Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var; ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik? ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik? ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning? ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?     Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur. De intervjuade pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i ämnena matematik, svenska och NO, samt att lågstadielärarna använde sig av utomhuspedagogik kontinuerligt i sin undervisning och mellanstadielärare efter behov. De svårigheter som togs upp var tid och planering, att det krävs mycket planering och framförhållning för att kunna hålla en lektion, bedömning, eftersom det ansåg svårt att bedöma elevernas lärande utomhus. Samt elevernas oförmögenhet att klä sig rätt för utomhusvistelse.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall. De var också medvetna om vikten av att göra barnen delaktiga och om att man som vuxen bör ha tilltro till deras förmåga. Pedagogerna har själva märkt att med färre barn i tamburen samtidigt ges möjlighet till ökad interaktion, samspel, ömsesidighet, lärande, utforskande och roblemlösning. Framför allt barnen får möjlighet att känna en tillfredställelse över att klara av att klä på och av sig själva och pedagogerna skapar mer tid till dialog och ett bra samspel med barnen. I och med att barnen lär sig att klä på/av sig själva spar de dessutom tid och får då också ännu mer kvalitetstid tillsammans med barnen ute och inne. Vi fann också vissa motsägelser när vi studerade vårt observationsmaterial i vad pedagogerna säger vid intervjuer och hur de faktiskt förhåller sig i olika situationer.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lärteorier hämtade från det pedagogiska forskningsfältet kan påverka inlärningen i dataspel. Ett spel togs  fram i två versioner baserade på det sociokulturella perspektivet på lärande respektive behaviorism. Därefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus på att undersöka deras lärande samt framgång i spelet. Lärandet mättes genom en analys av de haverier spelarna stött på och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade på en större poängförbättring för de som spelat den sociokulturella versionen. En minskning i antalet haverier sågs i båda spelversionerna, dock var andelen fel i den sociokulturella versionen generellt lägre. För att säkerställa att analysverktyget med haverier fungerade fick även samtliga respondenter vara med på en öppen intervju med syftet att ta reda på vilka problem de upplevt samt om de ansett sig blivit bättre på något under spelets gång. Kommande uppföljningar på uppsatsen kunde handla om att utvidga respondentantalet sett till mängd och variation inom faktorer som kön, klass och etnicitet.

No description available.

Problem: Företaget AB arbetar med att mäta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjälp av Mystery Shopping. Genom statistik påvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förväntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta är mycket svårt och många butiker har problem med att förbättra sina mätresultat. Företaget AB har som en reaktion på detta påbörjat en tjänsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlätta butikernas arbete med att förbättra butikspersonalens förmåga att förmedla service i kundmötet.    Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vägledande i lärande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie används en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna består utav intervjuer samt reflektionsformulär. Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hårda värden i form av hård kunskap och mjuka värden vilka bygger på känslomässiga aspekter. Utifrån detta har vi tagit fram koncept till Företaget AB:s verktygslåda vilka presenteras tillsammans med en beskrivning samt en reflektion. Gemensamt för koncepten är fokus på lärande och mjuka värden där målet är att butikschefen skall öka sin förmåga att överföra kunskap till sin butikspersonal så de gemensamt kan skapa ett öppet klimat vilket främjar organisationen och dess utveckling.

Syftet med denna rapport är att undersöka effekterna och deltagarnas attityd då informationsteknologiska verktyg används repetera grundläggande kunskaper från gymnasieskolans matematik A och B. Repetitionen skedde inom ramen för en begränsad mängd självstudier som inte skulle överskrida en timme i veckan. Applikationen Khan Academy användes under två veckor och resultaten mättes via för- och eftertest. Studiens deltagare svarade också på en enkät om deras syn på Khan Academy och självstudier. Resultatmässigt uppvisades en statistiskt signifikant förbättring och deltagarnas attityd till applikationen var vid enkäten överväldigande positiv. Studien indikerar att möjligheterna att använda Khan Academy och liknande applikationer till repetition och självstudier är goda.

I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten.   Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv.   Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet.   Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar. Därmed kan en optimal praktisk färdighet definieras och utgöra ett mål för den praktiska träningen. Även en redan intränad färdighet, som av någon anledning anses innehålla inslag av olämpliga moment, kan tränas om så att den bättre stämmer överens med den optimala färdigheten.   Det tekniska synsättet fungerar väl i ett inledande skede av det praktiska lärandet, där det handlar om att lära sig grundläggande handlag inom den praktiska disciplinen. Huruvida det fungerar även i senare skeden där förtrogenhet utvecklas, har inte undersökts här. Det tekniska perspektivet gör det även möjligt att studera hur olika träningsmetoder påverkar det praktiska lärandet.

Många forskare anser att leken är en central del för lärande. Leken tar dessutom stor plats på fritidshemmen och är en viktig del för verksamheten. Lekens betydelse har mer och mer uppmärksammats och används på ett lätt, roligt och enkelt sätt för att uppnå lärande inom fritidsverksamheten. Syfte med vårt arbete är att genom intervjuer undersöka vilken uppfattning fritidspedagogerna har kring lekens betydelse för lärande. I undersökningen valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har använt oss av intervjuer där vi har tolkat och bearbetat svaren. Intervjupersonerna har varit fem fritidspedagoger samt en förskollärare som arbetar på olika fritidshem i två olika kommuner. Resultatet visar att alla fritidspedagoger anser att lek och lärande hör ihop. Resultatet visar att barnen leker olika lekar och alla dessa mynnade ut i lärande. Resultatet visar att det sociala och språkliga lärandet är det som sticker ut mest. Fritidspedagogerna anser att forskningens betydelse spelar roll i deras arbetssätt och syn på lek och lärande.