Syften med denna studie är att bidra med kunskaper om hur några elever på Teknikprogrammet i en gymnasieskola förhåller sig till lärande i situationer där de själva måste ta ansvar. Följande frågeställningar behandlas: Hur uppfattar elever på Teknikprogrammet(åk3) sitt lärande i situationer där de själva måste ta ansvar? Vilka kvalitativa skillnader går att finna i hur eleverna uppfattar sitt lärande? I ett strategiskt urval för att få så stor spridning av betygsgenomsnitt som möjligt valdes 5 elever på Teknikprogrammet i årskurs 3 ut för intervjuer om sina studier. Data analyserades sedan med metoden fenomenografi där elevernas egna uppfattning om sitt lärande står i fokus. Resultaten i studien består av de sju kvalitativa kategorierna Memorering, Ansträngning, Förståelse, Variation, Studierutiner, Användbarhet och Självreflektion. Enligt studien uppfattar elever med lågt betygsgenomsnitt sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategori Memorering och Ansträngning medan elever med ett högt betygsgenomsnitt uppfattar sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategorierna Förståelse, Variation och Självreflektion. Elever med ett högt betygsgenomsnitt tenderar också ha studierutiner som stöttar ett framgångsrikt lärande. Den viktigaste slutsatsen av studien är att de eleverna med lägst kunskapsresultat behöver få hjälp med att skifta sitt fokus från lärande i form av memorering av fakta till lärande i form av förståelse och mening.

Syftet med vår studie var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar lärandet på fritidshemmet. Frågeställningarna som finns med i denna studie handlar om att ta reda på och synliggöra vad vårdnadshavare uppfattar att fritidshemmet arbetar med för lärande, samt vad vårdnadshavare anser att deras barn lär sig i fritidshemmet. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss utav en kvalitativ enkät med öppna frågor.  Enkäten utformades i två format. Respondenterna fick då möjlighet att välja mellan att svara på enkäten i pappersform eller genom en QR-kod på nätet. Respondenterna består utav vårdnadshavare från fyra fritidshem på två skolor. Resultatet visade att vårdnadshavare uppfattade att det sociala lärandet var det som fritidshemmet arbetade mest med, det samma gällde för värdegrunden som också är något vårdnadshavarna har uppfattat att fritidshemmet arbetar med. Överlag visar resultatet att vårdnadshavarna är nöjda med fritidshemmets lärande och att de tycker verksamheten är betydelsefull för deras barns lärande. Några vårdnadshavare ansåg däremot att de inte hade tillräckligt med insyn i hur fritidshemmets verksamhet bedrivs eftersom kommunikationen upplevs bristfällig.

Den här studien handlar om arbetsplatslärande. Syftet med studien är att bidra med förståelse förarbetsplatslärandets form och innehåll i samband med uppdateringen av ett affärssystem på ett företaginom tillverkningsindustrin. Detta besvarades med hjälp av tre frågeställningar. För att få förståelse fördetta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikeradeatt anställda efterfrågade formella utbildningstillfällen som en grund för att organiserasystemuppdateringen. Dessutom visade resultatet att de anställda genom ett informellt lärandeupplevde att de mest effektivt utvecklade sin kunskap genom att testa systemet i det vardagliga arbetet.Slutsatserna av studien är således att verksamheten borde sträva efter en balans mellan informellt ochformellt lärande, förbättra utbildningstillfällen och kunskapsresurser, öka tillgången till kompetentpersonalstöd samt skapa engagemang och motivation bland medarbetarna.

I denna studie undersöks idrottslärares problematik att kunna bedöma likvärdigt inom ämnet idrott och hälsa. Detta har medfört att betyg inte sätts konsekvent och likvärdigt. En kvalitativ undersökning har gjorts bestående av intervjuer med ett antal idrottslärare, till hur dem förhåller sig till likvärdig bedömning.Resultaten av studien belyser olika pedagogiska konsekvenser av betygsättning, särskilt i samband med den tolkningsbara karaktären av läroplanen. En betydande aspekt är den problematik som uppstår när det kommer till att definiera fokus för undervisningen och därigenom hur lärare genomför bedömningar. Studien ger insikter om lärares erfarenheter av betygsättning, där svaret kortfattat visar att betygen sätts baserat på ämnets kunskapskrav, men att det sker på varierande sätt. Dessa variationer uppstår genom olika tolkningar av läroplanen ock kunskapskraven samt på grund av skilda förutsättningar på de olika skolor där lärarna verkar.

