Bakgrund och problemdiskussion: Fullständig tilltro utan misstankar existerar inte i vårt samhälle och i många situationer blir det nödvändigt med utvärdering och kontroll. Utvärdering behöver däremot inte endast syfta till kontroll, utan med tiden har utvärdering fått både en lärande och styrande roll. Däremot är utvärderingsstyrning genom lärande problematiskt. Dessutom är en utvärderingsprocess samtidigt vanligtvis väldigt kostsam och arbetsintensiv speciellt då användningen av utvärderingsresultatet inte är självklar, och är därför ett intressant forskningsområde.   Syfte: Studien har ett tvåfaldigt syfte. Det första syftet är teoretiskt och ämnar undersöka på vilket sätt lärande utvärderingsstyrning bör utformas genom att skapa en normativ modell. Det andra syftet är praktiskt och avser att utvärdera ICA:s logistikavdelnings nuvarande utvärderingsprocess samt identifiera dess styreffekt.   Metod: Studien är strukturerad kring en kvalitativ metod i form av en utvärderande fallstudie. Insamlingen av empiriskt material har genomförts genom dokumentstudier och semi-strukturerade intervjuer. En konceptuell modell för lärande utvärderingsstyrning skapades baserat på litteraturgenomgången. Modellen användes sedan för att analysera det empiriska materialet.   Resultat och slutsats: För att uppnå lärande utvärderingsstyrning bör företag lägga grunden utifrån styrformen byråkrati med inriktning mot regelstyrning och utveckla interorganisatorisk systemisk utvärderingsstyrning. Vidare möjliggörs lärande utvärderingsstyrning genom bland annat att utvärderare blir mer aktiva och skapar ett öppet klimat med fokus på engagemang och diskussion. För att tillämpa lärande utvärdering bör resultatet redovisas och spridas genom exempelvis lärseminarier och workshops men fokus på en instrumentell användning.

Denna uppsats undersöker hur lärare i fritidshem uppfattar utomhusmiljöer för att främja barns generella lärande. Studien har utgått från två frågeställningar som handlar om arbetet med utomhuspedagogik på fritidshem samt miljöns betydelse för elevers lärande. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra lärare i fritidshem som jobbar med utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. För att analysera och diskutera resultatet har vi tagit hjälp av studentlitteratur, artiklar och avhandlingar.  Resultatet visar att utomhuspedagogik främjar elevers lärande och är bra för hälsan. Att varva utomhuspedagogik med inomhuspedagogik är den bästa pedagogiken för att eleverna lättare tar till sig ny kunskap.

Det teoretiska perspektiv som genomsyrat undersökningen är John Bolwby´s (1907-  1990) anknytningsteori. Undersökningens syfte är att lyfta förskollärares tankar om betydelsen av omsorg och anknytning för barns utveckling och lärande. Metoden som valts i undersökningen har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatet lyfts vikten av omsorg i förskolan som en primär faktor för barns anknytning och trygga sociala relationer. Trots att dessa faktorer anses vara de huvudsakliga förutsättningarna för barns utveckling poängteras i undersökningen att förskollärarnas kunskap kring omsorg och anknytning är varierande samt att begreppet omsorg tolkas på olika sätt. Resultatet av detta kan orsaka en ojämn prioritering som bidrar till försvåranden i arbetet inom dessa områden. Resultatet mynnar därför ut i en slutsats som påvisar att omsorg inte får negligeras utan bör vara överordnat utveckling och lärande, för att nå strävansmål och kunna kvalitetssäkra förskolan.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga hur basgruppsarbetet och studenternas lärande upplevs ur ett handledarperspektiv på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping. Studien är grundad på kvantitativ ansats baserad på en enkät vilken delades ut till samtliga aktiva basgruppshandledare vid undersökningens tidpunkt och efterföljdes av statistiska bearbetningar. Resultatet baseras på faktoranalys, kombinerat med deskriptiv statistik samt på en öppen fråga av kvalitativ art. Resultatet redogör för studenternas lärande samt vilka aspekter anses främja respektive hindra lärande utifrån ett basgruppshandledarperspektiv. Dessutom redogörs för basgruppshandledarnas förslag på förbättringar av verksamheten. Studiens slutsatser är följande: Basgruppshandledarnas arbetssätt överensstämmer med beskrivningar av PBLmetoden. Enligt basgruppshandledarna anses PBL vara ett bra verktyg för läkarstudenternas inlärning och basgruppsarbetet utgörs av lärandets sociala dimension vilket anses främja lärandet. Däremot kan det även förekomma vissa negativa element vilka betraktas hindra lärandet. Handledarna har olika syn gällande förbättringsarbetet. Utifrån resultatet behövs modifieringar eftersom studenterna är i centrum vid PBL.

