer loyalty. The results from the interviews and the surveys clarified that the general store has a big significance for the rural areas and their locals. Despite that the general store’s costumers rated service as most critical when facing a selection between stores, they do become attracted by the supermarkets’ offerings and prices.