Organisatoriskt lärande och kompetensutveckling har blivit viktiga komponenter i dagens organisationer. Detta på grund av att den tekniska utvecklingen bidragit till att dagens organisationer är under ständig förändring. Detta har i sin tur lett till att det krävs nya förhållningssätt till befintliga roller. Både chefer och medarbetare behöver anpassa sig för att möta upp den snabba förändringstakten. Ett sätt är att nyttja medledarskap som metod. Men för att medledarskap ska kunna användas effektivt krävs kompetensutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att analysera och jämföra medarbetares och chefers uppfattningar om ledarkultur och medledarskap men också att undersöka generationsbaserade uppfattningsskillnader och att urskilja faktorer som gagnar eller stävjar en samsyn gällande mandat, samt att analysera hur dessa faktorer kan påverka lärande och kompetensutveckling inom organisationen. För att svara på syftet undersöktes faktorer som kan påverka samverkan, kompetensutveckling och lärande. Studien genomfördes på en avdelning hos en svensk statlig myndighet. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten skickades ut via myndighetens intranät till 992 personer, vilka bestod av både chefer och medarbetare. 156 respondenter svarade på enkäten. Då bortfallet blev stort genomfördes t-tester. Analysen av T-testerna visade att resultaten inte var normalfördelade och därför gjordes Mann Whitney U-test, som även tar hänsyn till snedfördelade data. Resultaten visade att engagemang kan vara en viktig faktor för kompetensutveckling, men att det även är viktigt att det skapas möjlighet till kompetensutveckling. Resultaten visade också att unga genomgående svarade mer positivt i undersökningen. Chefernas resultat gällande frågor om medledarskap var högre skattade och hade mindre spridning, än medarbetares. Detta kan tyda på att begreppet medledarskap inte var förankrat hos medarbetarna. Dessa resultat pekar på att insatser i form av kompetensutveckling och organisatoriskt lärande kring medledarskap är viktiga, för att metoden ska fungera optimalt.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med ökad kunskap om och förståelse för hur elevers lärande kan stödjas på ett adekvat sätt genom att rikta fokus mot elevers individuella förutsättningar att lära. Det förväntade kunskapsbidraget skulle kunna förbättra elevers möjligheter till framgång i lärandet, samtidigt som det har potential att leda till effektivare användning av skolans resurser, i tider då dessa är begränsade. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevers förutsättningar att lära i mötet med undervisningen för att bidra med förståelse för vilka stödinsatser som är adekvata. Syftet preciseras i följande frågeställningar: • Hur uppfattas de utvalda elevernas förutsättningar att lära i mötet med undervisningen? • Hur väl motsvarar stödinsatser som gjorts de utvalda elevernas behov utifrån deras förutsättningar att lära? Teori Studiens teoretiska referensram grundar sig i PASS-teorin. Teorin utgår ifrån att kognitiv bearbetning sker genom fyra grundläggande kognitiva processer, som samtliga påverkar och är involverade i lärandet. Dessa kognitiva bearbetningsprocesser klargörs genom PASS-modellen och kallas gemensamt för tankeförmågor. Tankeförmågorna är: planeringsförmågan, uppmärksamhetsförmågan, simultana och succesiva förmågan. Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och är designad som en fallstudie med avsikten att skapa förståelse utifrån specifika elevfall. Utgångspunkten är tre elevers förutsättningar att lära och varje elevfall har studerats utifrån en kombination av metoder. Att ta del av undervisande lärares samt involverad specialpedagogs uppfattningar om utvalda elevers förutsättningar att lära i en fokusgruppsintervju samt genom en skattning av elevens beteende i lärmiljön bedömdes aktuellt i varje elevfall. Utöver det har elevdokumentation använts som underlag. Det empiriska materialet har analyserats innehållsmässigt, jämförts och tolkats utifrån studiens teoretiska begrepp. Resultatet har även relaterats till tidigare forskning. Resultat Den förståelse för de utvalda elevernas behov som framträder i resultatet, när fokus riktas mot deras individuella förutsättningar att lära, gör det möjligt att klargöra vilka stödinsatser som är adekvata i de specifika elevfallen.I studien framkommer att samarbete och samverkan mellan olika professioner är viktigt i arbetet för att säkerställa adekvata stödinsatser. Elevers individuella förutsättningar att lära kan utvecklas till att bli hinder i lärandet om lärare inte får möjlighet att tillsammans med andra skapa förståelse för behoven som uppstår utifrån dem.Resultatet ger vägledning i arbetet med att stödja elevers lärande och säkerställa att stödinsatser leder till gynnsamt lärande och utveckling för elever i behov av stöd. Specialpedagogiska implikationer Studien påvisar att specialpedagogers kompentens behövs i arbetet med att säkerställa att stödinsatser blir adekvat utformade. Tillvägagångssättet i studien har ett värde i praktiken och anses användbart i rollen som specialpedagog för att integrera tillgängliga vetenskapliga bevis i det praktiska arbetet med att säkerställa adekvata stödinsatser.