Fritidspedagogik är ett komplext ämne, vilket gör det svårdefinierat att precisera vad lärare ifritidshem har för expertis och kompetensområde. I vårt arbete avgränsade vi vår studie till atthandla om den fria tiden, socialt lärande och situationstyrt lärande. I arbetet ingår enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framväxt och litteraturstudier. Här finns en kvalitativundersökning där vi har intervjuat fem yrkesverksamma lärare i fritidshem och hur de ser på barnsfria tid, det sociala lärande samt det situationsstyrda lärande som sker på fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lärare ser att barnen bör få styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlägger ett stort ansvar på lärarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn. Man anser attlärande sker hela tiden, i många olika situationer, samt att lek och lärande hänger ihop på ettväldigt intimt sätt och är svåra att skilja från varandra.

CRM är ett verktyg för att hjälpa företag med deras långsiktiga kundrelationer. Trots de stora möjligheter som finns med detta hjälpmedel har företag i många fall problem med att generera bra resultat från CRM-arbetet.  Forskningen  hänvisar till den mänskliga faktorn och människans involvering i CRM-arbetet  som orsaken till detta. Syftet med denna studie är därför att studera medarbetares förutsättningar i CRM-arbetet.    Studien är  av kvalitativ karaktär och syftar till att få en bättre förståelse för medarbetares subjektiva uppfattning av sitt CRM-arbete. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer på en stor konferens-, restaurang och evenemangsanläggning i Västerbotten. Den data vi har samlat in har vi sedan analyserat med hjälp av teorier inom organisatoriskt lärande. Syftet har varit att beskriva de hinder och möjligheter som finns för medarbetarna i deras arbete med att skapa långsiktiga kundrelationer.  Undersökningen visar att det finns flertalet hinder och möjligheter i medarbetares arbete med att skapa och behålla långsiktiga kundrelationer. Dessa delar kan kategoriseras in i tre områden.  För det första finns det en konflikt mellan två viktiga delar i medarbetares arbete med att skapa och behålla långsiktiga kundrelationer. Konflikten består i att det behövs både flexibilitet och struktur  i medarbetarnas arbete, men de tenderar att ta ut varandra. Strukturområdet utgörs av de rutiner, strukturer, mål och krav som finns inom organisationen. Flexibilitetsområdet utgörs av frihet, eget ansvar och möjligheten till att fatta egna beslut  samt stödet från ledningen för detta. Detta bör finnas då relationer är föränderliga och enligt teorin kräver ett givande och tagande. Att ha en maximal nivå av båda delar vore optimalt men är svårt då de strider mot varandra och företag menar vi behöver därmed hitta en balans i denna konflikt.   För det andra ser vi ett stort behov av  två kompletterande kommunikationssystem, ett för explicit kunskap och ett annat för implicit kunskap. Installeras ett IT-baserat CRM-system för att hantera kundrelationer  menar vi att det samtidigt behövs  ett kommunikationssystem för hanteringen av implicit kunskap. Detta system skulle därmed bestå av rutiner och arbetssätt för att sprida implicit kunskap. Ett CRM-system är därmed inte tillräckligt för att sköta informationshanteringen utan för att informationen  ska  bli komplett och förstås på rätt sätt behöver den explicita informationen kompletteras med implicit information.   Det tredje och sista mönstret är vikten av förståelse. Att se CRM som ett holistiskt och funktionsöverskridande arbetssätt blir ur ett medarbetarperspektiv dimensionen av förståelse. Förståelsen för andra avdelningar och kollegor. Även om företaget arbetar funktionsöverskridande  menar vi att  medarbetarna  behöver ha  förståelse för andra. Genom förståelsen skapas motivation för att de ska samla in information, lagra den och sprida den på ett så effektivt sätt som möjligt.