Abstract This study is an evaluation of a development project, seeking to work for entrepreneurial learning, starting from John Hattie's findings on the significant factors for visible learning. The study is based on action research a method together with a questionnaire, focused interviews and observation, by the issue of How do students perceive entrepreneurial learning? The results show that the methodology contributes to a more active learning and greater work satisfaction among students. The results also reinforce the thesis of the formative assessment and the importance of reflection for increased metacognition. The work identifies the project's educational shortcomings and strengths, and lays the foundation for further development towards full implementation of entrepreneurial learning in a secondary activity that works to prepare students with special needs for the labor market.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lärande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare är syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som går i år åtta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen. De uppfattningar som framträdde kategoriserades och analyserades. Med utgångspunkt i Noddings omsorgsetiska teorier analyseras de resultat som intervjuerna gett mig. Resultaten i min undersökning pekar sammanfattningsvis på att eleverna har delade uppfattningar om att tillhöra den lilla gruppen. De flesta tycks dock vara positiva och ser möjligheter att förbättra sina skolprestationer, även om de inte känner någon gemenskap till de andra som går i den lilla gruppen. Det kan vidare konstateras att de flesta av eleverna anser att uppmärksamhet och lyhördhet, är något unikt som den lilla gruppens pedagoger erbjuder. Studien visar härutöver att pedagogerna är av uppfattningen att eleverna vill ha omsorg. Nyckelord: dialog, identitet, intervjuer, lilla gruppen, Noddings, omsorg, uppfattningFredrik HöglundHandledare: Lena LangExaminator: Elsa Foisack

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och elev ser ut, i årskurs ett på gymnasiet, utifrån en sociokulturell teori om lärande. Metoden som användes var en etnografisk fältstudie i två klassrum med två olika lärare under fem veckors tid i ämnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med två lärare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de båda lärarna men även en del likheter. Exempelvis föredrog bägge att använda överföringsmodellen i undervisningen. Något som hindrade kommunikationen var bristen på tid för varje elev och svårigheten att inte låta humöret påverka negativt. Slutsatsen av studien blev att relationen mellan lärare och elev spelar en betydelsefull roll för elevens trivsel, motivation och lärande i klassrummet.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen.Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University.Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen. Som mentor möter studenten ett barn från en grundskola i Fosie under åtta månader. Denna uppsats undersöker vad som händer i mötet med barnet i termer av lärande för studenten.Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utforska lärandet som sker hos de mentorer som deltar i Näktergalen ur två olika perspektiv: dels vilken typ av lärande som sker och dels vilka kunskaper som mentorerna tränar upp.Teori: För att kunna analysera mina resultat har jag använt mig av teorier kring mentorskap, lärande, utanförskap, utanförskap och ledarskap.Metod: För att uppnå syftet har jag använt mig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har intervjuat 24 mentorer, 21 av dessa vid två olika tillfällen, samt gjort en enkätundersökning som vände sig till samtliga mentorer i Näktergalen 2008/2009, närmare bestämt 68 stycken. Jag har också granskat ett antal mentorers skriftliga berättelser om sina upplevelser. Resultat: Studiens resultat tyder på att det sker ett omfattande lärande i Näktergalen. Mentorerna tränar upp kunskaper kring barns levnadsvillkor, utanförskap och samhälleligt innanförskap, de tränar upp ledaregenskaper som är värdefulla i dagens pluralistiska samhälle och de utvecklar en interkulturell kompetens som är nödvändiga för att kunna försvaga de gränser som finns mellan innanförskap och utanförskap.Resultatet tyder också på att mentorerna i Näktergalen representerar en sammanhangsbaserad kunskapssyn. Denna kunskapssyn ligger i linje med den kunskapssyn som förordas i Läroplanen Lpo-94 och kan sägas vara en förutsättning för att förändra samhällsgränser mellan innanförskap ochutanförskap.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Studiens syfte är att i två skolor undersöka hur sex pedagoger använder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrågeställningen är: hur kan musik användas pedagogiskt för att stimulera estetiska såväl som utomestetiska lärandeprocesser?Mycket av litteraturen och forskningen pekar på tydliga samband mellan musik och inlärning där musiken både direkt och indirekt förstärker förmågor hos eleverna. I litteraturen pågår en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmåga att förstärka utomestetiska läroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frågor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lärande eftersom olika läroprocesser blir informella. Musik och sångtexter förankras hos elever i stor utsträckning och är därför ett bra medel för såväl estetisk som utomestetisk inlärning, t.ex. språk- och matematikundervisning. Pedagogerna menar att musikutövandet och användandet av musik i skolan kan utveckla elevernas sociala förmågor genom samarbete och interaktion. De två pedagogerna med högskolepoäng i musik menar att huvudsyftet och målet med musikundervisningen är att utveckla musikaliska förmågor som röstvård, melodi- ackordspel och rytmik, medan övriga pedagoger poängterar att eleverna ska ha kul och känna en sångglädje och gemenskap.

