Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun’s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen. Vi har även tagit med tidigare regional forskning från USA där man har estimerat Okun’s lag för 26 delstater. Uppsatsen tar även upp troliga faktorer som inverkar på sambandet, detta är gjort för att läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om de bakomliggande orsakerna till variationen i sambandets styrka mellan de svenska länen.

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %. / On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass. In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction. The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce) For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.

Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.

The study consist of an investigation regarding the implementation of reassurance policing in Sweden and include a survey conducted among some of the local police offices in Stockholm County. The aim of the study is to investigate how the police officers working in the local polices offices experience the implementation of the local police offices and if the implementation of local the polices offices matches the police authority´s purpose with the project. The study uses the theoretical framework from political scientist Michael Lipsky called Street-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in Public services which discuss the role of street-level bureaucrats and their influence in the implementation. Included in the study is also two different perspectives on governing in public sector called top-down perspective and bottom-up perspective. The findings of this paper shows that the police officers are in general positive towards the implementation and that there´s a duality among the police officers regarding the proximity to the citizens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem. Diskussion förs även om huruvida de ideal snickarglädjens samt Funktionalismens förespråkare skiljer sig åt eller inte.

This is a qualitative essay that has its starting point in the deindustrialized community in the county of Kalmar. At the time deindustrialization started, the globalization and the technical development took form, this resulted in increasing traveling in the world. The communities that had lost their industries had to find new ways of surviving. The politicians used the increasing travelling and tourism and saw a new industry in the tourism, therefore they made cultural heritage visible. Main focus lies in the will from politicians to visualize cultural heritage for economic gain and the administration of cultural heritage that in essence had to accept a new use of the cultural heritage. The studied organizations are regionförbundet and länsstyrelsen in the county of Kalmar. The questions are focused on the powers behind the visualization and who the responsible are. How regionförbundet and länsstyrelsen balance the development and preserve the cultural heritage in tourism industry. The last question grasps how the visualization affects the cultural heritages and how the cultural heritages are prioritized in the county of Kalmar. I´ve done a literature study and interviewed the concerned organizations. My conclusion is that the will of national politicians of visualizing cultural heritage affects the politicians of the county in Kalmar. Regionförbundet sees the cultural heritage as educational, for teaching the inhabitants about their history, and länsstyrelsen is working with preservation, both organizations work from the visions from “nationella kulturpolitiska målen” (Kulturplan 2012-2014; kultur med nya ögon; Tedenlind 2011-12-19; Thorstensson 2011-12-21). The cultural heritages are affected by the visualization, their meaning are changing because of a hybridization that are one effect of the globalization. Another important effect is a changed use that involves an increased and more intense usage of the cultural heritages.

<p>The purpose of this study is to investigate the conditions for public and privatepartnership (PPP) regarding civil crisesmanagement in the region of Kronoberg and further explain the possibilities and obstacles that can arise from such a partnership.</p><p>The questions of this study are:</p><p>· Which principles constitute todays crisesmanagementsystem?</p><p>· Which factors favour a public private partnership in crisesmanagement?</p><p>· Which possibilities and obstacles can arise from a PPP in crisesmanagement?</p><p>· How are the PPP constructed in crisesmanagement in the region of Kronoberg in the areas regarding electrical energy and telecommunication?</p><p>Field study interviews have been used as method to gather the empirical data. When applying the theoretical framework on the empirical material the main conclusion is that PPP in crisesmangement are predominantly positive for all parties concerned. The possibilities that arise with PPP in crisesmanagement overshadow the obstacles by numbers.</p><p>Keywords: Public Private Partnership. Crisesmanagement</p>

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik. Hotellens inställning till att vara en mötesplats varierar utifrån dess geografiska läge, då hotell i prime location lägen och i områden som ska eller har genomgått stadsomvandlingar var mer positiva än hotell med andra geografiska förutsättningar.

BAKGRUND  De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma. SYFTE Syftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven. METOD Detta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna.  REFERENSRAM Detta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell. Referensramen innehåller även en presentation av Baselkommittén för banktillsyn och en redogörelse för innehållet i Basel III. Slutligen presenteras några av de konsekvenser som införandet av Basel III för med sig. RESULTAT OCH SLUTSATSER Samtliga respondenter är överens om att Basel III inte är anpassat för sparbankernas verksamhet och att det har kommit mycket nya regleringar på kort tid. Införandet av Basel III innebär att sparbankerna måste strukturera om vissa delar av sitt kapital för att nå de nya kraven. Sparbankernas lönsamhet kommer att minska något som en följd av Basel III och införandet av det nya regelverket har inneburit en ökad administrativ börda. Samtidigt är sparbankerna väl rustade inför framtiden och har god likviditet och mycket kapital.

Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.