<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning.</p><p>Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket <em>kan</em> sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter <em>varje</em> individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.</p>

<p>Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.</p>

<p>Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår. Elever lär sig bäst genom en varierad undervisning med mycket praktiskt arbete, men teori är också viktigt för att undervisningen skall passa alla elever.</p>

<p>Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel. Det har framgått i studien bland annat att utställningsdesign är en komplex uppgift som sätter höga krav på designgruppen och dess kompetens, och att det från Science Centers sida krävs en högre grad av involvering från discipliner som ny teknik och multimedia men även från interaktionsdesign, IKT och pedagogik. Sammanfattningsvis visar studien att designers ofta tar problemområdet för givet och designar utifrån sina egna intressen och sällan involverar besökaren eller användaren.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad delaktighet har för betydelse för lärprocessen bland vårdpersonal inom äldreomsorgen. Studien undersöker också vad det är, på en individuell, relationell och organisatorisk nivå som villkorar delaktigheten. Studien bygger på en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats. Tillvägagångssättet är intervjuer och empirin består av intervjuer med nio respondenter (vårdbiträden och undersköterskor) från två olika enheter i en medelstor kommun i Västra Götaland.</p><p>I intervjuresultatet framkommer det att vårdpersonalen inte upplever att de är delaktiga i besluten som tas. Delaktighet främjas endast på en individuell och realtionell nivå. Vårdpersonalen anser vidare att organisationen lätt skulle kunna göra dem delaktiga i sin yreksroll genom att låta dem vara delaktiga i beslut och förändringar som rör deras arbete.</p>

<p>I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.</p>

No description available.

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.</p><p> </p><p>Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.</p>