Syftet med vår examensuppsats har varit att undersöka pedagogers föreställningar kring kommunikation i ett klassrum där minst en elev lider av hörselnedsättning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sådan klass. För att sammanställa vår empiri har vi valt att använda oss av en matris, där vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjälpmedel. Utifrån matrisen analyserade och tolkade vi våra respondenters svar utifrån våra frågeställningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lämpliga att utgå ifrån både för den hörselskadade eleven och för de hörande. Även tekniska hjälpmedel anser vi vara viktiga för att kommunikationen ska fungera i en sådan klass. Men viktigast är kanske ändå att det är bra relationer mellan de närvarande i klassrummet. Det motverkar missförstånd och skapar en bra lärandemiljö.

AbstractMalmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut iarbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när detgäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en centralroll. Genom detta kom mina funderingar kring hur det verkligen ser ut ute i verkligheten, medbarns lärande? Inte sett från ett barnperspektiv utan från ett pedagogperspektiv. Vad anser deär viktigt när det gäller barns lärande i förskola och grundskola? Mina frågeställningar ärdärför följande:• Hur talar verksamma pedagoger om barns lärande?• Hur ser arbetet med barns lärande ut?Syftet är att ta reda på hur de arbetar och efter eventuella teorier/metoder. Jag besökte därförunder en veckas tid en förskola och en grundskola. Där intervjuade jag några av deraspedagoger och hur de såg på barns lärande. Det viktigast i deras arbete var att se helheten iarbetet med barnen, trygghet, demokrati, varierande arbetsformer och en lustfylld ochstimulerande miljö. Jag utförde sedan observationer av barnens dag, miljö och undervisning.Detta för att se om jag kunde se ett samband mellan vad som kom fram i intervjuerna och hurde verkligen arbetade. Kopplingar gjordes sedan till tidigare forskningen i det berördaområdet av Vygotskij, Piaget och Dysthe. Alla mycket betydelsefulla inom sitt område. Det ärderas arbete som idag inspirerar många av dagens verksamma pedagoger. Vygotskijshelhetssyn, Piagets kognitiva utveckling och Dysthes teori om dialogens betydelse, ärfortfarande lika aktuella.Vad jag slutligen kom fram till är att barnen idag har en varierande, lustfylld och individuellskoltid. Detta tror jag bidrar till en positiv utveckling och mot en god framtid för barnen. Jaganser även att barnens lärandesituation är en aning stressad tid med allt som händer under enskoldag. Detta då främst i grundskolan där pressen att lära sig är större än vid förskolans litelugnare tempo. Detta kan vara svårare för de barn som eventuellt ligger lite efter i sinutveckling och får svårare att hänga med. De pedagoger jag mött kämpar dock sitt bästa för attbarnen skall få ut så mycket som möjligt av deras dag i skolan.Nyckelord: lärande, helhetsbild, samspel och utveckling.

Detta är ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbättra det kinestetiska lärandet i samband med undervisning av abstrakta ämnen. För detta ändamål behövs en djupare förståelse av det kinestetiska lärandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tänkande. De ledande frågeställningarna i detta utvecklingsarbete har varit:-Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lärande ha i en undervisningskontext?-På vilka sätt kan kinestetiskt lärande användas i undervisning?I litteraturgenomgången skildras hur det abstrakta tänkandet och kroppen hänger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska föreställningsförmåga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing. Utvecklingsarbetet har bedrivits genom att jag har hållit i en lektion med fokus på det kinestetiska lärandet som jag har spelat in med videokamera. Denna film har jag observerat och i anslutning till mitt utvecklingsarbete har jag även intervjuat några av barnen kring lektionens innehåll.I resultat- och analysdelen beskriver jag hur barnen uppvisar sitt abstrakta tänkande genom kroppen, att det finns kreativa möjligheter med den kinestetiska föreställningsförmågan, att koncentration i rörelse. Jag skriver om gestens betydelse och dess olika sätt att framträda i en undervisningskontext. Den sociala dynamiken och dess problematik i det kinestetiska lärandet belyses och delen avslutas med hur begreppet energizing framträder i min lektion. I sista delen om slutsats och diskussion belyser jag sambandet mellan abstrakt tänkande och kroppen samt gestens centrala funktion i det kinestetiska lärandet.