Children`s meaning making practices may be difficult to understand, but we need to take account of these in order to understand their learning process. Examples of children's beliefs about written language and children`s practices of their name writings were investigated in this study. This was done with special regard to printed media (newspapers and letters) and children`s practices on letter writing, with a focus on children`s name writing. Emphasis was placed on children`s perspectives. The empirical material has been collected through qualitative interviews with two different groups of children at two preschools. Furthermore, observations have been made with special regards to children`s use of name pictures and digital or handwriting tolls in their name writing. Piaget`s stage theory of cognitive growth and also his structuralism contribute to the present study`s theoretical frame. In Piaget`s terms, knowledge is developed by restoring imbalances and adaptive responses to the environment. Children`s thinking and abstract explanations about written language are explained in Piaget`s terms of visual perspective-taking, egocentric holdings on visual perceptions and unrealistic or plausible explanations of reality. All Piaget`s assumptions appear to be reflected in young children`s beliefs, but my study shows that children seem to be not so dependent on visual experience as Piaget believed them to be and that children are able to explain the function of written language and printed media in an abstract way. Two preschool groups` name writing was compared and the study`s findings suggest that there are significant differences in children`s name writing representations. Name pictures may contribute to a great extent to the children`s name writing learning processes and support their initial writing of their own names. Children can also write their names by copying.  The current study`s findings suggest that children`s awareness of the written language seem to develop best in the action of writing that is dealing with letter writing, digital tools and name pictures.

No description available.

Jag intresserar mig för debatten som förts i skolans värld gällande läxornas syfte och dess betydelse för lärandet. Därför är syftet med min studie att beskriva lärares uppfattningar av läxors syfte och betydelse för elevers lärande. Det jag söker svar på är vad som motiverar lärare att ge läxor och hur de beskriver läxornas betydelse för elevers lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på 9 intervjuer som utförts i Spanien med lärare som arbetar i den spanska grundskolan med elever 10-12 år gamla. De frågeställningar som ligger till grund för min studie är: Hur definierar lärarna läxor? Varför ger lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande enligt lärarna? Hur beskriver lärarna sitt eget arbete med läxor? Resultaten visar att läxgivningen motiveras med argumenten att tiden i skolan är otillräcklig för att befästa kunskaper, och att vissa ämnen kräver repetition i hemmet för att uppnå kunskapsmålen. Läxor ges för att eleverna skall få ett extra tillfälle att träna hemma det de har lärt sig under lektionen, men på bekostnad av deras fritid. Ett annat argument till att de intervjuade lärarna ger läxor är att eleverna tränas i att ta ansvar både på kort och lång sikt. Dessutom påpekar samtliga lärare att läxor har en positiv inverkan på elevers lärande om läxorna rättas och feedback ges på resultatet. Däremot bör läxor utformas så att tiden för att utföra dem inte överskrider en halvtimme, då lärandet kan påverkas negativt.

Syftet med min uppsats är att ta reda på hur några slöjdlärare ser på olika lärstilar och hur de planerar sin undervisning utifrån elevers olika behov på ett varierat sätt. Till grund har varit följande frågor: Hur förhåller sig slöjdlärarna till sina elever utifrån olika lärstilar? Hur planerar slöjdlärarna sin undervisning utifrån sina elevers olika behov? Hur kan samplanering ske mellan slöjdlärare och lärare i andra skolämnen? Med utgångspunkt i dessa tre frågor har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sju slöjdlärare som alla är utbildade och innehar lärarlegitimation. Resultatet visar att slöjdlärare förhåller sig till elever utifrån deras förutsättningar och behov. De använder sig av olika sätt för eleverna att lära in kunskaper, via muntliga, skriftliga instruktioner med bilder och ord och med hjälp av filmer, bloggar och läsplattor. Slöjdlärare samarbetar med lärare i skolans övriga ämnen. De ser fördelar för eleven med att kombinera det praktiska med det teoretiska, för att skapa sammanhang och att se kunskaper från olika håll vilket ger en djupare kunskap. Enligt analysen så överenstämmer det med Skolverkets riktlinjer att se kunskap från flera olika perspektiv och enligt tidigare forskning förordas att använda sig av så många lärstilar som möjligt. Mina slutsatser är att slöjdlärare är flexibla när det gäller att hjälpa sina elever utifrån deras olika behov. De vill i större utsträckning samplanera för att kunna ge stöd åt olika teoretiska kunskaper.