The covid-19 pandemic required an emergency transition to digital education all over the world and led to a huge learning loss in most countries. Informal learning programs teaching children digital skills were stopped or digitalized due to the pandemic. Studies show that just having access to remote education does not ensure that children absorb knowledge in the same way as face-to-face education (UNESCO, UNICEF, the World Bank and OECD, 2021) and indicates that there are new challenges that appear in digital education compared to face to face education. This thesis is investigating what problems and opportunities mentors face in a digital informal learning program compared to a face-to-face informal learning program. It also aims to find pedagogical and technical solutions to the problems faced by the mentors. The study is interviewing mentors from the Ericsson programs Digital Lab and the learning program Technovation Girls. It also surveys mentors to generalize the findings and evaluates what are the most important challenges. The logistical advantages are one of the main opportunities for digital mentoring. Mentors experience flexibility and time efficiency and more mentors can join the learning programs. The digitalization of the program makes it possible to reach children in rural areas and mentors and mentees can connect all over the world. The study shows that many mentees have a lack of access to ICT which is a big problem as not all children get the opportunity to participate in digital education. Motivation is a bigger challenge for mentees in the digital environment than in the physical environment, and the mentor has a bigger role in helping motivate the mentees in digital environments. The learning outcome differentiates from different environments and physical and digital education might be more or less effective depending on the skills that should be learned. Mentors also struggle with not having free and accessible tools that are adapted to helping mentees with programming, answer questions and have video call meetings. As an example of a solution to this problem, the features of a selection of commonly used communication tools are compiled and a prototype is developed of a selection tool that could help mentors choose the most efficient digital communication tool fit for purpose. The study highlights challenges and opportunities common to mentors in a digital environment, teaching skills in ICT and the results could be used for further studies to investigate what reasons there are for the learning loss in digital education. / Covid-19-pandemin krävde en snabb övergång till digital utbildning över hela världen och ledde till enorma kunskapsbortfall för elever i många länder. Även informella utbildningsprogram stoppades eller digitaliserades på grund av pandemin. Studier visar att tillgång till distansutbildning inte säkerställer att barn lär sig på samma nivå som när utbildningen sker på plats (UNESCO, UNICEF, Världsbanken och OECD, 2021) vilket indikerar att det finns andra utmaningar inom digital utbildning jämfört med utbildning som sker på plats. Detta examensarbete undersöker vilka problem och möjligheter mentorer möter i ett digitalt informellt utbildningsprogram jämfört med ett informellt utbildningsprogram i en fysisk miljö. Arbetet syftar också till att hitta pedagogiska och tekniska lösningar på de problem som mentorerna upplever. Studien intervjuar sju mentorer från Ericsson-programmet Digital Lab och programmet Technovation Girls. En enkät besvaras av 53 mentorer och används för att generalisera intervjuresultaten samt utvärdera vilka som är de största utmaningarna för mentorerna. De logistiska fördelarna är en av de främsta möjligheterna för digitalt mentorskap. Mentorer upplever flexibilitet och tidseffektivitet och fler mentorer har möjlighet att delta i utbildningsprogrammen. Digitaliseringen av programmet gör det även möjligt att nå barn på landsbygden och mentorer och adepter kan kommunicera över hela världen. Studien visar att många adepter har bristande tillgång till IKT vilket är ett stort problem då det bidrar till att inte alla barn har möjlighet att delta i digital utbildning. Studien visar att motivation är en större utmaning för adepter i den digitala miljön än i den fysiska miljön samt att mentorn har en större roll i att hjälpa till att motivera adepterna i den digitala miljön. Läranderesultatet skiljer sig från olika miljöer och fysisk och digital utbildning kan vara mer eller mindre effektiv beroende på vilka färdigheter som ska läras ut. En utmaning för mentorerna är att finna tillgängliga digitala verktyg som är anpassade för att hjälpa adepter med programmering, svara på frågor och ha videosamtalsmöten. Som ett exempel på en lösning på detta problem sammanställdes funktionerna av ett urval av vanliga kommunikationsverktyg och en prototyp utvecklas av ett urvalsverktyg som kan hjälpa mentorer att välja det mest effektiva digitala kommunikationsverktyget som passar för ändamålet. Studien lyfter fram utmaningar och möjligheter som är gemensamma för mentorer i en digital miljö och resultaten som studien utmynnar i kan användas för vidare studier och för att undersöka vilka orsaker som finns till kunskapsbortfallet i digital utbildning.